Språkstörning hindrar delaktighet

Den som har språkstörning riskerar att inte bli delaktig i sin egen vård. Personer som inte är bra på att prat har svårt att säga hur de vill ha det och svårt att prata med vårdpersonal.
— I värsta fall leder det till att personalen inte pratar med de här personerna alls. Det är ett stort problem, säger logoped Emma Forsgren vars doktorsavhandling handlar om hur vården kan förbättras.

Omslaget visar en liten pojke med vintermössa, storasolglasögon och jacka I senaste numret av tidskriften ”forskning om funktionshinder pågår” som ges ut av Uppsala universitet, ges en del tips. Mycket handlar om att lägga mer tid på att sitta på tu man hand med personen som har språkstörning. Det gäller att ta det lugnt och ställa en fråga i taget. Ställer man två frågor, ”Vill du ha te eller kaffe”, och personen svarar ja vet man inte vad hen vill ha. Samma sak om personen inte kan svara. Bättre är att ge ett konkret förslag i taget, kanske kompletterad med bilder.  Vill du ha kaffe? Vill du ha te?

Emma Forsgren säger att det är ont om enkla lösningar men rekommenderar vårdpersonal att försöka se till att ge mer tid för just den här patientgruppen. Personal på boenden bör ta fram en kommunikationsplan som en del av vårdplanen för den enskilda. Där kan man föra in allmänna tips och råd som kan underlätta. Socionomen Lill Hultmans avhandling handlar om delaktighet för barn med funktionsnedsättning. De har rätt att vara med på möten om den hjälp de kan få. Men många barn tycker det är jobbigt med möten. En del tycker att de inte har något egentligt inflytande och upplever att mötena är kränkande samtidigt som de känner sig tvingade att delta på dem.

— De ungdomar jag pratade med tyckte inte alltid att delaktighet var positivt. De fick exempelvis inte vara delaktiga när det gällde att lägga upp strukturen på mötena. Vi skulle behöva problematisera begreppet och vad delaktighet betyder i varje enskilt fall, säger hon till tidskriften.

Vissa av ungdomarna tyckte inte att de var kompetenta att företräda sig själva. Andra tyckte det var jobbigt att hela tiden bli matad med det de inte klarar av. De tyckte också det var svårt att sätta ord på allt, till exempel hur lång tid det tar när de behöver hjälp att duscha. Det kan bero på vem som hjälper och hur de mår den dagen.

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *