Skam, genans och stolthet är känslor som även mycket späda barn har.
– Den traditionella synen är att barnet måste ha en uppfattning om sig själv och vad som anses som rätt och fel, något som inträffar ungefär i treårsåldern. Men vår forskning visar att det inte är så, säger Vasudevi Reddy, professor i utvecklingspsykologi vid universitetet i Portsmouth, Storbritannien. Hon menar att vi som nyfödda bara förstår världen i relation till andra människor, genom andras känslor.
– Om någon behandlar dig som ett objekt, som ett ”det” inte som ett ”du” kan utvecklingen hämmas, säger hon.
– Att bli sedd är omedelbart attraktivt. När vi som vuxna ler mot ett spädbarn och får ett leende tillbaks händer något inom oss. Vi känner oss betydelsefulla.
– Om vi däremot inte blir sedda händer något annat. Forskning på vuxna visar att hjärnan reagerar annorlunda beroende på om människor du möter tittar förbi dig eller på dig. I den stund jag inte ser dig förnekar jag någon aspekt av dig.
Och förnekelse för första steget mot skam, Vasudeva Reddys forskning gäller seende och hörande barn men hon menar att resultaten kan överföras till barn med dövblindhet och att det då handlar om att uppfatta och reagera taktilt, bland annat genom att svara på barnets rörelser med sin egen kropp.
Att glädje är en smittande känsla visas i en video av en 2.5 månader gammal pojke som får syn på sin egen spegelbild och ler mot den nyfunna ”vännen”. När känslan av glädje blir för stark vänder han sig bort. En rad andra bilder, på både barn och vuxna, visar att vi alla reagerar på ungefär samma sätt. När känslan blir för stark blir vi generade, ofta sätter vi handen för munnen eller vänder bort ansiktet.
En annan film, från en äldre amerikansk studie, visar hur känslan av skam upplevs. En mamma leker och nojsar med sitt halvårsgamla barn som skrattar och viftar tillbaks. På en överenskommen signal slutar mamman, hennes ansikte blir orörligt och hon interagerar inte längre. Barnet blir förvirrat och försöker återfå kontakten med mamma genom att le. När det inte lyckas kollapsar kroppen. Barnet gnäller, axlarna sjunker ner och hon ger upp.
– Skam yttrar sig fysiskt på olika sätt, det finns inget givet mönster. Men det är vanligt att kroppen faller ihop. När du tänker negativa saker om dig själv sjunker axlarna ner, blicken går mot marken, du vill gömma dig. Om du talar säger du negativa saker.
Stolthet är också en känsla som kommer tidigt och som uttrycker sig på olika sätt. Bebisar övergår från att upprepa vad andra har visat uppskattning för till att själva provocera fram starkare reaktioner. Studier av åtta månader gamla barn visar att tre av fyra tycker om att apa sig, vid 14 månaders ålder gör alla barn det. Varannan åttamånaders bebis gillar att visa upp sig, vid 14 månaders ålder gäller det nio av tio.
– För att utvecklas krävs engagemang, ögonblick av kontakt bygger dig och också mig. Och startpunkten måste vara att se någon annan som ett ”du”, inte som ett ”det”.
Traditionell psykologi har handlat om hjärnan och förstår inte mycket av kroppen. Reddys forskning ger övertygande bevis för sambandet mellan kropp och själ. En färsk studie visar hur två månader gamla barn förstår att föräldern är på väg att lyfta upp dem och förbereder sig genom att sträcka upp armarna mot den vuxne. De kan också anpassa kroppen genom att räta ut benen, vilket gör det lättare att lyfta, eller dra ihop armar och ben så att kroppen blir kompakt. Samspelet blir tydligare ju äldre barnet blir, hos ett två månder gammalt barn uppträder det sporadiskt, hos den som är fyra månader mycket mer stabilt. Om å andra sidan den här reaktionen inte äger rum kan det vara ett tecken på autism och en hjälp att ställa en tidig diagnos. Vasudeva Reddys slutsats är tydlig:
– Vi måste ta både spädbarns och andras förmåga att uppfatta känslomässiga reaktioner på allvar. De hjälper oss i nuet och leder oss in i framtiden.
Text: Anne Jalakas, foto Lena Göransson
Vill du veta mer?
