I samband med invasionen av Ukraina fick Myndigheten för delaktighet, MFD, ett nytt regeringsuppdrag. Det innebar att aktivt erbjuda stöd kring funktionshinderrelaterade frågor kopplat till migration till relevanta aktörer samt att löpande föra dialog med civilsamhället. Som ett led i detta tog MFD fram information och kunskapsstöd som syftade till att erbjuda ett aktivt stöd vid mottagande av personer med funktionsnedsättning som är asylsökande, nyanlända och skyddsbehövande.
”Migration är något Nkcdb ibland får frågor kring och som vi till och från har diskuterat i personalgruppen”, säger Helene Engh, verksamhetschef.
Vi har idag inte så mycket kunskap om hur det ser ut för personer med dövblindhet som kommer till Sverige av olika anledningar. Nkcdb:s kurator, Emma Varga, menar att personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet som kommer till Sverige – ibland som ensamkommande barn – ofta möter utmaningar som inte alltid syns på ytan. Dövblindheten är inte alltid uppenbar, och det är inte alltid som personen fått möjlighet att utveckla ett fullständigt språk.
Detta försvåras ytterligare av att personer involverade i migrationsprocessen ofta saknar kunskap om dövblindhet och vad det kan innebära. Utan rätt förståelse kan det vara svårt att skapa en fungerande kommunikationssituation, vilket lätt leder till kommunikationsbarriärer.
Dessutom kan känslor som skuld, skam eller rädsla för negativa konsekvenser göra att personen själv undviker att berätta om sin dövblindhet helt och hållet. Det i sin tur kan leda till att viktiga insatser uteblir – särskilt i det tidiga skedet av migrationsprocessen, där rätt stöd skulle kunna göra stor skillnad. Det finns också personer med dövblindhet som aldrig blivit utredda och fått vetskap om sin funktionsnedsättning i sitt hemland – då blir det svårt att sätta ord på sina svårigheter.
För att få mer kunskap om ämnet bjöd Nkcdb därför in MFD till ett av vårens öppna webbinarium. Emmy Bornemark, utredare på MFD, berättade om bakgrunden till det informationsmaterial och kunskapsstöd som de har tagit fram i ämnet kring migration och integration vid funktionsnedsättning.
Under MFD:s utredningsarbete framkom att mottagningssystemet i Sverige är mycket komplext och saknar samordningsfunktion. Funktionsnedsättning registreras inte i något led, med hänvisning till GDPR och integritet, varpå ansvaret faller på personen att vid varje nytt möte informera om sin funktionsnedsättning. Beroende på föreställningar om konsekvenserna av att berätta om sin funktionsnedsättning, händer det att man väljer att dölja det. Resultatet blir att många migranter med funktionsnedsättning faller mellan stolarna och inte får de anpassningar de skulle behöva för att ta sig igenom den långa migrationsprocessen. Det kan exempelvis handla om att gå på SFI utan syn- eller hörselanpassningar, och därför inte kunna utvecklas i sin språkinlärning.
När det gäller arbete och migration tillhör migranter med funktionsnedsättning en dubbelt utsatt grupp, då båda grupptillhörigheterna var för sig, medför svårigheter på arbetsmarknaden. Inskrivningsförvarandet på AF är ofta otillgängligt för personer med dövblindhet och om involverade inte har kunskap om dövblindheten riskerar det särskilda stöd som är öronmärkt för personer med funktionsnedsättning att inte aktiveras från början.
Under migrationsprocessen, särskilt då många flyktingar anländer på en gång, råder ofta brist på tillgängliga boenden. Även här framkommer inte alltid behov beroende på funktionsnedsättning.
Migranter med funktionsnedsättning får olika mycket vård beroende på sin juridiska status och asylsökande har endast laglig rätt till vård som är akut. Förutsättningarna i landet ser olika ut och är inte jämlika. Undantaget är barn som alltid har rätt till all vård.
Bristen på tillgänglig information upplevs av många migranter, med eller utan funktionsnedsättning, som otydlig och otillgänglig. För en person med dövblindhet blir denna utmaning extra stor. Emmy Bornemark tipsade om webbplatsen www.informationsverige.se för att lära sig om hur myndighetssverige fungerar.
Myndighetspersonal kan ha svårt att anpassa information om hur det svenska samhället fungerar, vad som gäller i migrationsprocessen och vilka aktörer som ansvarar för vad. När sådana anpassningar uteblir ökar risken att personens behov inte fångas upp i tid. Som följd kan det bli svårt att komma in i samhället och delta i sociala sammanhang – något som i sin tur ökar risken för isolering, ensamhet och psykisk ohälsa.
MFD:s informationsbroschyr och aktörskartor som finns på Migration och integration – MFD är tänkt att ge ett aktivt stöd i funktionshinderrelaterade frågor till relevanta aktörer. Materialet består av olika delar där vissa delar vänder sig till professionella som möter nyanlända, asylsökande och skyddsbehövande med olika former av funktionsnedsättningar, och andra delar vänder sig till personerna själva eller deras anhöriga. Materialet finns på 10 olika språk, inklusive teckenspråk.
Nkcdb hoppas att MFD:s informations- och kunskapsstöd ska kunna bidra till att personer med dövblindhet som har kommit till Sverige ska kunna få tydlig och anpassad information av de yrkespersoner som möter dem. Ett steg är att synliggöra detta material för fler professionella inom dövblindfältet vilka i sin tur kan sprida det vidare till berörda. Om du som professionell har mött specifika utmaningar vid mötet med migranter med dövblindhet vill Nkcdb gärna få ta del av dessa för att se om det vore värdefullt att komplettera MFD:s material utifrån vår målgrupp.
TEXT: Sofia Hansdotter & Emma Varga
ILLUSTRATION: Myndigheten för delaktighet, MFD
Publicerad 27 maj 2025