Närbild på rött virus mot ljusblå bakgrund

Råd till dig som känner eller i ditt yrke möter personer med dövblindhet

Du kanske inte brukar ta initiativet till att kontakta personer med dövblindhet? Eller kanske de sätt som ni vanligtvis har kontakt på inte fungerar nu när myndigheterna rekommenderar fysisk distansering? Mattias Ehn, med dr och leg psykolog Dövblindteamet i Stockholm, påminner om behovet att tänka annorlunda under pågående coronapandemi.

Att få möjlighet att prata med någon nu är mycket viktigt. Det kan vara svårt för en person med dövblindhet att på egen hand ta initiativ till kontakt med dig. Att resa till sociala sammankomster, vård eller habilitering kan kännas skrämmande och osäkert. För personer som ingår i riskgrupper kan det även vara direkt olämpligt att förflytta sig. Det är då viktigt att tillsammans hitta andra former för kontakt.

Håll kontakt!

Våga fråga

Försök att tillsammans med personen som har dövblindhet hitta alternativa sätt att hålla kontakt. Ett tal-, text- eller bildtelefonsamtal, SMS eller ett e-postmeddelande med en enkel fråga om ”Hur har du det?” eller ”Hur mår du? ” kan vara mycket uppskattat. En sådan fråga ger också ofta svar som kan hjälpa dig att identifiera behov av eventuellt ytterligare fördjupad kontakt.

Öppna för dialog

Att ta ett initiativ och visa intresse för den andres situation öppnar upp för en dialog. Vi har alla ett behov av att bli uppmärksammade, kanske få diskutera pandemin och vad den innebär för just mig. För somliga kan det vara viktigt att få hjälp med aktuell information då det kan vara svårt att ta del av och värdera samhällsinformation.

Lyssna och bekräfta

Allra viktigast är att lyssna och bekräfta att det är normalt att uppleva känslor av oro och otrygghet som läget är just nu. Det kan vara viktigt att förmedla att sådana känslor är något som personer med dövblindhet delar med många andra i samhället. Att få berätta för någon vad man tänker och känner kan räcka för att oron ska minska.

Bidra till kontinuitet

Många vardagliga företeelser som skapar sammanhang i våra liv, arbete, föreningsliv och familjesammankomster är satta på paus. Det är viktigt att försöka hitta sätt att skapa kontinuitet i en tid som präglas av ovisshet. Genom att upprätthålla en kontakt kan du bidra till att skapa hopp inför framtiden.

Sök nya vägar för distanskontakt

Du behöver vara kreativ för att finna nya vägar. Kanske blir det inte perfekt men det spelar ingen roll. Här är det tanken som räknas – och bara fantasin sätter gränser för vad som är möjligt! Regionerna har ofta digitala verktyg för att ha distanskontakt, men andra metoder som Skype eller FaceTime kan också fungera.

I stället för att träffas på mottagningen, kan en dövblindtolk komma hem till personen med dövblindhet för ett distansmöte via video eller telefon. På så sätt hjälper du till att minska exponeringen för sociala kontakter så mycket som möjligt. Ibland kan ett vanligt telefonsamtal fungera, eventuellt förstärkt med SMS eller e-post. Andra föredrar samtal via bild- eller texttelefon.

Försök väga nyttan mot riskerna med att träffa andra

Att ta emot hemtjänst, använda ledsagare eller personlig assistent innebär en exponering för sociala kontakter. Här behöver nyttan med insatsen vägas mot riskerna. Det finns många goda hälsoeffekter av att fortsätta vara aktiv, där stöd av en annan person kan vara helt nödvändigt. Så klart behöver alla inblandade vara mycket noggranna med hygien, hålla avstånd och tvätta händerna ofta. Men, fortsätt vara kreativ och ta kontakt! Det kommer minska risken för ohälsa och öka känslor av välbefinnande hos personer med dövblindhet.

Konsekvenser av social isolering för personer med dövblindhet

Under rådande coronapandemi har befolkningen uppmanats till stor försiktighet när det gäller nära sociala kontakter och vi ska i stället hålla fysiskt avstånd till varandra. För personer med dövblindhet, deras närstående, anhöriga, sociala nätverk och vårdkontakter är pandemin en särskild utmaning. Fysisk närhet till andra människor är ofta en nödvändig förutsättning vid dövblindhet. Det krävs kroppskontakt för kommunikation och social samvaro, för att få information och för att kunna förflytta sig. Vi uppmanas nu att istället använda digitala hjälpmedel för samvaro och socialt stöd. Men för en person med dövblindhet kan detta vara svårt. De digitala lösningarna bygger ofta på syn och hörsel och tar extra lång tid att lära sig om man har dövblindhet.

Ofrivillig ensamhet kan vara skrämmande och leda till känslor av otrygghet och nedstämdhet. I en förlängning kan detta leda till tillstånd som ångest och depression. Det vet vi från aktuell forskning (avhandling Moa Wahlqvist och avhandling Mattias Ehn). Samtidigt visar annan forskning att gemenskap och närhet till andra kan minska såväl fysisk smärta som oro och nedstämdhet. Personer med dövblindhet har en betydligt ökad risk för att hamna i en situation av social isolering samband med coronapandemin. Så håll därför kontakten! Det är Mattias Ehns budskap till alla som i sitt yrke möter personer med dövblindhet.