Resurscenter dövblind synliggör pedagogiska konsekvenser av dövblindhet

Alla barn, unga och vuxna har rätt att lära utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller oavsett funktionsförmåga. I Sverige är det Specialpedagogiska skolmyndigheten och i första hand Resurscenter dövblind, som ska säkerställa att barn och ungdomar med dövblindhet får det specialpedagogiska stöd de behöver för att nå målen för sin utbildning. Vi träffade Annica Boström för ett samtal om vad som ryms i Resurscenter dövblinds uppdrag.

Annica Boström är chef för Resurscenter dövblind och Resurscenter döv och hörsel inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Resurscenter dövblind är den enhet som specifikt tar hand om frågeställningar som gäller barn och ungdomar som har en kombinerad syn- och hörselnedsättning.

– Räknat i antal elever är vår målgrupp liten, men dövblindheten påverkar i hög grad elevens lärande och möjligheter att vara delaktig i undervisningen. De pedagogiska konsekvenserna för lärare och annan skolpersonal som ska samverka kring eleven kan också vara omfattande. Det är i det sammanhanget vi verkar och erbjuder stödinsatser, säger Annica.

Verksamheten inom Resurscenter dövblind utgår från tre kärnuppdrag; rådgivning, utredning och utbildning. På resurscentret arbetar åtta specialpedagoger, två psykologer och en kurator. Specialpedagogerna har förutom lärarutbildning fortbildat sig kring dövblindhet. En av psykologerna har doktorerat inom dövblindområdet och några pedagoger har specialkompetens inom syn eller hörsel.

Resurscenter dövblind arbetar med barn och ungdomar fram tills att de gått ut gymnasieskolan. När det gäller stöd till vuxenstuderande med dövblindhet blir de i stället hänvisade till de rådgivningsenheter som är placerade på SPSM:s kontor ute i landet.

Råd på distans i pandemins spår

Pågående pandemi har haft en kännbar påverkan på Resurscenter dövblinds verksamhet. Det gäller inte minst den rådgivning som tidigare ägt rum i den skolmiljö där barnet eller eleven finns. Annica berättar att övergången till att ge råd på distans har fört med sig såväl för- som nackdelar.

– Mer digitalisering ger så klart en tidsfördel när vi ser till hur många vi kan ha kontakt med. Vi minskar även miljöpåverkan när vi utför insatser över skärm i stället för att vara på plats. Samtidigt vet vi att det är oerhört viktigt att vara på plats, eftersom dövblindhet handlar väldigt mycket om att vara fysiskt nära. Vi behöver kunna besöka lärmiljön för att kunna anpassa den på ett ändamålsenligt sätt. Att utifrån ett barnperspektiv fånga barnets röst utan att vara fysiskt närvarande i barnets lärmiljö är svårt, eller näst intill omöjligt, säger Annica.

Brett utbud av kurser och utbildning

Kurser och andra former av fortbildning är ett viktigt verktyg i Resurscenter dövblinds verksamhet. Vid behov kan Resurscenter dövblind även erbjuda arbetsplatsutbildning i samband med att rådgivning pågår kring en elev. Den röda tråden för all fortbildning hos SPSM är att utifrån ett barnperspektiv öka den specialpedagogiska kompetensen kring barnet i skolan.

– I våra utbildningar strävar vi efter att ge deltagarna kännedom, förståelse och medvetenhet om hur de kan jobba för att skapa en tillgänglig miljö för barn och elever med dövblindhet. Vi anpassar innehållet efter respektive skolform, berättar Annica.

Resurscenter dövblind erbjuder generella kurser om dövblindhet och fördjupningar som är inriktade på mer specifika konsekvenser av antingen medfödd eller förvärvad dövblindhet.

– En kurs i vår regi innebär kompetensutveckling över tid där deltagarna träffas via vår lärplattform för att tillsammans få kunskap om de pedagogiska konsekvenserna av dövblindhet. Under pandemin har vi fått anpassa även uppstart och avslut av kurserna till den digitala formen. De brukar annars ske genom fysiska träffar, konstaterar Annica.

Vem kan ta del av Resurscenter dövblinds kurser och utbildningar?

– Målgruppen för alla våra kurser är den skolpersonal som finns runt barnet eller ungdomen. När det gäller vår introduktionskurs om dövblindhet har även föräldrar möjlighet att delta, säger Annica.

Specialpedagogisk utredning – en uppskattad möjlighet

Ibland kan en kartläggning av lärmiljön synliggöra mer omfattande behov. Då har Resurscenter dövblind möjlighet att, i samråd med rektor och elevhälsoteamet, erbjuda en specialpedagogisk utredning.

Vad skiljer en specialpedagogisk utredning från andra kartläggningar?

– I en specialpedagogisk utredning gör vi en fördjupad kartläggning kring elevens lärmiljö och individuella förutsättningar. Vi sätter ihop ett tvärprofessionellt team som planerar och genomför utredningen. Barnets vårdnadshavare behöver ge sitt samtycke och de är i hög grad involverade i utredningens olika delar, förklarar Annica.

Hur den specialpedagogiska utredningen läggs upp påverkas i hög grad av förskolans eller skolans pedagogiska frågeställning. Utredningen kan handla om att förstå vad det är som orsakar svårigheter och vilka anpassningar eleven behöver för att kunna nå kunskapsmålen. För elever som har medfödd dövblindhet kan även en kognitiv bedömning ingå i utredningen, beroende på just frågeställningen.

