När Marina Andjelkovic Larsen var 34 år fick hon veta att hon har Ushers syndrom, något hon såg som en dom. — Min värld föll samman i miljoner bitar. Jag kämpade för att komma på benen igen men hade hela tiden en klump i bröstet, säger hon. Efter ett projekt om meningsfull rehabilitering för personer med förvärvad dövblindhet försvann den till slut. — Insikten att inte vara ensam var en befrielse. Att kunna prata om sina upplevelser med andra och komma vidare i livet är balsam för själen.