Att ansöka om ledsagning när man har dövblindhet

Att leva med dövblindhet, det vill säga en kombinerad syn- och hörselnedsättning där nedsättningarna är av den grad att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra, är en utmaning. Även om hjälpmedel ordineras och används kan stöd från omgivningen vara nödvändigt för att kunna göra det man vill. Det finns olika typer av insatser att ansöka.

Om personen inte har andra funktionsnedsättningar utöver sin dövblindhet är ledsagning en vanlig insats att ansöka om. Förekommer även andra funktionsnedsättningar, som till exempel rörelsehinder eller kognitiva svårigheter, kan personlig assistans vara aktuellt– det är en mer omfattande insats där ledsagning ingår. Denna text fokuserar på insatsen ledsagning.

Ledsagning kan beviljas utifrån två olika lagar; enligt Socialtjänstlag (2001:453) – SoL och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Det är ofta lättare att få insatsen beviljad enligt SoL efter en behovsprövning då LSS kräver personkretstillhörighet innan behovsbedömning görs av insatsen. Det finns däremot vissa fördelar att få insatsen enligt LSS:

  • Ledsagning enligt LSS är avgiftsfri. Om den beviljas enligt SoL kan kommunen ta ut en avgift.
  • Insatser enligt LSS ska syfta till att personen uppnår GODA levnadsvillkor, vilket innebär en högre nivå än målet med samma insatser enligt SoL där det i lagen nämns att personen ska uppnå SKÄLIGA levnadsvillkor.

Vid avslag på en LSS-ansökan, kan personen begära att den prövas mot SoL istället.

Ibland ges avslag på ansökan om ledsagarservice enligt LSS på grund av att den som söker är 65 år eller äldre. Enligt lagen måste funktionsnedsättningen ha uppkommit innan man fyllt 65 år och inte bero på normalt åldrande. Personer kan alltså ha rätt att söka om insatsen ledsagning enligt LSS även om de är 65 år eller äldre, men då måste personen kunna styrka att funktionsnedsättningen har funnits över tid.

Ledsagning enligt LSS ska ge personer som tillhör någon av personkretsarna som regleras i lagen möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet och underlätta kontakt med andra människor. Det innefattar till exempel att kunna komma ut och promenera, delta i fritidsaktiviteter och kulturliv. Syftet är bland annat att bryta den isolering som ofta blir följden av att leva med en omfattande funktionsnedsättning, se prop. 1992/93:159 sid 178.

Första steget är att handläggaren ska bedöma om den som söker tillhör någon av de tre personkretsarna:

  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Om personen har dövblindhet men inga andra funktionsnedsättningar, är det personkrets 3 som personen behöver kunna visa sig tillhöra. Att inte tillhöra personkretsen medför att personen nekas att gå vidare i processen. Först när personen bedömts tillhöra personkretsen, sker nästa steg, vilket innebär en bedömning av om personen har behov av den sökta insatsen.

Personen behöver styrka:

  • Sin syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.
  • Att syn- och hörselnedsättningen/dövblindheten inte beror på normalt åldrande.
  • Att behoven är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande och bestående behov av stöd eller service.

Att formulera en ansökan om ledsagning enligt LSS kan ibland väcka frågor, både hos den som söker men även hos professionella. Nkcdb har tagit fram en guide för bilaga till ansökan, tänkt att användas som ett stöd för professionella som stöttar personer med dövblindhet i ansökningsförfarandet. Guiden kan laddas ner på länken nedan.

Guide för bilaga till ansökan om ledsagning  (LSS)

Alla som ansöker om insatser enligt LSS har rätt att träffa sin handläggare för att muntligt ge information. I ett möte kan handläggare med fördel få prova på fingerad optik som stämmer överens med synnedsättningen och hörselkåpor för att simulera hörselnedsättning. Detta kan ibland finnas att låna på syncentral/synrehabilitering. Att få uppleva hur det är att kommunicera, ta emot information och förflytta sig med detta kan öka möjligheten till bättre förståelse av konsekvenserna av en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Denna upplevelse kan vara svår att förmedla med endast ord i ansökan. Det kan också vara bra att ta med någon som stöd, till exempel en kurator eller synpedagog. Tips på övningar att genomföra finns i Nkcdbs guide Viktigt med egna erfarenheter.

Ta gärna del av våra PM:

PM Om juridik och praktik kring tillhörighet i personkrets 3 i LSS för personer med dövblindhet

PM Ansökan om insats enligt LSS – vad bör ett intyg innehålla?

Innehåll