Rätt till tolk på jobbet avgörs i domstol

Richard Sahlin i svart jacka står mot en balustrad. Bakom honom ser man storstaden.

Diskrimineringsombudsmannen driver Richard Sahlins rätt till tolk på jobbet. FOTO: PRIVAT

Vad får mänskliga rättigheter kosta? Det är kärnfrågan i det mål som DO, Diskrimineringsombudsmannen,  driver mot Södertörns högskola.
Det handlar om Richard Sahlins rätt till teckenspråkstolk på jobbet. Högskolan tycker att det blir för dyrt.

I Sverige är det i huvudsak arbetsgivaren som ska stå för den anställdes tolkkostnader på jobbet. Det innebär att det är mycket svårt för personer som är döva eller har dövblindhet att komma in på arbetsmarknaden.

Richard Sahlin blev 2004 Sveriges första döva jurist med en doktorsexamen. Han vill forska och har sökt mängder med tjänster utan att få någon. Redan 2008 fick han besked om att universitetet inte hade råd att anställa en döv forskare och att detta var en helt laglig form av diskriminering.

Men han har inte gett upp utan fortsatt kämpa för sina rättigheter och sökt tjänst efter tjänst.

— Det har oftast blivit avslag med motiveringen att jag har för lite undervisningserfarenhet, säger han.

Skälet till den bristande undervisningserfarenheten är att Richard Sahlin inte beviljas tolk. Han har visserligen arbetat vid både Örebro och Stockholms universitet men inte fått ihop lika många timmar som sina kollegor på grund av tolksituationen.

Var mest kvalificerad

2015 sökte han en tjänst vid Södertörns högskola som lektor i socialrätt. Richard Sahlin ansågs vara den mest kvalificerade och fick möjlighet att provföreläsa. Det gjorde han via teckenspråkstolk.

Högskolan räknade på kostnaden och kom först fram till att det skulle kosta 340.000 kronor per år och vid en senare beräkning 520.000 kronor per år. Richard Sahlin skulle alltså kosta en halv miljon mer om året att anställa än en icke teckenspråkig person.

Diskrimineringsombudsmannen tog sig nu an fallet och har drivit det till Arbetsdomstolen.  Myndigheten anser att Richard Sahlin missgynnats eftersom högskolan inte gjort vad som krävts för att han skulle hamna i en situation som var jämförbar med en person utan funktionsnedsättning.

DO åberopar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.  Artikel 27 säger att arbetsgivare ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas. Man hänvisar också till förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för att genomföra funktionshinderpolitiken. Staten och den offentliga sektorn ska vara ett föredöme för resten av samhället.

Vad kan domen få för konsekvenser?

—  Om DO vinner Rickards fall är det en viktig framgång för att motverka diskriminering i form av bristande tillgänglighet i arbetslivet. Det är svårt att säga precis vilken verkan domen kommer att få oavsett utgång, eftersom det till stor del kommer bero på hur domstolen resonerar. Om inga rättsfall drivs kommer vi heller inte att få någon vägledning för hur lagen ska tillämpas i praktiken. Ett välresonerat beslut är av värde för tillämpningen i andra liknande fall, säger Ola Linder, jurist i projektet Med lagen som verktyg på Independent Living Institute.

porträtt. Ola Linder har brunt kortklippt hår, skäck och glasögon

Ola Linder

—  Givetvis skulle det vara mycket positivt om DO vann ur ett rättighetsperspektiv, och inte minst för Rickards del.  Att det går att vinna diskrimineringsmål som rör bristande tillgänglighet framgår av domen mot Vara kommun som i maj i år dömdes för att inte åtgärdat en skolas bristfälliga rullstolsramper så att en pojke på skolan kunde använda dem utan risk.

—  Däremot tilläts motpartens kostnadsanalys i princip stå oemotsagd under huvudförhandlingen, så det återstår att se om AD finner att det går att kräva omfattande kostnader, visserligen av en stor statlig arbetsgivare, för att försätta en döv person i en jämförbar situation med personer som inte är döva.

Richard Sahlin tror konsekvenserna av ett positivt utslag blir enorma:

—  Det skulle bli lättare för oss döva att hänvisa till utslaget om någon framtida arbetsgivare nekar oss en anställning på grund av tolktjänster, säger han.

—  Det gäller bara om arbetsgivaren har en stark budget. Men Södertörns högskola är en statlig förvaltningsmyndighet med en budget på cirka en halv miljard kronor. Därför bör de ha råd att finansiera mina tolkkostnader.

Richard Sahlin har i dag ett fast jobb på juridiskt forum vid Umeå universitet.

— De betalar mina tolkkostnader tillsammans med Arbetsförmedlingen och mitt hemlandssting, säger han.

Föreningen Med lagen som verktyg som arbetar nära projektet med samma namn har handlagt flera ärenden, men ännu inte processat i domstol. Det ser ut som föreningen kommer stå bakom ett par processärenden inom en snar framtid.

Domen i fallet Richard Sahlin kommer den 11 oktober kl. 11.

Text: Anne Jalakas

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *