Personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än andra. Och sämst är det för kvinnor. En färsk jämställdhetsanalys från Myndigheten för delaktighet visar på skillnader mellan kön på område efter område. Några exempel:
Kvinnor har högre utbildning än män men får sämre stöd på arbetsmarknaden. De har mindre politiskt inflytande och sämre hälsa.
— Det är bra att denna viktiga fråga lyfts, säger Amanda Lindberg, ordförande för FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda. Rapporten visar att det behövs mer forskning, inte minst inom dövblindområdet.
— För oss är det är viktigt att ha med jämställdhetsperspektivet i allt intressepolitiskt arbete, till exempel vad gäller rehabilitering/habilitering. Som det ser ut i analysen får inte män och kvinnor likvärdigt stöd.
MFD:s jämställdhetsanalys fokuserar på de centrala områdena i de svenska jämställdhetsmålen: utbildning, arbete, politiskt inflytande och hälsa.
Könsskillnaderna visar sig redan i skolan. Pojkar med funktionsnedsättning får mer anpassat stöd än flickor men flickor är mer stressade än pojkar.
Personer med funktionsnedsättningar har lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt men kvinnorna är mer välutbildade än männen. Var fjärde man men var tredje kvinna har en eftergymnasial utbildning.
På högskolorna finns det möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd för personer med funktionsnedsättning. Det kan exempelvis vara teckenspråkstolkning eller mentorstöd. Färre manliga än kvinnliga studenter har den här typen av stöd.
Sämre hjälp från Arbetsförmedlingen
I arbetslivet får kvinnor med funktionsnedsättning sämre hjälp än män av Arbetsförmedlingen visar analysen. De får mer sällan koden funktionsnedsättning vilket leder till att de får mindre stöd än män. Ett exempel är lönebidrag, ett stöd som ges till arbetsgivare. Delvis som en följd av detta har fler män än kvinnor med funktionsnedsättning lönearbete, något som Myndigheten för delaktighet, MFD, tolkar som ett resultat av handläggarnas föreställningar och fördomar om kön.
En ytterligare könsskillnad gäller anpassning av arbetsmiljön. Det kan handla om arbetstid, arbetstempo eller arbetsuppgifter. Fler kvinnor uppger att de har behov av anpassning men det är fler män som får insatser. Färre kvinnor än män arbetar heltid vilket också kan ha med jämställdheten i hemmet att göra. Där är det som i samhället i övrigt. Kvinnor tar det största ansvaret för det obetalda arbetet med hem och barn.
Svårt få fram 10 000 kronor
En följd av situationen på arbetsmarknaden, lägre löner för kvinnor än män och bristen på jämställdhet i hemmet, är att kvinnor har sämre ekonomi än män. Färre kvinnor än män med funktionsnedsättning har en kontantmarginal. Det innebär att man inte på en månad kan klara av att betala en oväntad utgift på 10 000 kronor utan att låna eller be om hjälp.
Färre kvinnor än män med funktionsnedsättning röstar i riksdagsval. Män med funktionsnedsättning röstar i lika hög grad som andra män.
Lägre inflytande i politiken
En högre andel av personer med funktionsnedsättningar är medlemmar i något politiskt parti, dock fler män än kvinnor. Som grupp har personer med funktionsnedsättning lägre inflytande än andra, och minst inflytande har kvinnor. Enligt rapporten är en viktig orsak bristen på tillgänglighet. Den kan vara rent fysisk så att det är svårt eller omöjligt att ta sig till lokalen i fråga. Det kan också handla om stödinsatser i form av personlig assistans och möjlighet till transport, något som kvinnor har mindre av än män.
Också när det gäller hälsa är situationen sämre för personer med funktionsnedsättning än för andra, något som inte enbart kan förklaras av nedsatt funktionsförmåga. Generellt skattar kvinnor sin hälsa som sämre än män och det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning. De söker också mer sällan läkarvård än män, något som kan bero på dåligt bemötande från vården.
Fördomar kan få drastiska konsekvenser i verkligheten.
− Ett exempel kan vara att män anses behöva mer assistans för att de har en mer tidskrävande fritid än kvinnor för att de är just män, säger man i rapporten.
Sömnproblem, nedstämdhet, irritation och nervositet är psykiska besvär som är generellt vanligare bland flickor än pojkar och vanligare bland barn med funktionsnedsättningar än andra. En grupp som är särskilt drabbad är unga med aktivitetsersättning, ett stöd som ges till unga som haft nedsatt arbetsförmåga under minst ett år och inte kunnat arbete på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.
Självmord och självmordsförsök är vanligare i den här gruppen och allra störst bland dem som fått aktivitetsersättning på grund av psykiska besvär.
Få studier om dövblindhet och jämställdhet
Det finns inte mycket kunskap om jämställdhet inom dövblindområdet. En av de få vetenskapliga studier som tar upp ämnet är gjord av Moa Wahlqvist och handlar om självupplevd hälsa hos personer med Ushers syndrom typ II. Ett av de mest uppseendeväckande resultaten gäller självmord.
Generellt är självmordstankar vanligare bland kvinnor men för personer med Usher II är det vanligare bland män. När det gäller konkreta försök att ta sitt liv är skillnaden mot jämförelsegruppen dramatisk. Två procent av männen i den övriga befolkningen har gjort självmordsförsök. I Ushergruppen är det sex gånger fler, tolv procent.
Män med funktionsnedsättning utsatta för våld
Fler män än kvinnor med funktionsnedsättning har utsatts för våld på allmän plats. Det gäller särskilt unga män (16-29 år). 18 procent av dem, jämfört med tio procent av männen i samma ålder i övriga befolkningen har utsatts för våld.
För kvinnor är hemmet den farligaste platsen. Det gäller kvinnor både med och utan funktionsnedsättning. Men mer än dubbelt så många kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld än andra, 12 respektive 5 procent. Det är ofta personer som man har en nära relation till som står för våldet. Det kan vara en partner men också anställd vårdpersonal eller andra vårdtagare.
Kvinnor med funktionsnedsättning har svårare att få skydd än andra eftersom det inte är självklart att det finns skyddade boenden som är fysiskt tillgängliga.
Genussystemet förstärks
MFD konstaterar i analysen att genussystemet inte bara reproduceras, återskapas, inom gruppen personer med funktionsnedsättning utan att det dessutom förstärks. Därför behövs insatser på flera områden:
- Kunskap och forskning för att täppa till kunskapsluckor, bland annat när det gäller våld.
- Ett intersektionellt perspektiv som tar hänsyn till hur olika faktorer samverkar, som kön, etnicitet och funktionsförmåga. Detta saknas ofta i styrdokument och handlingsplaner.
- Statistiken behöver förbättras, liksom möjligheterna att följa levnadsutveckling och livsvillkorför personer med funktionsnedsättning.
- Stödet till personer med funktionsnedsättning måste bli mer jämställt.
Text: ANNE JALAKAS
FAKTA/Genus
Genussystemet bygger på två stora skiljelinjer mellan män och kvinnor. Den ena är att män värderas högre än kvinnor. Genusforskaren Yvonne Hirdman har beskrivit detta som att män är stora A och kvinnor lilla a. Den andra faktorn är principen om isärhållande. Män och kvinnor förväntas göra olika saker, både i hemmet och på arbetsmarknaden.
FAKTA/ Sveriges jämställdhetsmål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Utifrån detta huvudmål arbetar regeringen efter fyra delmål:
- Makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomi. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
- Det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska fördelas jämställt.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
