ICF-kartläggning

ICF erbjuder en struktur för att på ett meningsfullt, sammanhängande och tillgängligt sätt ta fram organiserad information för att beskriva situationer utifrån mänskliga hälsotillstånd. Modellen ovan visar hur ICF organiserar denna information i olika delar som interagerar med varandra:

Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer bedöms utifrån eventuella förändringar jämfört med vad som ses som normalt. Aktivitet och delaktighet bedöms utifrån kapacitet och genomförande. Detta sätts sedan i relation till hur omgivningsfaktorer och personliga faktorer samverkar.

Modellen bygger på att man som person är en del i ett sammanhang där man har vissa förutsättningar med sig i form av eventuella funktionsnedsättningar, strukturavvikelser och personliga faktorer vilka samverkar med omgivningsfaktorer. Omgivningsfaktorer kan underlätta eller hindra personens möjlighet till aktivitet och delaktighet. Huruvida en funktionsnedsättning, såsom dövblindhet, leder till ett funktionshinder eller inte beror alltså på situationen.

I en re-/habiliteringskedja är det viktigt att samtliga delar beaktas.

I ett globalt samarbete har ICF core sets specifikt för dövblindhet utvecklats enligt WHO:s rekommenderade process. Ansvarig för projektet är Ricard Lopez, representant från European Deafblind Network (EDbN) och det vetenskapliga arbetet har letts av Dr. Walter Wittich från Université de Montréal, Kanada. Tillsammans med The World Federation of the Deafblind (WFDB) och Deafblind International (DBI) sammanfördes representanter och data från 54 länder i alla sex regioner inom WHO.

År 2025 färdigställdes arbetet med att ta fram tre versioner: en version med 218 koder  som täcker alla aspekter (direkt till engelsk version), en version med 137 koder för tvärvetenskaplig kommunikation (direkt till engelsk version) och en version med 33 koder prioriterade för individuella kliniska möten (direkt till engelsk version).

Dessa koder bidrar till att, via ett gemensamt språk, synliggöra, beskriva samt erkps://osf.io/nk29j/änna dövblindhet som ett eget hälsotillstånd. Syftet med att ta fram dessa core sets var att identifiera de mest relevanta koderna specifikt för dövblindhet och därmed underlätta användningen av ICF. I nuläget finns dessa core sets inte översatta på svenska. Nkcdb har därför tagit fram en egen version med samlade ICF-koder.

Vid användning av ICF behöver man känna till innebörden av begreppen som används. Nedan finns dövblindspecifika exempel utifrån ICF core set versionerna för dövblindhet.

Kroppsfunktioner

Kroppssystemens fysiologiska och psykologiska funktioner. Här noteras svårigheter som en påvisbar avvikelse eller förlust i kroppsfunktion funktionsnedsättningar.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Övergripande psykiska funktioner som intellektuella, psykosociala, temperament och personlighet, energi och drift som motivation samt sömn.
• Specifika psykiska funktioner som uppmärksamhet, minne, emotionella, perceptuella som auditiv-, visuell-, lukt-, taktil- och visuospatial, eller tankefunktion. Det kan vara högre kognitiva funktioner, psykisk språkfunktion som att motta och uttrycka (tecknat)språk samt integrerade språkfunktioner och erfarenhet av jaget samt upplevelse av tid.
• Syn- och sammanhängande funktion som synskärpa och binokulär synskärpa på långt håll, synfält, synkvalitet som ljuskänslighet, färgseende och kontrastkänslighet.
• Hörselfunktion som att upptäcka ljud, auditiv diskriminering, ljudlokalisation, lateralisering av ljud och urskilja tal.
• Vestibulära funktioner som position, balans och rörelse.
• Förnimmelser i samband med hörsel och vestibulär funktion som öronsus eller tinnitus, yrsel eller av att falla.
• Övriga sinnesfunktioner som lukt, proprioceptiv, beröring, eller de som hänger samman med temperatur och andra sinnesintryck som vibration, tryck, obehag och skadliga.
• Röst och talfunktioner som melodi, röstkvalitet, artikulering eller flyt och rytm.
• Funktioner och förnimmelser i hjärt-kärlsystem och andningssystem som uttröttbarhet.
• Förnimmelser via hud
• Funktioner i huden och relaterade strukturer som förnimmelser som hänger samman med huden.

