Våra artiklar handlar om ny forskning, spännande projekt och aktiviteter inom dövblindområdet. Återkommande ämnen finns också samlade i artikelsamlingar i menyn till vänster.
Linn Olsson och hennes lillebror står varandra nära. Det har de alltid gjort. Men kanske hade det varit annorlunda om föräldrarna inte tidigt sett till att hon fick lära sig teckenspråk. För lillebrorsan föddes med Ushers syndrom typ 2 och har sedan barnsben både en hörsel- och synnedsättning.
Helene Engh är ny verksamhetschef på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor sedan 1 juli 2023. I denna artikel får du lära känna Helene och får veta mer om hennes erfarenhet inom hörsel-, döv- och dövblindområdet och hur hon vill att Nkcdb ska utvecklas.
När Lena Göransson i sommar lämnar uppdraget som verksamhetschef för Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor kan hon titta tillbaka på ett yrkesliv där väldigt mycket har hänt. Här är ett litet urval från en innehållsrik resa!
Vikten av att tidigt kunna upptäcka och kartlägga sjukdomar som förändrar patienters syn- och hörselförmåga är en drivkraft som förenar specialistläkarna Ulrika Kjellström och Karin Stenfeldt vid Skånes universitetssjukhus. Båda är sedan årsskiftet nya ansikten inom Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, där de på konsultbasis har uppdraget att vara medicinskt sakkunniga inom sina respektive områden.
Erik Witte är leg audionom och lektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet, och har erfarenhet av att utveckla taltest. I vintras träffade han Eikholt-testets skapare, audiograf Rolf Mjønes, för att utbyta erfarenheter och specialistkunskaper. Mötet fick Erik att snabbt inse möjligheterna med en svensk version av Eikholt-testet — och vikten av att haka på utvecklingen. En översättning till svenska testas under våren 2023.
Det finns många sällsynta diagnoser som leder till dövblindhet. Inför ”Sällsynta dagen” har vi träffat Lukas Strid för ett samtal om hur det är att leva med en mycket ovanlig diagnos. Sällsynta dagen kom till för att öka medvetenheten om okända eller förbisedda sjukdomar. Temadagen uppmärksammas den 28 februari varje år.
Hur kan kroppen användas för att kommunicera med andra? Det fick deltagarna på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) och Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) gemensamma temadag om taktil kommunikation veta vid premiären i Örebro den 23 november.
Vi har lärt oss att vi hör vad andra säger med hjälp av vår hörsel och ser med hjälp av synen ̶ men är det verkligen så enkelt? Nej, för att kunna uppfatta och förstå tal behöver hörseln och synen samarbeta. Det vet man på Eikholt i Norge, där audiograf Rolf Mjønes håller på att ta fram ett test för att mäta audiovisuell taluppfattning, ”Eikholttestet”.
Tack vare intensiv forskning har vi fått mer kunskap om hur coronaviruset fungerar och vacciner som minskar risken för svår sjukdom. Men behovet att lära oss mer om vilka konsekvenser viruset får för oss som individer och för samhället i stort är fortfarande stort. Moa Wahlqvist, FoU-samordnare på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, refererar de första publicerade artiklarna som handlar om pandemins konsekvenser för personer med dövblindhet.
”Mycket givande”, ”Lärorikt”, ”Bra ämnen”, ”Värdefullt att få vara den som kan stärka andra”, ”Det här måste ni fortsätta med!” Det var några omdömen från dem som hösten 2021 deltog i en pilotkurs för föräldrar till barn med medfödd dövblindhet. Nu planerar Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor för en ny kursomgång hösten 2022.
Nasrine Olson var initiativtagare och koordinator för det EU-finansierade projektet SUITCEYES, som pågick i tre och ett halvt år och avslutades våren 2021. Vi bad Karin Jönsson, samordnare för teknik och hjälpmedel på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb), att stämma träff med Nasrine för ett samtal om projektet, sex månader efter den formella avslutningen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten och i första hand Resurscenter dövblind ska säkerställa att barn och ungdomar med dövblindhet får det specialpedagogiska stöd de behöver för att nå målen för sin utbildning. Vi träffade Annica Boström för ett samtal om vad som ryms i Resurscenter dövblinds uppdrag.
Den 22 maj i år valdes Klas Nelfelt till ny ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) vid förbundets kongress. Under sin tre år långa ordförandeperiod vill han fokusera på att göra FSDB mer attraktivt för medlemmarna och öka förbundets genomslag i samhället.
Att kunna utnyttja sin hörsel så bra som möjligt med hjälp av olika hjälpmedel är utan tvekan mycket viktigt för personer som har Ushers syndrom typ 2. Men att vara beroende av teknik för att få vardagen att fungera innebär också en sårbarhet. I sin magisteruppsats i audiologi utforskar Jenny Widmark vad hörsel, hörapparater och olika hjälpmedel betyder i det dagliga livet för den här gruppen.
God tillgänglighet för alla, stärkt målgruppsfokus och mera kommunikation. Det har varit viktiga utgångspunkter i arbetet med Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors nya webbplats som bjöd in omvärlden i juni.
Att bli bemött som den unika person man är. Det ser Moa Wahlqvist som det viktigaste resultatet av Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors rapport om vuxnas erfarenheter av insatser och stöd.
− Om insatserna som ges inte möter personens behov har man missat målet, säger hon. Det är viktigt att träffa personal som är intresserad och kunnig och som kan möta personen där hon eller han är.
Förväntningarna var stora. 5891 vetenskapliga artiklar om insatser för vuxna med dövblindhet borde rymma mycket användbar kunskap om habilitering och rehabilitering.
− Vi blev så klart besvikna när vi till slut bara hittade 24 studier som fyllde kraven, säger författarna till Nkcdb:s kunskapsöversikt, Camilla Warnicke och Ann-Sofie Sundqvist, båda forskare vid Örebro universitet.
För personer med dövblindhet beror hjälpen på var i landet de bor. Tio av landets 21 regioner saknar riktade medel till målgruppen. Trots att den psykiska ohälsan är stor kan samtalsterapi bara erbjudas i fyra regioner. Hälften av landets regioner kan varken ge utbildning i teckenspråk eller i att använda BankID eller Swish. Kompetens om dövlindspecifika hjälpmedel saknas i lika många.
− Men engagemanget finns i alla regioner. Personalen vill verkligen göra ett bra jobb, säger Anita Dath, projektledare för Nkcdb:s kartläggning av situationen i landet.
Rätt som det är händer det! Efter många års uthålligt arbete genom flera instanser kan dövblindteamet i Västra Götalandsregionen äntligen fira ett efterlängtat beslut. Från januari 2021 finns det tydliga produktanvisningar för dövblindhet i regionens regelverk för förskrivning av hjälpmedel.
