Många barn har förlorat sin assistans

Institutionerna kan vara på väg tillbaks.
Socialstyrelsen har utrett konsekvenserna av två domar från Högsta förvaltningsdomstolen. De har begränsat möjligheterna att få personlig assistans och kan på sikt leda till att vissa barn inte kan bo hos hemma hos sina föräldrar. Det finns också en risk för att fler vuxna kommer att behöva bo på gruppboenden.

Rapporten ”Konsekvenser av domar om det femte grundläggande behovet” har gjorts på uppdrag av regeringen. Det femte behovet är ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.  Det kan handla om hjälp med egenvård som sondmatning men också behov av ständig tillsyn eller tillgång till taktilt teckenspråk.

De två vägledande domarna kom 2012 och 2015 och har fått stora konsekvenser för enskilda, närstående och kommuner.

Domen från 2012 gäller en person med lungsjukdomen cystisk fibros som haft assistans i många år och bland annat behöver andningsgymnastik för att kunna lossa och hosta upp slem. Skälet till att domstolen sa nej till fortsatt assistans var inte gymnastiken utan att hon inte hade psykisk funktionsnedsättning.

Domen från 2015 gäller en person med bindvävssjukdom som behövde varma bad och massage. Här kom domstolen fram till att just de två insatserna inte gav rätt till assistans.

Stora konsekvenser

Försäkringskassans tolkning av domarna började visa sig 2016. Enligt den enkät till kommunerna som är en del av Socialstyrelsens rapport har 460 förlorat sin assistans eller fått avslag på sin ansökan mellan januari 2016 och sommaren 2017. Det verkliga antalet är större eftersom bara 70 procent av kommunerna svarat på enkäten. Bland dem som inte svarat finns flera stora kommuner.

Rapporten visar att kommunerna har agerat. Två av tre som förlorat eller fått avslag har i stället fått personlig assistans från kommunen. Men det innebär dels att personerna får färre timmar, dels att kostnaderna ökar för kommunerna.

En annan konsekvens är att anhöriga  fått ta ett större ansvar än tidigare. Nästan hälften av de barn som nu inte får personlig assistans får i stället avlösarservice.

— Det är en insats som ger barnen sämre möjlighet till självständighet och delaktighet än personlig assistans. Domarna har till viss del även inneburit ökad vistelse på korttidsboenden, säger Socialstyrelsen i rapporten som visar att barn är överrepresenterade bland dem som påverkats av det nya rättsläget.

En av de stora frågorna handlar om egenvård. Det är inte sjukvård (som inte ger rätt till assistans) utan hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad vårdpersonal bedömt att en patient eller dennes anhöriga/assistent kan utföra.

Är egenvård ett grundläggande behov?

Försäkringskassan, har efter Högsta förvaltningsdomstolens domar dragit slutsatsen att en åtgärd som bedöms som egenvård aldrig kan vara ett grundläggande behov.

Socialstyrelsen säger tvärtom.

I april gav Högsta förvaltningsdomstolen prövningstillstånd i ett fall som handlar om sondmatning. I sitt yttrande till domstolen skrev Socialstyrelsen att domen, som föll 2012, inte hindrar att egenvård skulle kunna vara ett grundläggande behov.

Dom i det här målet har ännu inte fallit. Under tiden fortsätter konsekvenserna att visa sig. Det är för tidigt att säga om barn kommer att tvingas flytta hemifrån men kommunerna säger att det, just på grund av domarna, finns ett ökat tryck på bostäder med särskild service, det vill säga institutioner.

Vuxna har tvingats ge upp självständigheten

Ett antal vuxna har redan tvingats ge upp sitt självständiga boende. Det rör sig om personer med omfattande behov av hjälp som inte klarar sig på egen hand utan måste ha kontinuerlig tillgång till hjälp.

— För dem finns bara två alternativ. Personlig assistans eller bostad med särskild service, säger Hanna Jarvid.

— Här har vi sett en ökning av antalet bostäder med särskild service.

Socialstyrelsen är också orolig över att konsekvenserna av de vägledande domarna blir olika beroende på var i landet den enskilde bor. Detta för att kommunernas insatser skiljer sig åt.

—  Det riskerar att leda till att personer med funktionsnedsättning inte får stöd och hjälp på lika villkor, säger Karin Flyckt, Socialstyrelsens samordnare av funktionshinderfrågor.

ANNE JALAKAS, text

 

 

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *