Ingen vet hur många äldre som har problem med både synen och hörseln. Nu görs en ny svensk forskningsstudie om förekomst i Sverige.
— Vilka resultat man får beror på vad man undersöker och om man går efter funktionell eller medicinsk diagnos, säger Elin Lundin, doktorand vid Örebro universitet. Vi har valt att ta med personer med svår kombinerad syn- och hörselnedsättning. Deras vardag påverkas väldigt starkt. Vi tänker att resultaten kan gynna även dem med lätta eller måttliga nedsättningar.
Studien omfattar alla som är 65 år eller äldre i Örebro- och Värmlands län och som haft kontakt med syn- och hörselvården. Första steget är en genomgång av medicinska journaler från Audiologiska kliniken, Ögonkliniken och syncentralen.
— Vi har hittat 650 personer i Örebro län och 630 personer i Värmland som uppfyller kraven på hörselnedsättning, säger Elin Lundin.
— Hur många av dessa personer som uppfyller kriterierna för syn vet vi inte än eftersom vi fortfarande arbetar med materialet.
— En grov uppskattning är att ungefär 150 personer har nedsättningar av båda sinnena. Preliminära siffror är i så fall att 10-12 procent av dem som har en hörselnedsättning, också har en synnedsättning.
—Det kan vara fler, det kan också vara färre. Hur många det är vet vi först när vi gått igenom alla synjournalerna. Då kommer att vi att be alla berörda om samtycke för att kunna gå in i deras journaler och titta närmare på diagnoser och orsaker till både syn- och hörselnedsättningen.
Tidigare studier
Tidigare studier om äldre visar olika resultat, beroende på design och vilka frågor som ställts. En norsk studie (Lyng & Svingen) kom 2001 fram till att det handlar om 1-3 procent av antalet personer över 67. Bergman & Rosenhalls studie från samma år, 2001, kom fram till att måttlig till grav nedsättning av både syn och hörsel förekommer hos 2-4 procent av befolkningen mellan 81 och 92 och hos 8-13 procent hos 88-åringarna.
Det svenska arvsfondsprojektet ”Allvarlig kombination av hörsel och synnedsättning hos personer över 65 år” som blev klart 2008 visar betydligt högre siffror. Studien som gjordes i Östergötland visar att 18 procent av de tillfrågade personerna i Linköpings kommun med någon form av omsorg har en kombinerad syn- och hörselnedsättning som i projektet bedömts som allvarlig. Här kan du ladda ner projektrapporten.
Vilka insatser har erbjudits?
Elin Lundins avhandling ska, när den är klar om några år, omfatta fyra delstudier. Den första, registerstudien, beräknas vara färdig nästa år. Förutom att titta på förekomst och orsaker ska den kartlägga vilka rehabiliteringsinsatser personerna har erbjudits.
— Vad har man till exempel fått för hjälpmedel i form av hörapparater, glasögon, varseblivningssystem och annat? Vilka strategier har man erbjudits? Har det gjorts synanpassningar? Det är sådant vi vill veta.
I forskargruppen som, utöver Elin Lundin, består av hennes handledare Sarah Granberg, Moa Wahlqvist, Agneta Anderzén Carlsson och Stephen Widén, diskuterar man som bäst vad de övriga studierna ska innehålla. Det finns många tankar. En är att utveckla rehabiliteringsinsatser.
Vad önskar de äldre själva?
— Vi diskuterar också att göra djupintervjuer med ett antal personer för att förstå både problematiken och vad de äldre själva önskar sig. Jag skulle också vilja komma åt brytpunkten, vid vilken tidpunkt upplever personen själv att det blir svårt. Den kombinerade funktionsnedsättningen fungerar ju så att det kan gå bra ganska länge, så länge det ena sinnet fungerar någorlunda. När även det börjar krångla behöver det inte handla om en stor försämring rent medicinskt för att vardagen ska bli besvärlig.
I flera andra länder i Europa pågår också forskning för att ta reda på omfattningen av kombinerad syn- och hörselnedsättning hos äldre. Den svenska studien har valt att fokusera på de personer som har en svår kombinerad nedsättning.
—Vi har diskuterat och kommit fram till att det är bra att ta reda på hur de som har en svår kombinerad syn- och hörselnedsättning har det. Vi vet att gruppen med lätt eller måttlig nedsättning är mycket stor men också att de resultat vi får fram kommer att gynna även den.
Studien i Örebro omfattar bara två av Sveriges 21 län. Men faller arbetet väl ut blir det möjligt att räkna om resultatet på nationell nivå.
ANNE JALAKAS, text och foto
