Stimulering och anpassning

Ett kollage av olika illustrationer. På en sitter 2 personer och kommunicerar med taktilt teckenspråk, på nästa lyssnar en person på sin mobil via hörapparater, på den tredje står två personer framför en bil, nästa är en vuxen som ledsagar ett barn och så är det två personer där den ena lägger den andras hand på en stol.

Att få information om och av omgivningen är grundläggande för alla. Om begränsningar i syn- och hörselsinnet innebär att stimulering från omgivningen försvinner kan det leda till stora konsekvenser och benämns ofta som sensorisk deprivation.

Eftersom syn- och hörsel är de starkaste sinnena för att ta till sig information, innebär en nedsättning av dessa sinnen att det inte räcker med att kompensera enbart med ett annat sinne. Det är viktigt att utnyttja alla sinnen, både de intakta och de nedsatta, så optimalt som möjligt för att få information från omgivningen.

Den snabbaste utvecklingen sker under barndomen, och därför är tidig stimulans och anpassning mycket viktigt. Dock slutar vi aldrig att vilja utveckla oss, så behovet av att få stimulans och ny kunskap finns kvar hela livet.

Ett litet barn med glasögon som ligger på rygg i något som liknar en låda öppen i ena sidan. Från taket på lådan hänger föremål som barnet når och kan känna på. Där finns även en lampa, och en spegel på ena sidan. Illustration.
De sinnesintryck som automatiskt kommer till ett barn med normalt utvecklad syn och hörsel, behöver ett barn med dövblindhet i stället uppleva via känsel, lukt och smak. Stimulering av känseln, det taktila sinnet, kan vara att använda sig av beröring, temperatur, tryck och vibration. Det är även viktigt att stimulera de eventuella syn-och hörselrester som barnet har så tidigt som möjligt.

Därför behöver syn-och hörhjälpmedel vara noggrant utprovade och individuellt anpassade. Det kan behövas stöd från omgivningen under tillvänjningen genom att stötta användningen av hjälpmedlen. Det kan vara att hitta roliga sätt att använda synhjälpmedel tillsammans eller skapa en lämplig ljudmiljö för att vänja sig vid hörapparaternas nya ljudbild.

Försök tolka barnets reaktioner på olika syn- och hörselupplevelser och anpassa miljön så att sånt som barnet uppfattar och uppskattar finns i vardagen. Det kan vara att använda lampor med vilka man kan ändra färg och öka eller minska styrkan på belysningen. Det kan också vara saker som blänker och glittrar som personen visar intresse för. Hörseln kan stimuleras med olika ljud, gärna tillsammans med vibrationer.

För barn och vuxna med medfödd dövblindhet rekommenderas att låta dem delta i aktiviteter som medvetet stimulerar olika sinnen och därmed hjärnans organisering av sinnesintryck. I detta arbete är det viktigt med samverkan mellan synpedagog och hörselpedagog i information och guidning till föräldrar och personal.

Personer med medfödd dövblindhet kan ha svårigheter med sinnesintegration. Det kan visa sig genom att även om personen har användbara syn- och hörselrester så kan inte hen använda båda samtidigt på ett effektivt sätt. Bristande samordning av sinnesintryck kan också visa sig genom att personen till exempel måste stanna och stå stilla för att kunna lyssna eller titta bort för att kunna gripa efter ett föremål. En del personer med medfödd dövblindhet kan söka efter sådant som ger starka sinnesintryck. Läs mer i Barn och ungdomar med dövblindhet 3

Ett litet barn ligger på ryggen. Runt ena vristen sitter en bjällra och barnet försöker nå den med sina händer. Illustration.Personer med dövblindhet använder hela sin kropp för att få information. Det taktila sinnet blir mer än en kompensation då det också är en resurs för personen att ta till sig information. Personer med dövblindhet använder sitt taktila sinne för att utforska och förstå sin omgivning.

Generellt lockas barn ut i världen av syn- och hörselintryck. För barn med medfödd dövblindhet behöver intressanta saker finnas inom räckhåll som barnet själv kan lockas till att utforska. Omgivningen behöver bidra till att ge barnet tillgång till omvärlden och ”görandet” och att använda kroppen blir extra viktigt. Det behövs också taktila modeller som kan visa hur andra gör i olikas situationer så barnet kan vara med att känna. Läs mer i dokumenten Anpassning för tillgängligt lärande när syn och hörsel inte räcker till och Anpassningar för tillgängligt lärande – Tips och råd

Även vuxna behöver få tillgång till omvärlden och nya erfarenheter som de tidigare inte fått ta del av.

En flicka med glasögon sitter i knäet på en vuxen person. Tillsammans känner de på en katt som sitter framför dem. Den vuxne har sin hand under barnets hand. Illustration.I omvärldsförståelse och utforskning via det taktila sinnet spelar strategin ”hand-under-hand” en stor roll för personer. Hand-under-hand är användbar i alla gemensamma vardagssituationer. Strategin innebär att partnern har sin egen hand under personens hand.

Läs mer i Lärande och umgänge genom känselnBarn och ungdomar med dövblindhet 3 samt kapitlet ”Lär dig använda händerna” i boken När ditt barn inte ser och hör som andra barn

För personer med förvärvad dövblindhet gör utforskning via taktila sinnet skillnad och hjälper till i vardagens aktiviteter. Det kan handla om att veta vilken typ av kläder man känner på, en speciell grönsak man letar efter i affären, om det är kallt eller varmt ute och i kontakt med andra människor. I rehabilitering är personen i behov av tips på taktila strategier att använda sig av för att få information och utforska i sin vardag.

En gradvis försämrad syn kan även inverka på ens medvetenhet om den egna kroppen. Det påverkar personens förutsättningar att ta till sig information genom det taktila sinnet. Stimulering som styrketräning, simning, stretching, dans och massage, kan hjälpa till att öka medvetenheten om kroppen och dess olika delar. Här kan insatser via en fysioterapeut vara till stor nytta för personen.

Läs mer om övergång till taktila strategier i rapporten Tactile Transition (svenska)