Tidsvinster, minskad energiförlust och ett mer begränsat behov av assistans för att ta sig till en vårdgivare, det är exempel på hur en väl fungerande tjänst för e-hälsa skulle kunna förbättra vardagen för personer med dövblindhet. Men samtidigt som antalet digitala tjänster i samhället fortsätter att öka, lyckas få tjänster beakta alla användares behov.
Nyheter
Lästips om dövblindhet

E-hälsa och dövblindhet – hot eller gryende möjlighet?
Tidsvinster, minskad energiförlust och ett mer begränsat behov av assistans för att ta sig till en vårdgivare, det är exempel på hur en väl fungerande tjänst för e-hälsa skulle kunna förbättra vardagen för personer med dövblindhet. Men samtidigt som antalet digitala tjänster i samhället fortsätter att öka, lyckas få tjänster beakta alla användares behov.
Utvalt från artikelarkivet:

Brist på forskning om insatser till vuxna med dövblindhet
Förväntningarna var stora. 5891 vetenskapliga artiklar om insatser för vuxna med dövblindhet borde rymma mycket användbar kunskap om habilitering och rehabilitering.
− Vi blev så klart besvikna när vi till slut bara hittade 24 studier som fyllde kraven, säger författarna till Nkcdb:s kunskapsöversikt, Camilla Warnicke och Ann-Sofie Sundqvist, båda forskare vid Örebro universitet.
Aktuella utbildningar hos oss
PM om personkretstillhörighet och dövblindhet
Att leva med dövblindhet innebär många utmaningar i vardagen. För att kunna leva ett självständigt och delaktigt liv som andra, behöver många tillgång till olika stödinsatser, så som till exempel ledsagning eller assistans. Det här är insatser som kan beviljas enligt LSS till vissa funktionshindrade. Men, för att kunna få insatser enligt LSS behöver en person först få en bedömning att hen tillhör en av lagens personkretsar.
Detta PM är skrivet utifrån att personer med förvärvad dövblindhet de senaste åren har fått svårare att få insatser enligt LSS, eftersom de får bedömningen att det inte tillhör personkretsen i LSS. Fokus är på personer med förvärvad dövblindhet och personkrets 3. Jurist Ola Linder redogör för lagen och de intentioner som finns i förarbetena samt ger en fördjupning kring rättspraxis. Han berör även ansökningsprocessen, bevisbörda och utredningsskyldighet enligt förvaltningsrätten samt hur vi lever upp till de mänskliga rättigheterna.
Efterlängtat vårdprogram om Ushers syndrom
Många har frågat efter ett vårdprogram för Ushers syndrom — och nu finns det! Professor emeritus i handikappvetenskap/audiologi Claes Möller har skrivit programmet.
Vårdprogrammet beskriver medicinska, kommunikativa och psykosociala konsekvenser av dövblindhet vid Ushers syndrom. Programmet redogör för de tre typerna av Ushers syndrom och vilka insatser som behöver göras vid olika tidpunkter i livet. Intentionen är att vårdprogrammet ska fungera som ett stöd för personer med Ushers syndrom, deras familjer, vårdpersonal och alla andra som på olika sätt kommer i kontakt med personer som lever med syndromet.
Prenumerera på information från oss
Genom att prenumerera kan du få nyheter om dövblindhet och om vad som händer hos oss på Nkcdb direkt till din e-postadress.