Stimulering och anpassning
Att få information om och av omgivningen är grundläggande för alla. Om begränsningar i syn- och hörselsinnet innebär att stimulering från omgivningen försvinner kan det leda till stora konsekvenser och benämns ofta som sensorisk deprivation.
Eftersom syn- och hörsel är de starkaste sinnena för att ta till sig information, innebär en nedsättning av dessa sinnen att det inte räcker med att kompensera enbart med ett annat sinne. Det är viktigt att utnyttja alla sinnen, både de intakta och de nedsatta, så optimalt som möjligt för att få information från omgivningen.
Den snabbaste utvecklingen sker under barndomen, och därför är tidig stimulans och anpassning mycket viktigt. Dock slutar vi aldrig att vilja utveckla oss, så behovet av att få stimulans och ny kunskap finns kvar hela livet.



Personer med dövblindhet använder hela sin kropp för att få information. Det taktila sinnet blir mer än en kompensation då det också är en resurs för personen att ta till sig information. Personer med dövblindhet använder sitt taktila sinne för att utforska och förstå sin omgivning.
I omvärldsförståelse och utforskning via det taktila sinnet spelar strategin ”hand-under-hand” en stor roll för personer. Hand-under-hand är användbar i alla gemensamma vardagssituationer. Strategin innebär att partnern har sin egen hand under personens hand.