Skriftspråk

En flicka sitter framför en datorskärm. Ovanför örat går det ljudvågor. På skärmen ser man en inställningssymbol, ljudvågor och ett förstoringsglas. Illustration.

Ibland är det bästa att använda skriftspråket, det vill säga att skriva det man vill säga. Det kan då avläsas visuellt i svartskrift, taktilt i punktskrift eller skrivas direkt i handen.

Att skriva på dator eller mobil är flexibelt då text kan läsas både i punktskrift och svartskrift samtidigt. Det kan också användas för kommunikation på distans. Om personen med dövblindhet hanterar en dator eller mobil med en anpassning som fungerar är tröskeln låg för kommunikation med någon annan som inte behärskar till exempel teckenspråk. Förutsättningen är att båda på något sätt kan ta till sig och förstå skriven svenska eller ett annat skrivet språk.

Svartskrift är vanlig skrift på papper eller på skärm. Att den kallas svartskrift är för att skilja den visuella skriften från den taktila punktskriften.

Svartskrift behöver anpassas i textstorlek, typsnitt, kontrast och val av stora eller små bokstäver. Det finns olika synhjälpmedel som förstorar text och förbättrar kontraster. Om det handlar om text som skrivs för hand eller som redan är utskriven på papper används förstorande optik eller kamera. Är det text på en dator eller mobil används ett förstorande program. Läs mer om detta under Synhjälpmedel.

Oavsett om personen läser med eller utan hjälpmedel är det viktigt att tänka på att belysningen är rätt och att personen kan ha pappret eller skärmen på rätt avstånd till ögonen. Vad som är ”rätt” är individuellt och beror på synnedsättningens omfattning och orsak. Det är därför viktigt att du frågar om du inte vet. Detsamma gäller vilken storlek du ska skriva med och om gemener eller versaler är enklast att läsa. Valet av penna och typsnitt kan också vara avgörande, den ska ge tydliga och hela linjer men inte flyta ut så att tecknen blir suddiga. Även när det gäller belysningen är det mycket individuellt, men det är alltid viktigt att undvika blänk i skärmen.

När skrift används för direkt kommunikation behöver man även bli överens om hur turtagningen ska se ut. Ett vanligt sätt från texttelefonin är att avsluta med KOM eller * när man är klar och inväntar den andres svar.

Punktskrift benämns också som brailleskrift och är ett skriftspråk som är uppbyggt för att kunna kännas taktilt och består av punkter i ett speciellt system som representerar våra bokstäver och siffror. Punktskrift läses av med fingrarna på papper eller punktskriftsdisplay på datorn.

Det finns en egen sida under Information om Punktskrift och under Teknik och hjälpmedel kan du läsa mer om synhjälpmedel som punktskriftsdisplayer.

Eftersom man på en dator eller mobil med en punktskriftsdisplay kan avläsa texten både visuellt och taktilt, kan det vara ett fungerande kommunikationssätt mellan personer som av olika skäl inte behärskar samma sätt att kommunicera. En möjlighet är att koppla två tangentbord till samma dator där det även finns en punktskriftsdisplay och skriva till varandra i samma dokument. En annan är att ha en mobil med punktskriftsdisplay där punktläsaren läser och skriver på punktskriftsdisplayen och den seende läser och skriver på mobilen. Det fungerar även bra att ha en distanskommunikation där man skriver till varandra och skickar mellan sina mobiler eller datorer. Det kan vara i chatt-form som sms och epost, eller direkt i ett texttelefonsamtal. Skillnaden att ha det direkt, vilket även kallas realtidstext, är att det blir ett levande samtal där man tvekar, ändrar sig, blir tyst för att tänka med mera. I chatt-former där man formulerar ett meddelande och sen skickar iväg det syns inte tvekan eller vilken tid det tagit att tänka och skriva.

Tänk på att det i punktskrift är svårare att läsa versaler än gemener. Det är dock normalt bra om du använder versaler ”som vanligt”, som i början på namn och första bokstaven i en mening. Men det är ovanligt att någon vill att ni enbart skriver versaler.

Liksom med svartskrift behöver man i direkta samtal via skrift bli överens om hur turtagningen ska ske, till exempel att markera att man är färdig och inväntar svar genom att skriva * eller KOM.

Skrift i handen används av personer med dövblindhet som inte har något annat fungerande kommunikationssätt eller som komplement till andra kommunikationssätt i vissa situationer. Det kan vara när det är svårt att höra vad som sägs. Detta behöver ske med individuell anpassning av tempo, språkanpassning och din placering.

Skrift i handen innebär att du skriver vanliga versaler (stora bokstäver) i personens handflata med ditt eget pekfinger som penna. För vissa kan det vara lättare att uppfatta om man skriver på personens rygg, överarm eller panna.

Ett alternativ är att du använder personens pekfinger som penna. Då kan du dessutom skriva på någon annan yta än personens handflata t.ex. ett bord eller en vägg. Skrift i handen kan också användas av alla personer med dövblindhet vid kommunikation med andra människor som inte behärskar deras kommunikationssätt. Att tänka på:

  • Du ska rita bokstävernas linjer uppifrån och ner och från vänster till höger.
  • Du ska skriva tydligt och på samma ställe hela tiden.
  • Du ska göra korta pauser mellan varje bokstav och mellan varje ord.
  • Du kan med fördel be personen upprepa vad du skriver.
  • Vissa personer vill följa ditt pekfinger med sin ena hand.
  • Om personens händer är upptagna, kan du skriva på hens arm eller rygg i stället.
  • En del vana personer vill ha gemener (små bokstäver) eller till och med skrivstil, men de flesta föredrar versaler (stora bokstäver).
  • Om både du och personen behärskar punktskrift, kan du skriva punktskrift och ha personens fingrar som tangenter.
  • Du har nytta av att känna till om personen behärskar några vanliga tecken (från teckenspråket), några andra tecken eller socialhaptiska signaler för att komplettera skriften.