Kroppsstrukturer

Kroppens anatomiska delar. Här noteras påvisbara avvikelse eller förlust i kroppsstruktur vilket då benämns som strukturavvikelser.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Struktur i hjärna som kranialnerver.
• Struktur i ögonglob som hornhinna, näthinna, lins och glaskropp samt i ögats omgivning som ögonlock.
• Struktur i ytter- och mellanörat eller i innerörat som cochlea.
• Struktur i huvud och halsregion.

Aktivitet

Detta handlar om en persons kapacitet att genomföra en uppgift eller handling. Här benämns de svårigheter som en person kan ha vid genomförande av en aktivitet aktivitetsbegränsningar, vilka bedöms i relation till hur de flesta förväntas kunna genomföra aktiviteten. Kapaciteten mäts ofta i mer standardiserade miljöer där omgivningsfaktorer inte spelar in. Dövblindspecifika exempel berörs under ICF-kartläggningens delar.

Delaktighet

Detta handlar om en persons engagemang i en livssituation. Det vill säga om hur genomförandet av en aktivitet fungerar i det verkliga livet. Här benämns de svårigheter som en person kan uppleva i genomförandet av en aktivitet delaktighetsinskränkningar, vilka bedöms i relation till hur de flesta förväntas kunna genomföra aktiviteten. Dövblindspecifika exempel berörs under ICF-kartläggningens delar.

Omgivningsfaktorer

Detta handlar om den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning som personen lever samt verkar i. ICF delar in omgivningsfaktorer i 5 kapitel:

Kaptilel 1: produkter och teknologi

Kapitel 2: naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar

Kapitel 3: personligt stöd och personliga relationer

Kapitel 4: attityder

Kapitel 5: service, tjänster, system och policies

Omgivningsfaktorer identifieras samt bedöms som hindrande eller underlättande. 

Personliga faktorer

Personliga faktorer handlar om den individuella bakgrunden till personens livssituation. Dessa ger en ökad förståelse för hur situationer har hanterats och kan komma att hanteras då de kan påverka resultatet av olika interventioner. Det finns dock ingen möjlighet att koda dessa i ICF. Dövblindspecifika exempel berörs under rubriken ICF-kartläggningens olika delar.

Det här materialet fokuserar på kartläggning i syfte att kunna erbjuda en god re-/habilitering för personer med dövblindhet. Därför är fokus på Aktivitet och delaktighet samt Omgivningsfaktorer. I ICF finns även Kroppsfunktioner och Kroppstrukturer med. Detta är vanligen sjukvården som utreder och bedömer. Inför en ICF-kartläggning med syfte att erbjuda re-/habiliteringsinsatser är det därför viktigt att samla in information om personens dövblindhet som diagnos, påverkan på kroppsfunktioner och kroppsstrukturer. Rimligen framkommer detta i remissen annars bör det inhämtas genom att ta del av tidigare utredningar och andra relevanta journalanteckningar från ögon- och öronmottagningar eller andra verksamheter (ex. barn-/vuxenhabilitering, psykiatri). Därefter kan fokus ligga på personliga faktorer samt livsområden under aktivitet och delaktighet.

Personliga faktorer

Detta är något som ICF inte klassificerar men finns med då det kan påverka resultatet av olika interventioner. Hos personen utgörs dessa av en inre påverkan och drag som inte hör till hälsostatusen. Här ingår personens psykologiska tillgångar och andra egenskaper. ICF ger exempel utifrån sociala och kulturella variationer. Det kan vara kön, ålder, livsstil, livserfarenhet, vanor, allmänna beteendemönster, copingstrategier, uppfostran, social bakgrund och social status vilket inkluderar utbildning och yrke. Detta kan ge en ökad förståelse för hur situationer har, och kan komma att, hanteras.

Det är värdefullt att även samtala om personens (och närpersoners) kunskap om den specifika dövblindheten för att se om behov och önskemål finns av att få mer information om till exempel diagnos och prognos.

Aktivitet och delaktighet – Nio livsområden (domäner)

En stor del i ICF handlar om personens möjlighet till aktivitet och delaktighet. Detta är indelat i nio olika livsområden (nedan benämnda ”kapitel”) och dessa behöver diskuteras kopplat till hindrande och underlättande omgivningsfaktorer. Livsområdena beskrivs nedan med fokus på delaktighet, alltså hur det fungerar för personen i dennes liv och vardag, då det är det som är av störst betydelse i re-/habiliteringsprocessen. Kopplat till de olika livsområdena finns beskrivet, utifrån ICF core set för dövblindhet, vad som specifikt kan behöva uppmärksammas när en person har dövblindhet.

Utifrån den nordiska definitionen vet vi att kommunikation, få till sig information samt trygg och säker orientering och förflyttning alltid är utmanande vid dövblindhet – detta behöver därför tas i beaktande oavsett livsområde.

När du möter en person med dövblindhet och ni är överens om att göra en kartläggning kan du presentera de olika livsområdena och fråga vilket/vilka områden som känns mest angelägna att börja med. Det kan i vissa fall vara att personen bara vill titta på ett specifikt område, och då är det där ni fokuserar.

Kap 1. Lärande och att tillämpa kunskap

Detta livsområde behandlar lärande, tillämpning av förvärvad kunskap, samt tänkande, problemlösning och beslutsfattande.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Målinriktade sinnesupplevelser som att se och lyssna eller andra sinnesupplevelser.
• Skaffa sig kunskaper och färdigheter i grundläggande inlärning som att härma, lära sig ytterligare ett språk, repetera, lära sig läsa och skriva eller att förvärva grundläggande och sammansatta färdigheter.
• Tillämpa kunskap som att fokusera sin uppmärksamhet, tänka, läsa, skriva och fatta beslut.

Kap 2. Att hantera allmänna uppgifter och krav

Detta livsområde handlar om att genomföra uppgifter, organisera en arbetsgång och att hantera stress. Det betonas hur dessa faktorer kan användas för att förstå grundläggande drag vid uppgiftshantering under olika omständigheter.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Företa enstaka eller mångfaldiga uppgifter och att kunna göra det självständigt.
• Genomföra och hantera dagliga rutiner.
• Hantera stress och andra psykologiska krav som kriser.

Kap 3. Kommunikation

Detta livsområde handlar om kommunikation genom språk, tecken och symboler, inklusive att ta emot och förmedla budskap. Det behandlar även om genomförande av samtal samt användning av olika kommunikationsmetoder och hjälpmedel.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Ta mot kommunikation genom talade meddelanden eller icke-verbala meddelanden som kroppsliga gester samt allmänna tecken och symboler eller genom teckenspråk och skrivna meddelanden.
• Sända ut kommunikation genom tal, uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden som kroppsspråk, tecken och symboler eller genom teckenspråk och skrivna meddelanden.
• Konversera genom att starta och hålla igång en konversation med en eller fler personer samt genom att använda kommunikationsutrustningar och kommunikationstekniker som telekommunikationsutrustning, skrivmaskin och kommunikationstekniker.

Kap 4. Förflyttning

Detta livsområde handlar om att röra sig genom att ändra kroppsställning, förflytta sig samt att bära, flytta eller hantera föremål. Det inkluderar också aktiviteter som att gå, springa, klättra samt användandet av olika transportmedel.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Bära, flytta och hantera föremål genom att använda hand och handens finmotorik samt arm.
• Gå och röra sig omkring genom att gå på olika underlag och runt hinder, att röra sig omkring på olika sätt och platser som inom och utanför hemmet och andra byggnader eller att förflytta sig med hjälp av utrustning.
• Förflytta sig med hjälp av privat och offentliga motoriserat transportmedel samt att vara förare.

Kap 5. Personlig vård

Detta livsområde handlar om personlig vård, inklusive att tvätta-, torka- och klä sig, att äta, dricka och ta hand om sin kropp och hälsa.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Sköta kroppen, toalettbesök, menstruation, klä sig och välja lämplig klädsel, äta, dricka, sköta och upprätthålla sin hälsa som specialkost och träning.

