LSS-utredningen möts av hård kritik

Désirée Pethrus som ska utreda LSS har en bakgrund som socionom.

Désirée Pethrus som ska utreda LSS har en bakgrund som socionom.

Den nya LSS-utredningen hann knappt presenteras förrän debatten och kritiken var igång.
Désirée Pethrus uppdrag är att se till att LSS-insatserna stärks men att kostnaderna sjunker. Är det möjligt att få den ekvationen att gå ihop?
— Vi oroar oss över att man vill bekosta förstärkningen av LSS-insatserna med assistansersättningen, säger Sophie Karlsson, jurist och verksamhetsansvarig för Ifa, Intressegruppen för assistansberättigade.
— Stoppa genast smygavvecklingen av LSS, kräver  Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Liberalerna och socialminister när lagen infördes.

LSS, lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, infördes 1994 och skulle bli kronjuvelen i arbetet för mänskliga rättigheter. Det blev inte riktigt så. Brukare har klagat på att bedömningar ändras utan att verkligheten förändrats, att timantalet skärs ner eller försvinner helt. Samtidigt har flera stora fuskhärvor upptäckts och anklagelser om utbrett missbruk förts fram.

En översyn av assistansersättningen och LSS är viktig för att komma till rätta med de brister som finns idag. Det handlar om de kraftigt stigande kostnaderna som fördubblats på ungefär tio år utan att antalet personer som får assistans ökat i alls samma utsträckning. Vi behöver också få till mer träffsäkra insatser, förklarade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér när hon presenterade uppdraget.

Riksdagsledamot Désirée Pethrus, KD, som utsetts till särskild utredare ska vara klar senast 1 oktober 2018.

Mitt sikte är att leverera förslag som gör lagstiftningen mer ändamålsenlig och som tryggar människors rättigheter och möjligheter till delaktighet i enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, säger hon.

I uppdraget ingår att skapa forum för dialog med funktionshindersrörelsen, de politiska partierna, berörda myndigheter, kommuner och landsting samt andra berörda organisationer. Hur det ska gå till kanske blir tydligare vid seminariet ”Tillbaka till framtiden” i Almedalen 6 juli som Ifa bjudit in henne till.

Anklagelser om fusk

Porträtt Ann-M;arie Begler

Ann-Marie Begler hävdar att fusket är omfattande.

Utredningsuppdraget utlöste omedelbar debatt. Men redan tidigare var den i full gång. Inte minst efter att Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler hävdat att tio procent av assistansersättningen, två till tre miljarder kronor om året, kan kopplas till kriminalitet och överutnyttjande.
I en debattartikel i Dagens Nyheter  skrev hon att kassan misstänker att flera av de egna anställda varit inblandade i fusk.

Misstankar är även riktade mot ytterligare bolag som verksamma inom assistansen. Fuskande och oetiska bolag undergräver och hotar själva assistansreformen.

Artikeln möttes omgående av kritik. Elisabeth Hamilton, före detta direktör för försäkringskassan i Jönköpings och Kalmar län skrev:

Den interna kontrollen verkar vara obefintlig.

Att köra igång en fuskdebatt för att jaga upp allmänhetens rättspatos, innebär att de som behöver assistans blir rädda och oroliga för att bli av med sin hjälp, vilket också skett under de senaste åren.

Kritiserad modell

Uppgifterna om fuskets storlek bygger på en rapport från 2012 där experter som arbetar med bidragen ombads uppskatta hur stort de tror att fusket är. Modellen som användes kallas för expertmetoden och möttes av kritik från forskare. Några år senare förklarade ett antal experter inom Försäkringskassan att skattningarna på tio procent troligen var felaktiga.

Sophie Karlsson porträtt

Sophie Karlsson, Intresseföreningen för assistansberättigade tvivlar på uppgifterna om skenande kostnader.

Sophie Karlsson på Ifa pekar på ett annat problem

De kontrollåtgärder som genomförts under de senaste åren har inte följts upp så att det går att se om de fungerat eller inte, säger hon.

Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, är en relativt ny myndighet med begränsade resurser men har jobbat på bra. Sedan krav på tillstånd infördes har en del verksamheter inte fått ett sådant för att de inte kan visa att de har kompetensen för det

Försäkringskassan har också sina kontroller där man bland annat tittar på inrapporterad tid och ställer vissa krav på anställda personliga assistenter, som ålder och arbetsförmåga.

