Det intuitiva, enklaste och snabbaste sättet att kompensera för en synnedsättning är att använda hörseln. Om en person som behöver synrehabilitering även har en nedsatt hörsel behöver man tänka och göra lite annorlunda. Det gäller både i behov och val av hjälpmedel samt i träning i kompensatoriska tekniker. Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors lilla och lättlästa bok ”Synrehabilitering vid dövblindhet” svarar på frågan – hur då?
Boken är skriven av Karin Jönsson och Jenny Widmark tillsammans. Karin arbetar sedan många år med individuella tekniska anpassningar och utbildningar för personer med dövblindhet och personer med synnedsättningar. Jenny är audionom inom Dövblindteamet i Västra Götalandsregionen. Båda två ingår i Nkcdb:s teknikgrupp.
För två år sen skrev de boken ”Dövblindhet för audionomer”. När de under förra året började skriva på en ny bok fick den arbetsnamnet ”Dövblindhet för synpedagoger”.
— Vi insåg snabbt att det mesta gäller alla som arbetar med synrehabilitering, alltså även optiker, hjälpmedelstekniker, kuratorer med flera. Poängen är att vi kan utgå från att den som läser boken har kunskap och insikt om vad en synnedsättning innebär. Det vi kan behöva tillföra är kunskap om hörselnedsättningar, dövhet och dövblindhet samt vilka hjälpmedel de nedsättningarna kräver.
— Ja, tänk om alla audionomer hade lite mer insikter om synnedsättningar och dövblindhet, och alla inom synrehabilitering hade lite mer insikter om hörselnedsättningar, dövhet och dövblindhet. Vilken skillnad det skulle göra för alla personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning!
Karin och Jenny understryker att det inte handlar om att bli expert på allt, utan om insikten att just kombinationen innebär så mycket mer och kan kräva samverkan mellan olika kompetenser för att det ska bli bra.
Helhetssyn och samverkan
Bokens budskap är att hjälpmedel och kompensatoriska tekniker till stor del är de samma som för personer med enbart nedsatt syn. Skillnaden är att den som arbetar med synrehabiliteringen behöver se synnedsättningen som en del av dövblindheten för att resultatet ska bli så bra som möjligt för personer med dövblindhet.
Karin och Jenny framhåller behovet av mer samverkan mellan olika kompetenser på syn- och hörselområdet. Ofta är rehabiliteringsinsatserna uppdelade på professionella med olika kompetenser, som audionom, optiker, pedagog och tekniker. Att leva med dövblindhet är tids- och energikrävande i sig själv, och det kan bli helt omöjligt för personen att själv hålla i och samordna insatserna.
— Vi som i vårt yrke möter personer med dövblindhet behöver lägga fokus på att göra kombinationen av syn- och hörselnedsättningen mindre energikrävande, mindre tidskrävande och mindre begränsande, säger Karin.
— Varje profession har sin specifika kompetens. Det viktiga är att vi gemensamt avsätter tillräckligt med tid för att förstå hur respektive kompetens kan bidra till att rehabiliteringen blir så bra som möjligt, säger Jenny.
Liten och enkel om ett komplext ämne
Även om bokens ämne är komplext, är innehållet lätt att ta till sig. En kort bakgrund leder fram till hur man kan tänka vid val och utprovning av hjälpmedel och för att optimera träning. Det finns också råd om vad man behöver tänka på inför ett besök med en person som har dövblindhet. Boken innehåller en enkel beskrivning av hörapparater och hur de kan användas för att det ska bli lättare att använda synhjälpmedel.
— Vi har ansträngt oss för att sammanfatta allting i form av lättlästa tips. Vår förhoppning är att bidra till en än mer värdefull synrehabilitering för personer som har både syn- och hörselnedsättningar eller dövblindhet, avslutar Karin.
Boken ”Synrehabilitering vid dövblindhet” finns att beställa i ett behändigt fickformat. Den går också att ladda ner som en pdf-fil. Här hittar och väljer du det alternativ som passar dig bäst.
