Insatser – barn

Syn och hörsel är våra viktigaste sinnen när vi kommunicerar och interagerar med andra. Dövblindhet skapar därför hinder för kommunikation och samspel med andra människor. Alla former av kommunikation påverkas. Att optimera förutsättningarna för att kunna höra och se blir därför en viktig insats. Detta kan göras både genom hjälpmedel och genom anpassningar i miljön. Taktilt stöd kan behövas för att kunna förstå och tolka kommunikationen. Att omgivningen får specifik kunskap blir avgörande för barnets utveckling och lärande.

När dövblindheten inträffar tidigt, det vill säga medfödd dövblindhet, är det mer fokus på samspels- och kommunikationsutveckling än när dövblindheten kommer senare, det vill säga vid förvärvad dövblindhet, där tal- eller teckenspråk utvecklas mer som hos ett barn med enbart hörselnedsättning eller dövhet. Mer information om insatser för kommunikation finns under sidorna kring kommunikation.

Exempel på insatser utifrån kommunikation

• Utprovning av syn- och hörhjälpmedel
• Anpassa belysning samt kontraster i olika miljöer
• Utprovning, förskrivning, utbildning/träning av vald teknik och utrustning
• Stöd i att identifiera barnets befintliga kommunikationsstrategier, medvetna/omedvetna samt expressivt/impressivt
• Strategier för vårdnadshavare i samspel och kommunikation. Stöd i att identifiera svårigheter i kommunikativa situationer och få hjälp att hitta strategier som fungerar
• Handledning till närstående för att kunna agera kommunikationspartner och språklig modell till barnet
• Handledning till barnet och närstående kring energibesparande kommunikationsstrategier
• Utbildning i TAKK och/eller teckenspråk samt socialhaptiska signaler
• Information om tolkning, som till exempel teckenspårkstolkning, syntolkning, dövblindtolkning samt om ledsagning.
• Strategier för vårdnadshavare i lek och aktivitet

Det mesta i vår vardag bygger på att vi ser och hör. Vi får ständigt syn- och hörselintryck till oss som vi använder för att skapa mening i det vi är med om. För barn med dövblindhet bidrar nedsättning i syn och hörsel till att informationen ofta blir fragmentarisk och osammanhängande. Bristen på intryck kan påverka barnets utveckling. Det är därför viktigt att insatser för att få tillgång till information ges. Mer om detta finns att läsa på  sidorna om Information.

Exempel på insatser utifrån information

• Information och samtal om barnets sinnesfunktioner, sensorisk integration och anpassningar
• Handledning i hur barnet söker och tar emot information. Uppmärksamma barnets befintliga strategier. Ge strategier till vårdnadshavare samt äldre barn för att underlätta för barnet att få till sig information
• Utbilda vårdnadshavare i på vilket sätt information kan tydliggöras för barnet för att främja trygghet, kontroll och självständighet
• Guida barnet i att ta del av information och hantera information. Visa alternativa sätt att inhämta och spara information
• Utbilda vårdnadshavare i taktila strategier för att kunna tillrättalägga för barnets lärande
• Utbildning och träning i att hantera förskrivna hjälpmedel och eventuell annan teknik

Insatser för att få en förståelse för olika miljöer samt att hitta och förflytta sig självständigt är en del av det stöd som bör erbjudas barn med dövblindhet och deras vårdnadshavare. Här ingår också att lära känna och använda sin kropp. Hur det kan gå till kan du läsa mer om på våra sidor kring Orientering och förflyttning.

Exempel på insatser utifrån orientering och förflyttning

• Utprovning och förskrivning av orienterings- och förflyttningshjälpmedel
• Individuell utbildning till barn och vårdnadshavare utifrån dövblindhet gällande:
  • Hur förflyttning med vit käpp görs på säkert sätt
  • Kroppshållning
  • Förflyttnings- och orienteringsstrategier
• Stöd i att träna in rutter i för barnet viktiga miljöer
• Guidning för vårdnadshavare i användning av socialhaptiska signaler
• Information och utbildning gällande ledsagning till vårdnadshavare och barnets nätverk
• Stöd i taktil uppmärkning
• Anpassningar av miljön, till exempel kontraster och belysning
• Kroppsuppfattning och rumsuppfattning

Att leva med nedsatt syn och hörsel innebär att hela tiden behöva använda sig av kompensatoriska strategier, vilket kräver energi. Många upplever energiförlust som en av de främsta konsekvenserna av dövblindhet. Stöd i att hantera energiförlust och att få hjälp att själv hitta fungerande strategier är viktiga insatser för många. Detta gäller både yngre och äldre barn, men kan yttra sig på olika sätt.

Exempel på insatser utifrån energibesparing

• Stöd i att hitta balans mellan aktivitet och vila
• Stöd i att identifiera energifördelning över dagen samt energikrävande aktiviteter hemma, på fritiden och i förskola/ skola
• Ge stöd i att hitta strategier för att minska energiförlust och stärka återhämtning och påfyllnad
• Stöd i att identifiera det starkaste sinnet – nu och framöver alternativt strategier för att ibland välja det ena sinnet för att det andra ska få vila
• Strategier för att anpassa kommunikativa situationer på ett energibesparande sätt
• Strategier för att anpassa ergonomi och kommunikativa situationer på ett energibesparande sätt
• Information och vägledning till närstående och personal, till exempel i förskola eller skola, kring dövblindhet och energiförlust

Läs mer om energiförlust under psykisk hälsa.

Dövblindhet påverkar vardagens olika aktiviteter men kan också påverka sociala och känslomässiga delar av livet. Den kan ge upplevelser av osäkerhet, energiförlust och svårigheter att utveckla en positiv självbild och identitet.

Brist på stimulans, intryck och interaktion med omvärlden kan leda till konsekvenser som passivitet, utmanande beteende, självskadebeteende och ibland utvecklingsförsening. Detta är särskilt märkbart hos barn som föds med eller förvärvar dövblindhet tidigt i livet. Hos barn och ungdomar med förvärvad dövblindhet innebär funktionsnedsättningen ibland att fritidsaktiviteter väljs bort då det är utmanande att delta både fysiskt och socialt. Vilket kan leda till isolering, ensamhet och fysisk inaktivitet med olika negativa konsekvenser.

För barn och ungdomar med förvärvad dövblindhet behöver stöd och psykosociala insatser erbjudas återkommande i ett livsperspektiv, i takt med en tilltagande försämring av syn- och/eller hörselfunktion. Försämring av det ena eller båda sinnena innebär en livsomställningsprocess som behöver hanteras. Pendlingen mellan perioder av försämring och stabilisering av syn och hörsel kan skapa osäkerhet och stress. Ibland kan det vara synen som försämras och ibland hörseln. Dessa försämringar kräver var för sig olika strategier för att olika situationer ska kunna hanteras.

• Vägled barnet och vårdnadshavare i att utveckla strategier för att hantera olika situationer på ett lösningsinriktat sätt
• Erbjud möjligheter att prata om sin funktionsnedsättning, både med professionella och med andra barn och ungdomar i liknande situation
• Tillrättalägg den fysiska miljön för att underlätta rörelse och lek och motorisk aktivitet samt uppmuntra att våga prova. Kanske med stöd av ledsagare eller kontaktperson
• Stöd barnet i att identifiera lämpliga fritidsaktiviter som uppmuntrar till rörelse och lek
• Erbjud massage för att stärka kroppsuppfattning och fysisk hälsa
• Erbjud stöd och strategier till föräldrar om utmanande eller självskadande beteende förekommer
• Stöd barnets motoriska utveckling och milstolpar. Utbilda föräldrar hur de kan stödja barnets motoriska träning och använda specifika kroppspositioner i kontakt med barnet för att stödja
• Guida föräldrar på vilket sätt de kan lyfta och röra små barn för att öka barnets medvetenhet om sin och andras kroppar
• Vägled föräldrar och barn i att identifiera grovmotoriska aktiviteter i vardagen som underlättar barnets grovmotoriska utveckling och stimulerar barnets sinnen
• Vägled vårdnadshavare i metoder att stimulera barnets nyfikenhet och intresse för omvärlden

Att få ett barn med funktionsnedsättning kan väcka många känslor och frågor. Föräldrar som får ett barn med dövblindhet har ofta ingen tidigare kunskap om just denna funktionsnedsättning.

Den första tiden följs många gånger av kris, sorg och oro kring innebörden av dövblindheten för barnet och familjen – både nu och i framtiden. Då är det viktigt att ha någon att vända sig till för känslomässigt, praktisk och informativt stöd. Detta stöd kan komma från både närstående som professionella. Vid medfödd dövblindhet kan barnet ha fler funktionsnedsättningar som kräver akuta eller långa sjukhusinläggningar, då är det särskilt viktigt att föräldrarna har möjlighet att få en samordnande kontakt.

Syn-, hörsel- och barnhabilitering har erfarenhet av att stötta vårdnadshavare i dessa situationer. Det är betydelsefullt att tidigt få kontakt med professionella som kan svara på dövblindspecifika frågor och ge anpassat stöd. Du kan läsa mer om Föräldrastöd inom hälso- och sjukvård i Socialstyrelsens rapport från 2015.

Oavsett val av skolform är insatserna som beskrivs ovan viktiga för att ett barn med dövblindhet ska klara sin skolgång. Personal i förskola och skola bör  involveras i anpassningar som behövs för att en elev med dövblindhet ska få förutsättningar för delaktighet, att kunna vara aktiv och ta till sig skolgången. Elever med dövblindhet återfinns i alla skolformer; anpassad skola, grundskola, specialskola etcetera. Till stöd för skolan att anpassa lärmiljön finns Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Där finns en enhet som arbetar specifikt kring elever med dövblindhet; Resurscenter dövblind. Deras uppdrag är att utreda och ge stöd till skolhuvudman efter att ansökan gjorts. De erbjuder även utbildningar med fokus på elever med medfödd respektive förvärvad dövblindhet.