Kap 6. Hemliv

Detta livsområde handlar om att utföra husliga- samt dagliga sysslor och uppgifter. Det omfattar uppgifter som att skaffa bostad, mat och kläder eller andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om hushållsföremål samt att bistå andra.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Skaffa sig förnödenheter som varor och tjänster.
• Utföra hushållsgöromål som att bereda måltider och utföra hushållsarbete.
• Ta hand om hushållsföremål och att bistå andra.

Kap 7. Att engagera sig i mellanmänskliga interaktioner och relationer

Detta livsområde handlar om att genomföra handlingar och uppgifter för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor, både kända som okända, på ett lämpligt och socialt passande sätt.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Engagera sig i allmänna mellanmänskliga interaktioner. Det kan vara grundläggande som att ta hänsyn till sociala signaler i relationer och att ha fysisk kontakt i relationer eller handla om att engagera sig i sammansatta mellanmänskliga interaktioner. Det han handla om att bygga upp relationer som att kunna interagera i överensstämmelse med sociala regler eller att bibehålla socialt utrymme.
• Engagera sig i särskilda mellanmänskliga relationer. Det kan vara att ha kontakt med okända personer, engagera sig i formella eller informella sociala relationer som med kamrater och vänner. Det kan vara att engagera sig i familjerelationer som föräldrar-barn och barn-föräldrar, syskon och utvidgade familjerelationer eller i parrelationer.

Kap 8. Att engagera sig i viktiga livsområden

Detta livsområde handlar om engagemang och utförande av uppgifter samt handlingar som krävs för utbildning, arbete, anställning och vid ekonomiska transaktioner.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Engagera sig i informell-, skol-, högre- och yrkesutbildning.
• Engagera sig i arbete och sysselsättning som att skaffa, behålla och sluta ett arbete eller i betald och obetald sysselsättning.
• Engagera sig i ekonomiskt liv som grundläggande ekonomiska transaktioner eller ekonomisk självförsörjning som kontroll över egna ekonomiska resurser.

Kap 9. Att engagera sig i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Detta livsområde handlar om de handlingar och uppgifter som krävs för att delta i organiserat socialt liv utanför familjen, inklusive samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Engagera sig i samhällsgemenskap, rekreation och fritid, religion och andlighet, politiskt och medborgerligt liv exempelvis genom umgänge med andra.
• Åtnjuta mänskliga rättigheter.

Omgivningsfaktorerna är indelade i fem huvudområden och tanken är att man ska identifiera både hindrande och underlättande faktorer i relation till de nio olika livsområdena under Aktivitet och delaktighet:

Kap 1. Produkter och teknologi

Detta område handlar om naturliga och mänskligt skapade produkter samt system av produkter, utrustning och teknik i en individs omgivning. Fokus ligger på tekniska hjälpmedel, särskilt de som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Stödjande produkter och teknik definieras som anpassade eller specialutformade för att förbättra funktionstillståndet hos personer med olika hälsotillstånd.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Produkter eller substanser för egen konsumtion som läkemedel.
• Stödjande produkter och teknik för eget, personligt bruk i det dagliga livet.
• Allmänna samt stödjande produkter och teknik för transport och personlig förflyttning inom- samt utomhus.
• Stödjande produkter och teknik för utbildning eller sysselsättning.
• Design, konstruktion byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmänt eller privat bruk.
• Tillgångar, som finansiella.

Här kan man samtala kring hur den offentliga miljön är utformad, hur byggnader designas, om utemiljön med mera. Finns det exempelvis slinga? Ledstråk? Punktmarkeringar? Bra/dålig belysning? 

Kap 2. Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar

Detta område behandlar levande och döda element i den naturliga eller fysiska omgivningen, samt mänskligt påverkade komponenter i denna miljö. Det inkluderar även befolkningsegenskaper och deras inverkan på omgivningen.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Befolkning som befolkningstäthet, klimat, ljusintensitet och kvalitet, ljudstyrka och kvalitet samt vibrationer.

Här kan man samtala om mörkrets tidiga inbrott på vinterhalvåret som kan vara underlättande eller hindrande eller om solens (bländande) sken som kan vara en svårt hindrande faktor. Man kan även samtala om hur ljus- och ljudförhållanden är i de lokaler/miljöer där personen befinner sig.

