Mer jämlik förskrivning av hjälpmedel för personer med dövblindhet i Västra Götalandsregionen

Rätt som det är händer det! Efter många års uthålligt arbete genom flera instanser kan dövblindteamet i Västra Götalandsregionen äntligen fira ett efterlängtat beslut. Från januari 2021 finns det tydliga produktanvisningar för dövblindhet i regionens regelverk för förskrivning av hjälpmedel.

– Det känns som att vi påbörjade det här arbetet för 100 år sedan! Det har tagit lång tid att skapa förståelse för att den här förskrivningen behöver få stå för sig själv, i stället för att ligga under regelverket för syn och hörsel. Att vi nu har ett anpassat regelverk och en hjälpmedelshandbok med en helt egen flik för dövblindhet känns som en mycket speciell framgång, säger Jenny Widmark, audionom i dövblindteamet och en drivande kraft bakom kompletteringen.

Redan 2015 lyftes behovet av att tydliggöra målgruppens särskilda behov på verksamhets- och förvaltningsnivå, efter att regionen året innan hade publicerat en ny hjälpmedelshandbok. Såväl patienter som närstående organisationer som syn- och hörselverksamheten upplevde samma otydlighet kring hjälpmedelsförskrivningen som dövblindteamet själva gjorde.

foto porträtt på två kvinnor

Förmågan att arbeta långsiktigt och uthålligt var avgörande i arbetet med att synliggöra dövblindhet i Västra Götalandsregionens regelverk för hjälpmedelsförskrivning. Till vänster synpedagog Gabriella Gloria och till höger audionom Jenny Widmark.

– Det har saknats vägledning för vår egen förskrivning. Vår målgrupps behov har inte täckts in i de regelverk som finns för syn och hörsel. Det beror på att de inte varit kompatibla med hänsyn till den komplexitet och de omfattande behov vi möter hos vår målgrupp, säger Gabriella Gloria, teamets synpedagog och en andra drivande kraft i utvecklingsarbetet.

Ett utvecklingsarbete startade, men när teamet föreslog att hjälpmedelshandboken skulle kompletteras med en egen flik för dövblindhet fick de beskedet att de siktade för högt. Enhetschef Tove Wrånge var dock övertygad om att det här var rätt väg att gå. Hon engagerade sig i arbetet och såg till att det fanns tid för att arbeta med verksamhetsutveckling vid sidan av det patientnära arbetet.

– Vi hade just färdigställt en vårdprocess för dövblindhet, som visar vår målgrupps unika behov av stöd och de dövblindspecifika insatser som teamet erbjuder. Tanken med att ha en egen flik för dövblindhet i handboken låg helt i linje med detta, berättar Tove.

foto: porträtt intill varandra på två kvinnor

Två nyckelpersoner bakom tillägget om dövblindhet i hjälpmedelshandboken: Stina Nyström, hjälpmedelsstrateg inom Habilitering & Hälsa samt Tove Wrånge, enhetschef för dövblindteamet i Västra Götalandsregionen.

Vikten av att göra rätt saker

Stina Nyström, hjälpmedelsstrateg inom Habilitering & Hälsa, blev en nyckelperson i det långsiktiga arbete som följde. Stina förstod målgruppens behov och komplexitet och insåg snabbt vilken administrativ utmaning det skulle vara att få in dövblindteamets delar inom de befintliga produktanvisningarna för syn och hörsel. Dövblindteamet öser beröm över Stinas förmåga att sätta en målbild och sedan definiera stegen för att nå den.

– Det svåraste har varit att göra ett komplext arbete så enkelt och lättförståeligt som möjligt, att det vi tycker är viktigt måste rymmas i mallar och koder. Klassifikationssystemet ICF saknar dessutom kod för dövblindhet, så i handboken kombinerar vi ICF-koder för syn och hörsel. Här har Stina haft örnkoll på vad som gäller och hjälpt oss att formulera det dövblindspecifika innehållet på ”rätt” sätt, berättar Jenny.

