Funktionshinderpolitiken går bakåt och styrutredningen om den saknar förslag för att just styra. Om utredningens förslag förverkligas kommer politikerna att kunna fortsätta lämna över ansvaret till myndigheterna med den tydliga signalen att ingenting får kosta något.
I ett debattinlägg i Dagens Arbete 7 maj riktar Funktionsrätt Sverige och Lika Unika skarp kritik mot både utredningen och regeringen.
Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige och Mia Modig, ordförande för Lika Unika, jämför med andra politikområden.
— Engagemanget för jämställdhetsintegrering, miljöstyrning och barnrätt är betydligt större. Exempelvis har det satsats 170 miljoner kronor på förverkligandet av barnets rättigheter. Det finns ingen motsvarande budgetpost för att förverkliga funktionsrätt, skriver de.
FN:s kritik tas inte upp
— Inga förslag tar heller tag i den allvarliga kritiken från FN:s övervakningskommitté 2014 om bland annat brister i styrning med budget, lagstiftning och förutsättningar att utkräva ansvar för rättighetskränkningar.
Under en följd av år har det gjorts stora besparingar på olika LSS-insatser, inte bara personlig assistans. Det finns också en ökad risk för fattigdom för personer med funktionsnedsättning. De som aldrig kan få ett arbete tvingas leva på mindre än 10.000 kr i månaden före skatt.
Elisabeth Wallenius och Mia Modig påpekar att riksdagen sagt att regeringen ska ta ett helhetsgrepp om funktionshinderpolitikern och uppmanar regeringen att
- genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
- se till att samtliga statsråd tar ansvar för frågorna på samma sätt som redan görs för jämställdhet och miljö samt
- fastställa en handlingsplan med tydliga mål och prioriteringar
Risk för fattigdom
Statistiska Centralbyråns levnadsnivåundersökning visar att personer med funktionsnedsättning oftare har ekonomiska problem än befolkningen i stort. Det är dubbelt så vanligt att komma efter med räkningarna (nio procent jämfört med fyra). Nästan var tredje klarar inte en oförutsedd utgift på 11.000 kronor jämfört med 16 procent i övriga befolkningen. Många fler bedömer sin hälsa som dålig. Såväl svår värk som sömnbesvär är mer än dubbelt så vanlig bland personer med funktionsnedsättning.
ANNE JALAKAS, text och foto