 Kap 3. Personligt stöd & personliga relationer

Detta område behandlar människor eller djur som ger fysiskt eller emotionellt stöd, uppfostran, skydd och hjälp i olika dagliga aktiviteter. Fokus ligger på mängden stöd som ges och inte på de attityder eller egenskaper som den som ger stödet har.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Stöd från närfamilj, stor- eller utvidgad familj, vänner, bekanta, kamrater, kollegor, grannar, personer i umgänget, personer i maktpositioner, personliga vårdare och assistenter, husdjur, yrkesutövare inom hälso- och sjukvård samt andra yrkesutövare.

Vår nätverkskarta kan vara ett bra verktyg för att värdera relationer. Med nätverkskartan kan en bild av personens kontaktnät synliggöras och vilka relationer/kontakter som ger energi, vilka som är neutrala samt vilka som tar energi. Utifrån det kan samtal ske om vad det är som gör att det ser ut på ett visst sätt. Detta blir en vägledning i vilka insatser som bör erbjudas för att vända hindrande relationer till att bli mer neutrala eller underlättande.

Kap 4. Attityder

Detta område behandlar andra personers attityder, samt samhälleliga attityder som speglar omgivningens syn på en person vilka uttrycks genom observerbara konsekvenser av seder, bruk, ideologier, värden, normer, verklighetsuppfattningar och religiösa trosföreställningar. Här betraktas värderingar och föreställningar som drivkrafter bakom dessa attityder som påverkar vårt personliga beteende och sociala liv.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Personliga attityder från nära familjemedlemmar, personliga vårdare och assistenter, yrkesutövare inom hälso- och sjukvård.
• Samhälleliga attityder.
• Sociala normer, konventioner och ideologier.

Samhällets attityder avspeglar sig ofta i lagstiftning och andra regelverk samt i hur makthavare på olika sätt uttalar sig och tolkar olika situationer. Även här kan Nkcbds nätverkskarta användas som stöd.

Kap 5. Service, tjänster, system och policies

Detta område handlar om offentlig, privat eller frivillig service och tjänster inom olika samhällssektorer, tillhandahållna av personer, föreningar, organisationer, förmedlingar eller styrorgan och anpassade för att möta individuella behov. Det handlar även om system skapade av styrorgan och andra myndigheter på olika nivåer, för att organisera och övervaka service och tjänster. Slutligen handlar det om policies baserade på regler, föreskrifter, avtal och standarder som styr och reglerar dessa system.

Dövblindspecifika ICF-koder inkluderar:

• Service, tjänster, system och policies för kommunikation, transport, sammanslutningar och organisationer, inom massmedia, för allmänna sociala stödinsatser, inom hälsovård, för utbildning och yrkesförberedande, arbete och sysselsättning.
• Politiska tjänster, system och policies.

Det kan handla om tillgång till tolktjänst, färdtjänst, kommunala insatser som ledsagarservice, personlig assistans eller ekonomiskt stöd. Det kan även handla om tillgängligheten till olika verksamheter och myndigheter. Viktigt är samtala om hur beviljade insatser fungerar med syfte att underlätta. Ibland kan de istället bli hindrande, exempelvis om en ledsagare eller hemtjänstpersonal inte kan teckenspråk när det behövs, om tolkanvändningen inte fungerar optimalt eller om en tjänst förändrats på ett sätt som medför att viktiga behov inte längre kan tillgodoses. Ett annat exempel är om färdtjänst är beviljat men reglerna för samåkning medför att restiden blir oacceptabelt lång eller att kommunikationen med föraren inte fungerar om något oväntat skulle ske.

Att leva med förvärvad dövblindhet och genomgå en ICF-kartläggning där man pratar om sin dövblindhet och konsekvenserna av den kan kännas stort och tungt. ICF-kartläggningen förutsätter att personen är redo för detta och omfattningen kan vid behov behöva anpassas. För den som känner till Livsomställningsmodellen och har möjlighet att bedöma vart personen befinner sig i sin omställning, är det lämpligt att tänka att personen ska befinna sig i fas 2 – 4. Det är först då man vanligtvis är beredd att identifiera och utforska vilka konsekvenser dövblindheten ger, och är motiverad att prova nya strategier för att hantera sin vardag.

