Regeringen har lagt en ny strategi för funktionshinderspolitiken, där tyngdpunkten ligger på uppföljning av det nationella målet. Avsikten är att tydliggöra betydelsen av att varje sektor i samhället tar ansvar för sin del och tydligare följer upp utvecklingen inom sina respektive områden. Den nya strategin är mer långsiktig än tidigare och omfattar tio år, till och med 2031.
Sammantaget handlar det om att 28 myndigheter samt Folkbildningsrådet varje år ska beskriva vad som hänt inom fyra områden:
- universell utformning
- befintliga brister i tillgänglighet
- individuella stöd och lösningar för individens självständighet samt
- arbete mot diskriminering.
Regeringen betonar att det är väsentligt att myndigheterna samråder med och aktivt involverar personer med funktionsnedsättning, även barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem.
— Samtliga punkter ovan är viktiga för barn och vuxna med dövblindhet. Det handlar om rätten att leva i ett samhälle som är tillgängligt och fritt från diskriminering. Jag ser samtidigt ett stort behov av nytänkande när det kommer till individuellt stöd. Den digitala utvecklingen i samhället ställer helt nya krav på kompetens hos oss medborgare. Att få lära sig hantera BankID för att kunna bevara sin självständighet, eller en plattform för att kunna ta del av möten och kommunicera med andra, behöver bli sedda som självklara insatser i en rehabiliteringsprocess, säger Lena Göransson, verksamhetschef på Nationellt kunskapscentrum för dövblindfrågor.
Myndigheten för delaktighet (MFD) kommer att ha resurser för att stödja och ge vägledning till myndigheterna, både när det gäller deras uppföljning och deras genomförande av det nationella målet. Redovisningarna kommer i sin tur bland annat ligga till grund för regeringens egen redovisning av utvecklingen mot det nationella målet för funktionshinderspolitiken.
Regeringens funktionshinderspolitik utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Den är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken tar fasta på att ”med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.” Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.
