Insatser – vuxna

Vägledingshjulet med Insatser markerat. I mitten en bild på två personer där den ene klappar den andra på axeln. Illustration.

Re-/habiliterande insatser för vuxna med dövblindhet och deras närstående syftar till att ge stöd för att utveckla eller bibehålla förmågor och anpassa miljön för att skapa bästa möjliga livskvalitet.  Det kan se olika ut beroende på om det är en person som redan som barn identifierats med dövblindhet eller om det är en person som först i vuxen ålder upptäcks ha dövblindhet. Det skiljer också om det är en person som även har andra funktionsnedsättningar, till exempel kognitiva svårigheter.

Vilka behov insatserna ska möta har identifierats i kartläggningen. Det är viktigt att göra en planering tillsammans med den enskilde där det gemensamt beslutas om vilka insatser som ska prioriteras och vem som ansvarar.

Insatser kan bestå av råd, stöd, behandling och träning utifrån behov och livssituation. Insatser kan ges av olika professioner exempelvis specialpedagog, kurator, synpedagog/arbetsterapeut, psykolog, kommunikationspedagog, audionom samt ögonläkare och audiolog. Insatser kan ges individiuellt eller som gruppverksamhet.

Nedan finns exempel på insatser beskrivna utifrån centrala områden som påverkas av dövblindhet. Då förutsättningarna i vuxenlivet ofta skiljer sig åt beroende på om personen har medfödd eller förvärvad dövblindhet  är exemplen beskrivna var för sig. En del personer befinner sig i en gråzon. Oavsett område är ofta teknik och hjälpmedel en viktig insats. Detta kan du också läsa mer om på våra sidor om Teknik och hjälpmedel.

Dövblindhet skapar hinder för kommunikation och samspel med andra människor. Alla former av kommunikation påverkas. För personer med medfödd dövblindhet är det viktigt att omgivningen får specifik kunskap om hur kommunikation och samspel kan stöttas för den enskilde individen. Vid förvärvad dövblindhet är det viktigt att personen själv får kunskap om sina funktionsnedsättningar och hur dessa samverkar. Det är ofta aktuellt med  praktiskt stöd och träning för personen själv samt information och utbildning till närstående. Vid kommunikation behöver eventuell syn- och hörselfunktion utnyttjas optimalt och det taktila sinnet behöver stärkas för att kunna kompensera. Du kan läsa mer om olika kommunikationssätt på våra sidor om Kommunikation.

Exempel på insatser:

  • Säkra att personen har väl anpassade syn- och hörselhjälpmedel
  • Utprovning och förskrivning av teknik och utrustning samt utbildning till personen själv i hanterandet. Om det finns personal,  till exempel på ett boende eller hemtjänst, behöver även denna få utbildning för att kunna hantera tekniken alternativt stötta i hanterandet
  • Ge information hur miljön kan anpassas. Till exempel genom belysning, stänga av onödiga ljudkällor, förbättra akustiken
  • Stöd i att identifiera svårigheter i kommunikativa situationer och få hjälp att hitta strategier som fungerar i kommunikation med andra
  • Utbildning i taktila tecken som stöd (TSS), taktilt teckenspråk, socialhaptiska signaler samt punktskrift
  • Ge information om vad dövblindtolkning är och hur det fungerar
  • Förskrivning av alternativ telefon

Medfödd dövblindhet

  • Stöd till personal i att identifiera personens befintliga kommunikationsstrategier, medvetna/omedvetna samt expressiva/impressiva
  • Strategier för personal i samspel och kommunikation. Stöd i att identifiera svårigheter i kommunikativa situationer och få hjälp att hitta strategier som fungerar
  • Handledning till personal för att kunna agera kommunikationspartner och språklig modell till personen
  • Handledning till personal kring energibesparande kommunikationsstrategier

Förvärvad dövblindhet

  • Stöd för personen i att hitta nya strategier i kommunikation när man inte kan förlita sig på sin syn- och hörselfunktion i olika samtalssituationer. Att kombinera flera olika kommunikationssätt eller få stöd i övergång till ny metod, till exempel från tal till tecken eller taktil kommunikation
  • Erbjud att ge information till närstående gällande kommunikationsstrategier och anpassningar utifrån personens nedsättning i syn och hörsel samt kring konsekvenserna av dövblindhet till exempel energiåtgång i en kommunikationssituation

Det mesta i vår vardag bygger på att vi ser och hör. För personer med dövblindhet kan brist på tillgänglig och begriplig information leda till att det är svårt för personen att förstå sin vardag och skapa mening i den. Det blir också omöjligt att ta in en lika stor mängd information som andra. Därför blir inlärning av strategier och kunskap om vilken information som kan efterfrågas viktigt för att kunna vara delaktig. Du kan läsa mer på våra sidor om Information.