– Det är viktigt att även eleven är delaktig, när det är möjligt. För att skapa delaktighet för barnet i utredningen använder teamet de verktyg och metoder som är mest ändamålsenliga för barnet. Det kan vara tal, teckenspråk, bilder eller olika taktila strategier, berättar Annica.

Rekommendationer till nytta för många i barnets nätverk

Utredningen i sin helhet utmynnar i en specialpedagogisk rapport. I den ger teamet rekommendationer hur förskolan eller skolan ska arbeta för att det ska bli ett bra lärande och rätt anpassningar utifrån elevens behov.

–  Elevens vårdnadshavare får ta del av sammanfattningen och har möjlighet att ställa frågor. Teamet möter även barnet för att berätta om rekommendationerna, utifrån barnets ålder och mognad. Barnet får en egen sammanfattning, som kan vara i form av ett brev, en film eller kanske bara några bilder, berättar Annica och fortsätter:

– Vårdnadshavarna är också med och bestämmer vilka som ska vara med när vi presenterar rapporten på skolan. Det kan vara personer från nätverket kring barnet, till exempel anhöriga eller professionella inom regionen eller kommunen som har stor nytta av att få denna information samtidigt. Mottagandet av utredningen är ofta något mycket positivt!

Läs mer om specialpedagogisk utredning och ta del av SPSM:s filmer för vårdnadshavare här

Vad händer om en skola inte vill ta emot det stöd som Resurscenter dövblind erbjuder?

– Det är ovanligt att skolan inte vill ha stöd, men om det är så kan vi inte gå in eftersom lärmiljön är själva utgångspunkten för vårt arbete. Det händer ibland att skolan inte tar emot det stöd som vi erbjuder eller inte åtgärdar enligt de förslag vi gett. En utredning kan ju påvisa brister som kan vara resurskrävande att åtgärda. Då behöver vi jobba stegvis och i nära dialog med skolan, resonerar Annica.

Enkelt att ställa frågor om stöd

Det enklaste sättet att komma i kontakt med Resurscenter dövblind är via www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare. Den finns både på SPSM:s webbplats och via telefon.

– Det är en tjänst som vi riktar till all personal som arbetar med barn och ungdomar inom skolans värld och som ser ett behov av specialpedagogiskt stöd. Våra rådgivare kan hjälpa till att konkretisera frågeställningen och föra den framåt. Ibland kan det räcka med ett samtal, andra gånger är det första steget för att komma vidare till en mer detaljerad kartläggning av stödbehovet. Flera återkommande frågor som vi har besvarat tidigare är också sökbara från webbplatsen, berättar Annica.

Så, om jag till exempel är elevassistent i skolan och ser ett specialpedagogiskt stödbehov kan jag vända mig till Resurscenter dövblind?

– Alla som arbetar i skolan och behöver hantera pedagogiska konsekvenser av dövblindhet kan söka stöd hos oss, men det är viktigt att rektor är informerad om och har godkänt att stödet söks, säger Annica.

Och om jag som förälder ser att mitt barn behöver ytterligare stöd i skolan – kan jag vända mig till en rådgivare då?

– SPSM och Resurscenter dövblind har som uppdrag att ge stöd till förskolor och skolor. Men, om ett barn som har dövblindhet ännu inte har börjat i förskolan kan även en vårdnadshavare söka stöd från oss, bekräftar Annica.

Mera samverkan för nya framsteg

Vi avrundar samtalet med Annica med att be henne spana framåt. Hur vill hon ta Resurscenter dövblind vidare när vi förhoppningsvis kan lämna pandemin bakom oss? Det visar sig att hon brinner för att göra SPSM mera känd som samverkanspartner inom dövblindfältet.

– Vi är väl medvetna om betydelsen av tidiga insatser, inte minst för barn som har medfödd dövblindhet. Vi behöver missionera i regionerna och kommunerna att vi finns och kan agera tidigt. Jag vill stärka vår samverkan med barnhabiliteringen redan från förskoleåldern. I dag är det möjligt att identifiera dövblindhet redan under barnets första levnadsår. En konsekvens av det är att vi kan spela en viktig roll i arbetet med att få igång kommunikation och samspel med barnet i ett betydligt tidigare skede, säger Annica.

Annica önskar också stärka samverkan med Förbundet Sveriges dövblinda (FSDB) kring elever med förvärvad dövblindhet. För de barnen är det viktigt att vi har bra förebilder i arbetet med att introducera kompletterande kommunikation, eller att i god tid introducera taktilt teckenspråk. Hon menar att den som kan tala utifrån egna erfarenheter ofta har bäst förutsättningar att motivera andra.

– På ett mer övergripande plan är det viktigt att vi fortsätter involvera de som använder våra tjänster och arbetar ännu mer proaktivt. Vi behöver lägga mer vikt vid att ta reda på vad som saknas och vilket stöd som verkligen gör skillnad för eleverna och deras skolmiljö. Jag tror också att vi kan bli ännu bättre på att berätta om hur skolorna kan jobba utifrån våra rekommendationer, för att varje elev med dövblindhet ska få tillgång till en likvärdig utbildning, avslutar Annica.

TEXT: Eva Bökman

Här kan du klicka dig vidare till SPSM:s tjänst ”Fråga en rådgivare”. Vill du i stället ringa är telefonnumret 010-473 60 00.