– När Stina kom in fick vi hjälp med att sålla bort en hel del beskrivande text, till exempel i själva produktanvisningarna under rubrikerna ”anvisningar” och ”utvärdering och uppföljning”. Det gör att innehållet kan uppfattas lite magert i det som är dövblindspecifikt, men vi har kunnat lägga den texten som lokala anvisningar för vår region i stället. Vi har också som enda ”flik” i handboken fått in en beskrivande text om vår målgrupp. Jag tror inte att vi hade lyckats med detta utan Stinas förmåga till struktur och kreativt resonemang, säger Gabriella med eftertryck.

Flera faktorer bakom teamets framgång

En avgörande framgångsfaktor har varit att teamet lyckats hitta ett grepp som gjort det möjligt att omvandla ett omfattande underlag till ett mer formellt format. Kanske lite oväntat nämner man också de många forumen för beslut längs vägen.

– Regionens sätt att arbeta med utveckling har mer gemensamt med ett tankfartyg än en snabb motorbåt… Det tar lång tid att baxa ett underlag genom flera instanser, men varje hållplats fyller en viktig funktion för kvalitetssäkringen av det slutliga dokumentet, resonerar Gabriella.

Vikten av uthållighet, kompetens och engagemang från alla inblandade går heller inte att underskatta.

– Toves vägledning och kontinuerliga stöttning har varit mycket viktigt. Hon har hela tiden trott på idén och sett till att vi haft de resurser som vi behövt för att kunna skapa den här delen av handboken, menar Jenny.

Allas rätt till en trygg och jämlik vård

Den nya fliken om dövblindhet i hjälpmedelshandboken betyder mycket för både patient och den som förskriver. För patienten innebär regelverket att förskrivningen blir mindre personbunden och godtycklig. Dövblindteamet i sin tur har fått ett stöd för förskrivning som tydliggör vad regionen menar med en trygg, jämlik och säker vård. Samtidigt blir det nu enklare att tillgodose de specifika behov som är förknippade med dövblindhet. Att dövblindhet är ett eget område i handboken synliggör också målgruppen för övriga verksamheter i organisationen. Ett roligt mervärde är att områdena i boken presenteras i alfabetisk ordning – och då har ”dövblindhet” hamnat längst fram!

Trots framgången för teamets utvecklingsarbete behåller de en ödmjuk inställning.

– Jag tänker att vi har lyckats ta fram en ”prototyp” och att handboken är ett dynamiskt verktyg som säkerligen bör utvecklas över tid. Det kommer till exempel mycket ny teknik som inte ryms i regelverket för dövblindhet. Hur ska vi tänka kring det? Det kommer att bli spännande att ta del av våra patienters respons. Den kommer att vara en viktig värdemätarna på hur rätt vi har landat med handboken, säger Gabriella.

– Historiskt har dövblindhet inte varit särskilt synlig inom Habilitering & Hälsa. Vi kommer att fortsätta utveckla det här regelverket, men jag är glad och stolt över att vi redan har kunnat synliggöra dövblindhet som område och de specifika behov som målgruppen har, säger Tove Wrånge.

 

Kort om hjälpmedelshandboken

Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i regionen har en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken är ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning i Västra Götaland och består av riktlinjer och produktanvisningar. Den ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att:

  • skapa en gemensam grund för förskrivning av personliga hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan, oavsett vilken vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret
  • säkerställa en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel för invånarna i Västra Götaland
  • tydliggöra ansvar enligt lagstiftning och avtal.

Skärmdump från Vårdgivarwebben i Västra Götalandsregionen

Här kan du ta del av fliken om dövblindhet i Västra Götaland Regionens hjälpmedelshandbok.

 

EVA BÖKMAN, text. Foton: Dövblindteamet Västra Götaland och Henrik Malmqvist.

Meny