Medfödd dövblindhet

  • Utbildning till personal utifrån dövblindhet gällande taktil information
  • Information och utbildning till personal om personens sinnesfunktioner, sensorisk integration och anpassningar
  • Handledning i hur personen söker och tar emot information. Uppmärksamma personens befintliga strategier
  • Utbilda personal i taktila strategier för att kunna tillrättalägga för personens delaktighet och självständighet i vardagen
  • Utbilda personal i på vilket sätt information kan tydliggöras för personen för att främja trygghet, kontroll och självständighet
  • Utbildning för personal i att hantera förskrivna hjälpmedel och eventuell annan teknik för att kunna stödja personen
  • Introducera punktskrift

Förvärvad dövblindhet

  • Handledning i att ta del av information och hantera information. Uppmärksamma personens befintliga strategier och visa alternativa sätt att inhämta och spara information
  • Utprovning, förskrivning och utbildning samt träning i att hantera förskrivna hjälpmedel och eventuell annan teknik och utrustning
  • Erbjud att ge information till närstående i hur de kan ge information på anpassade och energibesparande sätt, till exempel genom att syntolka eller använda socialhaptiska signaler
  • Introducera punktskrift

Att kunna orientera samt förflytta sig självständigt och tryggt är en utmaning när man lever med dövblindhet. Insatser för personer med  dövblindhet bygger ofta på taktila strategier och anpassningar. Strategier och metoder som används av personer som endast har en synnedsättning behöver anpassas så att de fungerar utifrån den hörselnedsättning personen har. På våra sidor om Orientering & förflyttning kan du läsa mer.

Medfödd dövblindhet

  • Utprovning och  förskrivning av hjälpmedel samt utbildning till personal om dessa för att kunna stötta personen i användning
  • Information och utbildning gällande ledsagning till personal gällande
  • Guidning till personal i användning av socialhaptiska signaler
  • Stöd i att träna in rutter i för personen viktiga miljöer
  • Stöd i taktil uppmärkning
  • Stöd till miljöanpassningar till exempel kontraster och belysning
  • Stöd för personal i att främja personens kropps- och rumsuppfattning

Förvärvad dövblindhet

  • Utprovning, förskrivning och träning av hjälpmedel
  • Individuell utbildning till personen gällande
  • Stöd i att träna in rutter i för personen viktiga miljöer
  • Stöd i taktil uppmärkning
  • Stöd i hur miljöanpassningar  kan göras, till exempel kontraster och belysning
  • Erbjud att ge information och/eller utbildning till närstående och eventuella assistenter kring ledsagningsteknik, användning av socialhaptiska signaler etcetera.

Att leva med nedsatt syn och hörsel innebär att hela tiden använda sig av kompensatoriska strategier.  Det innebär till exempel att innan en situation tänka igenom hur den kan komma att bli för att planera för vilka hjälpmedel som behövs, boka tolk, ledsagare och/eller färdtjänst etcetera. Allt detta kräver energi. Många upplever energiförlust som en av de största konsekvenserna av dövblindhet. För personer med medfödd dövblindhet, som kanske inte själv har förmågan att planera i förväg kräver dövblindheten energi för att kunna tolka och förstå intryck. Stöd i att hantera energiförlust och att få hjälp att hitta fungerande strategier är viktiga insatser. Läs mer om energiförlust underpsykisk hälsa.

Exempel på insatser utifrån energibesparing

  • Ge information så att personen själv, eller vid medfödd dövblindhet, de som finns omkring får förståelse för att dövblindhet är energikrävande
  • Stöd i att hitta strategier för att få balans mellan aktivitet och vila – vilket kan innebära att identifiera energifördelning över dagen samt energikrävande aktiviteter hemma, på fritiden och i arbete/sysselsättning.
  • Ge strategier för att minska energiförlust och stärka återhämtning och påfyllnad.
  • Stöd i att identifiera det starkaste sinnet – nu och framöver alternativt strategier för att ibland välja det ena sinnet för att det andra ska få vila.
  • Hjälp med att finna strategier för att anpassa kommunikativa situationer utifrån ett energibesparande sätt.
  • Anpassa ergonomi och kommunikativa situationer utifrån ett energibesparande sätt.

Dövblindhet påverkar vardagens olika aktiviteter men även sociala och känslomässiga delar av livet. Upplevelser av osäkerhet, energiförlust och svårigheter att utveckla en positiv självbild och identitet är vanligt förekommande. Du kan läsa mer om detta på våra sidor om Psykisk hälsa.

Medfödd dövblindhet

Brist på stimulans, intryck och interaktion med omvärlden kan leda till konsekvenser som passivitet, utmanande beteende, självskadebeteende och ibland utvecklingsförseningar.