Om personen ännu inte har kommit till fas 2 är det oftast för tidigt att börja med en större kartläggning och det första samtalet kan därför begränsas till att kartlägga den inledande delen av ICF-kartläggningen om personliga faktorer och genom det lära känna varandra. Syftet blir att hjälpa personen komma vidare, till och förbi ”erkännandet” som är det som föregår fas 2 i livsomställningsmodellen. Detta sker ofta i mer stödjande och reflekterande samtal än vad en kartläggning innebär. När du bedömer att personen kommit förbi fas 1 är det läge att tänka ICF-kartläggning.

Att tänka på innan kartläggning påbörjas

Att genomföra en ICF-kartläggning innebär ett stort och värdefullt arbete för alla involverade. Du som professionell kommer att få en tydligare bild av personens livssituation som kommer att underlätta för dig att kunna föreslå meningsfulla re-/habiliteringsinsatser. För personen som kartläggningen handlar om blir ofta bilden tydligare och bidrar till en ökad insikt och förståelse för sig själv och sin situation.

Det kan också vara värdefullt att få sätta ord på erfarenheter, tankar och känslor. För vissa kan det vara första gången som utrymme ges till detta. Samtalen är grunden för själva kartläggningen och det är viktigt att undvika att det upplevs som en utfrågning. Det handlar om att genom samtalet få en samlad bild av hur nuläget ser ut.

I de fall då personen med dövblindhet inte själv kan berätta, får frågorna ställas till familj och andra närpersoner. Detta kan bli fallet när det handlar om personer där det finns ytterligare nedsättningar, till exempel kognitiva svårigheter. Då kan samtalen behöva kompletteras med observationer och funktionella bedömningar. Läs mer om detta under Identifiera i Nkcdbs Vägledningshjul.

Samtalet kommer att utgå från olika livsområden, om det är något personer önskar vore annorlunda och på vilket sätt funktionsnedsättningen och omgivningsfaktorer underlättar eller hindrar i olika situationer. Det är viktigt att belysa vilka strategier personen använder idag och hur dessa fungerar.

Att leva med dövblindhet är energidränerande i sig, och det krävs både tid och energi att gå in i en re-/habiliteringsprocess. Att identifiera energikrävande faktorer samt energibesparande strategier under samtalet är därför viktigt.

Var extra uppmärksam på att alla inte identifierar sig som en person med dövblindhet. Använd därför den benämning som personen själv använder sig av för att beskriva sin kombinerade syn- och hörselnedsättning.

Vilka ska bjudas in?

Förutom professionella, personen med dövblindhet och eventuell tolk, behöver ibland viktiga personer i personens nätverk som anhöriga eller andra personer involveras. Erbjud därför alltid möjligheten att ta med sig någon/några till kartläggningssamtalet oavsett vem kartläggningen gäller.

Plats och frekvens?

En del föredrar att komma till en mottagning för att genomföra kartläggningen medan andra föredrar att den genomförs i hemmet eller på annan lämplig plats. Viktigt att ha gott om tid för samtalet (1,5 – 2 timmar med pauser vid behov). Ofta behövs flera tillfällen för att hinna igenom alla livsområden. Säkerställ att kommunikationssituationen fungerar optimalt inför besöket.

Genomförandet

När ICF-kartläggningen ska påbörjas är det viktigt att förklara hur ICF är uppbyggt och att ni kommer att samtala om alla de olika nio livsområdena som finns. Det kan vara bra att avdramatisera och normalisera situationen genom att inleda själva samtalet med:

”De här områdena pratar vi alltid kring när vi möter personer som har både syn- och hörselnedsättning för att vi vet att det kan vara områden som är bekymmersamma – men det är inte säkert att det stämmer in för just dig/er; det är det bara du/ni som vet, och är det något du/ni inte vill prata om just nu så gör vi inte det.”

Presentera de nio olika livsområdena i kartläggningsmaterialet och be personen (och/eller familj och andra närpersoner) att prioritera områden som känns relevanta att börja prata kring. För en god överblick kan visuella eller taktila bilder på de nio livsområden som ingår i kartläggningen läggas fram. Ge en kort förklaring om dem innan ni börjar.

