I slutet av 2022 och början av 2023 deltog representanter från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor på gemensamma nordiska arbetsdagar i Danmark där fokus var ett nytt identifieringsmaterial kring dövblindhet.
Sedan 1980 har det funnits en gemensam definition av dövblindhet som används i de nordiska länderna. Enligt definitionen är dövblindhet en kombination av syn- och hörselnedsättning där graden av nedsättning är så pass allvarlig att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra. För att avgöra om någon tillhör målgruppen behöver man därför utgå ifrån både medicinska faktorer och de funktionella hinder som uppstår. Dövblindhet kan identifieras när medicinska och funktionella utredningarna har värderats och vägts samman och resultatet pekar på att nedsättningarna på syn och hörsel är så omfattande att dessa båda sinnen har svårt att kompensera för varandra.
Stöd till professionella
För att underlätta i processen med att utreda och identifiera initierades det 2020 ett gemensamt nordiskt projekt där Norge och Danmark varit med i arbetsgruppen och tagit fram material. Övriga nordiska länder har fungerat som referensgrupp. I arbetsgruppen ingår Bettina Kastrup Pedersen, Karina Højbjerre Seiler, Kirsten Frandsen, Cathrine Olesen och Lone Rømer Jensen från Danmark; samt Annika Maria Johannesen, Odd-Erik Madsen och Anne Sofie Fjær Løvbrøtte från Norge. Gøran Forsgren är representant från Nordens välfärdcenter. Gruppen har setts både fysiskt och på distans under pandemin.
Rasmus Hougaard Pedersen, Psykolog vid Specialrådgivningen for Døvblinde i Danmark, är projektansvarig. Han förklarar att målet med projektet är att utarbeta ett material som ska stödja professionella i de nordiska länderna att kunna identifiera om en person har dövblindhet eller inte. Han fortsätter med att poängtera att denna nordiska samverkan är viktig då länderna har olika förfaranden vid utredning av dövblindhet. Olikheter kan leda till att Norden mister samsynen i vem som har dövblindhet samt hur vi förstår och definierar dövblindhet i varje land.
-Ett nytt nordiskt material kan underlätta för en systematisk utredning av dövblindhet som är gemensam för samtliga länder och därmed motverka olikheter i populationen, tillägger Rasmus.
Bygger på den funktionella definitionen
Initiativet att utarbeta ett gemensamt nordiskt material togs redan 2000 då dövblindkonsulenterna Karen Andersen från Norge och Inger Rödbroe från Danmark publicerade ett första gemensamt material. Sedan dess har det materialet använts som grund i de nordiska länderna. Materialet har dock inte omarbetats i takt med att definitionen uppdaterats och kunskapsutvecklingen gått framåt. Det nuvarande nordiska projektet har därför tagit utgångspunkt i det första materialet. Det nya materialet bygger på den funktionella definitionen och ska kunna tillämpas både kring medfödd och förvärvad dövblindhet. Fokus har legat på att det ska vara lätt att använda och ge en bra grund för att tillrättalägga dövblindspecifika insatser till varje individ, förklarar Rasmus.
Arbetsgruppen som arbetar med materialet hoppas att det ska vara så pass klart att det går att tillämpas i en pilotversion under hösten 2023. Efter det ska materialet justeras och kan bli tillgängligt som tidigast under 2024.
Utbildning i att utreda
Parallellt med arbetsgruppen för det nya identifieringsmaterialet har det också skett ett arbete med att ta fram en utbildning i att utreda och identifiera dövblindhet. Den arbetsgruppen har bestått av representanter från Norge, Danmark och Sverige. Utbildningens syfte är att kvalitetssäkra implementeringen av det nya materialet i Norden samt att ge förutsättningar för professionella att tillämpa materialet i utredning.
Arbetsgruppen träffades i Aalborg i januari i år och arbetade med en kursplan till utbildningen. Kursplanen ska presenteras för Nordiskt ledarforum i juni och därefter kan det planeras för fler detaljer kring upplägg av utbildningen.
-Det är troligt att det finns en utbildning på plats under 2024, säger Rasmus.
