Erik Witte är leg audionom och lektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet, och har erfarenhet av att utveckla taltest. I vintras träffade han Eikholt-testets skapare, audiograf Rolf Mjønes, för att utbyta erfarenheter och specialistkunskaper. Mötet fick Erik att snabbt inse möjligheterna med en svensk version av Eikholt-testet — och vikten av att haka på utvecklingen. En översättning till svenska testas under våren 2023.
I Erik Wittes lektorstjänst ingår att samarbeta med Region Örebro län och en stor del av hans forskning sker vid Audiologiskt forskningscentrum i Örebro. I sin avhandling, från 2021, utvecklade han ett test för att mäta hur olika svenska språkljud uppfattas av personer med hörselnedsättning – SiP-testet.
Taluppfattning är alltså ett intresse som han delar med Rolf Mjønes. Det var när Rolf berättade att han skulle vidareutveckla Eikholt-testet och arbeta fram listor på olika norska dialekter som Erik förstod vikten av att haka på.
— Det svenska språket är ju nära besläktat med det norska språket och man skulle i princip kunna tänka att svenska är en norsk dialekt, säger Erik Witte.
Rolf Mjønes är verksam på Eikholt, det norska resurscentret för personer med dövblindhet i Drammen strax söder om Oslo. Eikholt-testet är ett audio-visuellt test av talförståelse i syfte att bedöma funktionell visuell förmåga och hörselförmåga. Den första versionen på norska är nu klar och används bland annat på Eikholt och av HLF (Norges motsvarigheten till HRF).
Vill mäta det som är typiskt i vardagen
Eikholt-testet består av 600 olika meningar som Erik Witte har låtit maskinöversätta till svenska. Han har därefter gått igenom alla meningar manuellt. Avsikten är att den svenska versionen ska vara jämförbar med den norska när det gäller både språklig stil och ordfrekvens, dvs hur vanliga orden är i språket.
— I dagsläget granskas listorna av en grupp personer inom syn- och hörselrelaterade yrken. Deras uppgift är att bedöma om listorna är relevanta och representativa utifrån vardaglig svenska och att de innehåller ord som är vanliga i vardagen, berättar Erik.
Det är mycket arbete som krävs för att listorna ska vara representativa och jämförbara med andra språk. Erik framhåller att Rolf har gjort det största arbetet genom att bland annat samarbeta med lingvister vid Oslo Universitet för att sätta ihop det gedigna materialet.
Vikten av att kartlägga proportionerna mellan syn och hörsel
Både Erik och Rolf understryker att sättet som människor använder syn och hörsel är väldigt olika. De brukar säga att en person är antingen mer visuell eller mer auditiv, alltså att personen förlitar sig på synen och hörseln i olika grad.
— För en person med en progredierande syn- och hörselnedsättning kan det vara mycket värdefullt att ta reda på hur den här balansen faktiskt ser ut. Och inte minst hur tal uppfattas med både syn och hörsel samtidigt, säger Rolf Mjønes.
Erik ser att Eikholt-testet kan indikera just detta. Han tycker att det skulle kunna vara ett värdefullt verktyg för till exempel audionomer att ta stöd av i den audiologiska rehabiliteringen.
— En person som förlitar sig mycket på sin syn upplever kanske att det är hörselnedsättningen som förvärras, när det egentligen handlar om att det är synnedsättningen som progredierar. Att i en sådan situation enbart arbeta med att kompensera med hörapparater kommer knappast ge en direkt förbättring. Är det synen eller hörseln som är personens främsta styrka när det gäller att uppfatta tal? Det skulle kunna kartläggas med hjälp av Eikholt-testet, men i Sverige saknar vi i dag ett sådant verktyg, säger Erik.
— Redan på 1930-talet kom man underfund med vikten av att inte bara testa toner vid audiometri. Det är hög tid att vi utvecklar fler funktionella tester, som till exempel detta audiovisuella testmaterial, bekräftar Rolf.
Stor potential för fortsatt forskning och verksamhetsutveckling
När väl datamaterialet är klart och videofilmer finns inspelade kommer ett svenskt test förhoppningsvis att bli tillgängligt för till exempel syn- och hörselverksamheter. Testet kan ge en bättre förståelse för taluppfattningen hos personer med hörselnedsättning, synnedsättning eller kombinationen av de båda nedsättningarna.
— På så vis bidrar testet till ökad förståelse hos både professionella och patienter och deras närstående. Rehabiliteringen skulle därmed kunna anpassas utifrån personens visuella och auditiva förutsättningar, säger Erik.
Erik hoppas att materialet för en svensk version av Eikholt-testet ska bli klart före sommaren 2023. Han tror att det kommer att bli en bra plattform för fortsatt forskning.
— Ett första steg skulle kunna vara att validera de listor med svenska meningar som vi håller på att bearbeta. På längre sikt skulle detta kunna utmynna i en ny standard vid både kliniska och experimentella studier. Helt klart är att det finns mycket kvar att utforska! Vi vet trots allt inte riktigt hur processen för hur vi uppfattar tal går till, avslutar Erik.
TEXT: Jenny Widmark
Tips!
Den formella invigningen av Eikholt-testet kommer att äga rum i samband med konferensen ”Syn och hörsel för en aktiv vardag” i augusti 2023.