För att skapa taktila bilder av de nio olika livsområdena, är ett tips att vid behov använda sig av punktskrift, vaxsnören, ritbräda och ritmuff, eller annat.

När ni valt vilket område ni vill börja med är det är viktigt att under samtalet lyssna in personen och undvika att för tidigt komma med förslag på hur hindrande faktorer ska hanteras. Fråga gärna hur personen har hanterat dessa hittills och säg att du noterar de utmaningar som kommer fram för att ni senare ska diskutera vilka eventuella insatser som kan finnas.

Samtala om valda livsområden utifrån upplevda situationer och identifiera hindrande samt underlättande omgivningsfaktorer. Fråga om personen (och/eller familjen och andra närpersoner) skulle önska att det var på ett visst sätt. Kanske finns det något som personen vill (eller upplevs vilja) göra men undviker?

Kartläggningen avslutas med att ni sammanfattar vad som kommit fram inom alla de livsområden som ni har gått igenom. Många gånger identifieras flertalet önskade mål där re-/habiliteringsinsatser skulle kunna bli aktuella. Vissa mer omfattande än andra.

Att ta emot insatser kommer att kräva motivation, ork och energi. Därför behöver ni gemensamt prata om vilka mål som känns viktigast för personen att börja arbeta mot då det inte kommer att bli bra om allt sker samtidigt. Skriv en re-/habiliteringsplan gemensamt där det också framgår vilka andra professioner och/eller verksamheter som bör involveras.

En realistisk planering säkrar att insatserna ges i rätt tid och i rätt ordning. Att erbjuda rätt insats vid rätt tidpunkt, så kallat timing, är viktigt för att personen ska ha bästa möjliga förutsättningar att ta till sig insatserna.

Efter ICF-kartläggningen

Det är nu som re-/habiliterade insatserna påbörjas. I re-/habiliteringsplanen ska datum sättas för uppföljning och utvärdering av de insatser som ges.  Utvärdering kan lämpligen ske genom att prata igenom samtliga livsområden igen och se om de mål som sattes upp har uppnåtts samt om nya mål har tillkommit. Finns det mål kvar så skrivs en ny re-/habiliteringsplan.

Ett gott bemötande utifrån dövblindspecifika faktorer är viktigt för hur ICF-kartläggningen kan upplevas. Därför rekommenderar vi att man inför besöket tar del av vår guide det goda mötet och det goda vårdbesöket, som berör viktiga aspekter för detta.

Sannolikt blir fler professioner och/eller verksamheter involverade efter en ICF-kartläggning och ofta krävs samverkan. Som ett komplement till en ICF-kartläggning är det därför värdefullt att prata om nätverket för att se vilka som finns, vilka som kan behöva kontaktas och om dessa behöver samverka samt samordnas. Att kalla till ett  SIP-möte (för att upprätta en samordnad individuell plan) kan många gånger vara aktuellt efter en kartläggning. På Nkcdbs hemsida finns mer information om samverkan och samordning

En ICF-kartläggning är en del i en re-/habiliteringskedja. Ta gärna del av Nkcdb’s Vägledningshjul som innefattar upptäcka, identifiera, kartlägga, insatser och samverka.

Många kan tycka att det är svårt att komma igång att göra en ICF-kartläggning och vad som särskilt behöver fokuseras på utifrån att personen har dövblindhet. Nkcdb har därför tagit fram ett stödmaterial som beskriver vad som kan vara bra att titta på under respektive livsområde. Detta är dock bara att se som exempel, det viktiga är, som alltid, att lyssna in. Nedan hittar du också en bild med omgivningsfaktorerna som kan vara bra att skriva ut för att ha som en påminnelse under samtalet inom vilka områden som hindrande och underlättande faktorer kan finnas. Ett förslag på en mall till re-/habiliteringsplans finns också att ladda ner.

• Underlag vid ICF-kartläggning – vuxen person med förvärvad dövblindhet
• Bild med översikt på omgivningsfaktorer (PDF)
• Mall re-/habiliteringsplan