Ändå har kostnaderna skenat?

Jag skulle inte vilja säga att de gjort det. En sak är att det gjordes en grov underskattning av behovet när lagen genomfördes. Men att det i dag skulle handla om skenande kostnader kan inte jag se.

Skarp kritik från funktionshinderrörelsen

Inom funktionshinderrörelsen är kritiken mot utredningsdirektiven skarp.  Maria Johansson, ordförande för Lika Unika, menar att direktiven måste arbetas om.

FN-konventionen ställer krav på att Sverige inte backar från redan etablerade rättigheter. Det måste vara utgångspunkten, inte att som nu att göra nedskärningar, säger hon.

RBU, riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar, beskriver utredningen som en attack på personlig assistans.

Vi vet att många föräldrar går på knäna för att deras barn nekas personlig assistans med hänvisning till föräldraansvar, säger Maria Persdotter, ordförande.

Handikappförbunden, HSO,  beklagar att att utredningen inte fått i uppdrag att även titta på samhällsvinsterna med reformen.

Stoppa smygavvecklingen

Porträtt Bengt Westerberg

Stoppa smygavvecklingen av LSS, kräver Bengt Westerberg.

Bengt Westerberg, före detta partiledare för Liberalerna och socialminister när LSS-reformen genomfördes kräver ett omedelbart stopp för ”smygavvecklingen” av personlig assistans. Han menar att fusket självklart måste stoppas men att det inte får leda till att en viktig socialpolitisk reform och en väl fungerande assistansmarknad slås sönder.

I rapporten ”Personlig assistans – hotad frihetsreform” som han skrivit på uppdrag av Vårdföretagarna och KFO, arbetsgivarorganisationen för företag och organisationer inom kooperation, idéburen välfärd och civilsamhälle ser han tre förklaringar till att reformen blev dyrare än man trott:

  1. Fler barn behöver assistans än man räknade. Det arbete anhöriga gjort tidigare, med låg eller ingen ersättning, underskattades.
  2. I dag får de som redan har assistans behålla den efter 65-årsdagen. Det har ökat antalet.
  3. Assistans används för ändamål som inte förutsågs när lagen infördes. Det kan gälla  övervakning och tillsyn för att inte skada sig själva eller andra.

Syftet med lagen var att människor med funktionsnedsättningar skulle kunna leva som alla andra. Det har bland annat inneburit att många som tidigare bodde på institution bor i eget boende.

Många, inte minst föräldrar, har äntligen fått möjligheter till arbete, inkomst och ett mer normalt socialt liv. På pluskontot måste också föras att reformen gett jobb åt omkring 80.000 assistenter, säger Bengt Westerberg

När samhällets kostnader beräknas måste också inkomsterna tas upp menar han och pekar på att 90 procent av kostnaderna är löner och att mycket därför kommer tillbaks i form av skatter.

Vill man minska kostnaderna måste man acceptera standardförsämringar för dem som i utgångsläget har det sämst. Det är precis vad som håller på att ske. Smygavvecklingen måste stoppas nu. Det finns inte tid att avvakta vad den utredning som regeringen nu har tillsatt kommer fram till.

ANNE JALAKAS, text

 

FAKTA/ SÅ FUNGERAR PERSONLIG ASSISTANS

16.000 personer får i dag assistansersättning.  Det kostar ungefär 30 miljarder kronor per år.

Den som söker måste vara under 65 år men om insatsen är beviljad får den behållas efter 65-årsdagen.

Det är den enskilde brukarens vilja som ska styra, inte personalens eller anhörigas.

LSS är en rättighetslag. Om beslut har fattats ska resurser fram, kommuner får inte säga nej för att de inte anser sig ha råd.

FAKTA/DETTA SKA UTREDNINGEN GÖRA

Här är ett urval uppdraget. Läs också  kommittedirektiven:

  • Skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans.
  • Undersöka hur teknik och hjälpmedel kan bidra till att uppfylla lagstiftningens mål.
  • Genomföra ytterligare besparingar inom assistansersättningen.
  • Se över det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun.
  • Definiera vad som menas med ”goda levnadsvillkor” och ”leva som andra”.
  • Ge förslag på hur insatsen assistans kan begränsas när det gäller antal användare och/eller antal timmar
  • Granska lagen ur ett jämställdhetsperspektiv. I dag får fler män och pojkar insatser.