Exempel på insatser som kan erbjudas:

  • Vägled personal i att utveckla strategier för att hantera olika situationer på ett lösningsinriktat sätt
  • Tillrätta lägg den fysiska miljön för att underlätta rörelse och motorisk aktivitet samt uppmuntra att våga prova
  • Erbjud massage för att stärka kroppsuppfattning och fysisk hälsa
  • Erbjud stöd och strategier till personal om utmanande eller självskadande beteende förekommer
  • Handled personalen i metoder för att stimulera personens nyfikenhet och intresse för omvärlden

Förvärvad dövblindhet

För personer med förvärvad dövblindhet behöver stöd och psykosociala insatser erbjudas återkommande i ett livsperspektiv, i takt med en tilltagande försämring av syn- och/eller hörselfunktion. Försämring av det ena eller båda sinnena innebär en ny verklighet som behöver hanteras. Pendlingen mellan perioder av försämring och stabilisering av funktionerna kan skapa osäkerhet och stress. Ibland kan det vara synen som försämras och ibland hörseln. Dessa försämringar kräver var för sig olika strategier för att olika situationer ska kunna hanteras. I takt med att syn och hörsel försämras finns en risk att personen slutar göra saker för att det blir svårt att ta sig iväg eller för att kommunikationen inte längre fungerar. Insatser som beskrivits inom andra områden blir därför viktiga även för den psykiska och fysiska hälsan som kan påverkas negativt av inaktivetet eller isolering. Här kan du läsa mer om Ofrivillig isolering.

Exempel på insatser som kan erbjudas:

  • Samtalsstöd för att hantera känslor som till exempel oro, stress och ångest
  • Samtalsstöd för att hantera eventuella känslor inför dövblindheten och de konsekvenser det medför
  • Arbeta gärna med Livsomställningsmodellen som metod för samtal. Kan göras individuellt eller i grupp

Dövblindhet påverkar inte bara den som lever med funktionsnedsättningen, även anhöriga påverkas.  När personen med dövblindhet börjar använda olika hjälpmedel och strategier kan det innebära att även de som finns i den nära miljön behöver lära nytt eller anpassa sig på olika sätt. Känslor som sorg och oro är vanligt förekommande hos den som lever nära en person med dövblindhet. Vissa insatser kan med fördel erbjudas tillsammans med den som har dövblindhet, andra insatser bör ges individuellt. Läs mer på våra sidor om anhöriga.

Exempel på insatser till anhöriga:

  • Information om hur syn- och hörselnedsättningen ser ut för den anhörige
  • Samtal om den nya livssituation som dövblindheten för med sig och vilka känslor som det kan väcka
  • Utbildning i de kommunikationssätt som den med dövblindhet kan komma att behöva, till exempel tecken som stöd (TSS), taktilt teckenspråk istället för visuellt, användning av teknik för stöd till tal med flera
  • Utbildning i ledsagningstekniker

Medfödd dövblindhet

Personer med medfödd dövblindhet tillhör oftast personkrets 1 i Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har därmed rätt till sysselsättning, ofta daglig verksamhet.  Vid osäkerhet hur en verksamhet kan anpassas rekommenderar vi att läsa kring insatser utifrån kommunikation, information och orientering och förflyttning. Det är viktigt att tänka på energiförlusten som kan komma av att leva med dövblindhet och göra anpassningar utifrån det. Personal på en daglig verksamhet kan ha stor nytta av att gå Nkcdbs webbutbildning Att erbjuda stöd vid medfödd dövblindhet.

Förvärvad dövblindhet

Många med förvärvad dövblindhet har ett arbete. I takt med att dövblindheten förändras uppstår svårigheter som kanske inte fanns vid anställningens början. Insatser utifrån kommunikation, information och orientering och förflyttning kan behöva göras och anpassningar utifrån den energiförlust som kommer av att leva med dövblindhet.  Ibland behöver partiell sjukersättning sökas. När en person redan har en anställning utan stöd från Arbetsförmedlingen är det Försäkringskassan som kan bevilja arbetshjälpmedel.

Vid nyanställning kan stöd sökas hos Arbetsförmedling som har särskilda enheter för personer med syn- hörselnedsättning eller dövhet.  Kontaktuppgifter till dem finner du på sidan Arbetsförmedlingens kontaktpersoner. Via arbetsförmedlingen kan en person med funktionsnedsättning få stöd och hjälp att söka, få och behålla en anställning. Vid anställning kan arbetsgivaren erhålla anställningsstöd genom till exempel lönebidrag eller personligt biträde. Arbetsförmedlningen kan också bekosta arbetshjälpmedel.

Exempel på insatser

  • Informera om de stödresurser som finns och hur personen kan få kontakt
  • Erbjud att närvara på möte för att hjälpa till att förklara hur personens dövblindhet yttrar sig och vilka anpassningar som kan vara lämpliga