Förlorade målet om rätt till tolk på jobbet

Richard Sahlin i kortärmad svart skjota, står framför en utställningsskärm

Richard Sahlin förlorade rätten till tolk på jobbet.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, förlorade målet om den döve juristen Richard Sahlins rätt till teckenspråkstolk på jobbet.
Domen i Arbetsdomstolen föll i går och motiveras med att kostnaderna skulle blivit för höga och därmed inte är skäliga

— Det här är framför allt tråkigt för Richards del, säger Johanna Nilsson, en av de två processförare som drivit målet för DO:s räkning.

—Vi har valt att driva målet för att det saknas praxis på området. Samtidigt ska man inte dra alltför stora växlar på det. Det är en fråga om individuell bedömning i varje enskilt fall. Det är inte så att vi inte kommer att driva andra fall om tillgänglighet för att vi förlorade den här gången.

Richard Sahlin har fört en mångårig kamp för att få en forskartjänst på en högskola. Det har ofta blivit avslag på ansökningarna med motiveringen att han har för lite undervisningserfarenhet – något som orsakats av att han inte beviljats tolk.

Var mest kvalificerad

2015 sökte han en tjänst vid Södertörns högskola som lektor i socialrätt. Han ansågs vara den mest kvalificerade och fick provföreläsa, något som gjordes via tolk. Längre kom han inte. Högskolan räknade på kostnaderna och kom fram till att det skulle bli alldeles för dyrt att anställda Richard Sahlin just för att han behöver teckenspråkstolk när han föreläser.

Eftersom det i huvudsak är arbetsgivaren som ska stå för kostnaden för tolk är det mycket svårt för personer som är döva eller har dövblindhet att få ett jobb.

DO åberopade FN-konventionen

Diskrimineringsombudsmannens argument har varit att Richard Sahlin missgynnats eftersom högskolan inte gjort vad som krävts för att han skull hamna i en situation som var jämförbar med en person utan funktionsnedsättning. Man åberopade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hänvisade också till förordningen om statliga myndigheters ansvar för att genomföra funktionshinderpolitiken.

Det räckte inte. Högskolans beräkning visade att de totala kostnaderna för tolkstöd skulle uppgå till 935 000 kronor per år efter att lönebidrag räknats bort. För den summan skulle man kunnat anställa ytterligare en person med en månadslön på 53.000 kronor, 11 000 kronor mer än lönen för  den lektorstjänst som Richard Sahlin sökt.

Åtgärder får inte vara orimliga

I sin argumentation pekade högskolan på arbetslivsdirektoratet som säger att åtgärder inte ska innebär en orimlig börda för arbetsgivaren och att högskolan visserligen har en stor budget men att anslaget i ämnet offentlig rätt inte är mer än 2, 9 miljoner kronor per år.

DO ansåg att man i stället borde se på den totala personalkostnaden som för Södertörns högskola handlar om 500 miljoner kronor om året och att det med tanke på FN-konventionen och statens särskilda ansvar är skäligt att högskolan står för tolkkostnaderna.

Kostnaderna ansågs inte skäliga

Arbetsdomstolen kom fram till att högskolan inte diskriminerat. Eftersom det handlade om en tjänst med många undervisningstimmar skulle kostnaderna för tolk bli höga och inte heller vara av engångskaraktär. Trots att man valt att räkna på högskolans tidigare – och lägre beräkning – anser man inte att de är skäliga.

Beslutet var enhälligt och DO ska därför ersätta staten för rättegångskostnaderna.

Richard Sahlin har själv bedömt sin chans att vinna till fifty-fifty. I en kommentar till domen säger han:

— Det var omöjligt att förutse hur domstolen skulle bedöma den här frågan som har stor betydelse för alla döva som söker en anställning som kräver tillgång till tolk.

Vem ska betala?

Är det rimligt att arbetsgivaren ska stå för tolkkostnaden?

—  Det är en bedömningsfråga. Det finns argument för och emot att arbetsgivaren ska stå för tolkkostnaderna. Jag tycker att riksdagen och regeringen ska se över regelverket så att arbetsgivare kan få tolkpengar.

På DO svarar pressansvarige Claes Lundstedt på samma fråga:

—  Det är ju lagstiftaren, riksdagen, som bestämt att det ska göras en skälighetsbedömning. Frågan bör därför ställas till den politiska nivån. Vi kommer självfallet att driva fler fall.

Richard Sahlin vill helst arbeta i Stockholm men är glad över att han fått ett fast jobb som lektor vid Umeå universitet som tillsammans med Arbetsförmedlingen och hemlandstinget betalar hans tolkkostnader.

ANNE JALAKAS, text. Foto: Privat

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *