Synhjälpmedel för personer med dövblindhet

Här nedan har du en lista med de senaste inläggen där innehållet på något sätt berör synhjälpmedel:

Kommunikation

Det är inte endast hörapparater som kan stötta en person med dövblindhet att uppfatta talad kommunikation. Vi måste komma ihåg att problemet att höra och förstå tal förstärks av att inte kunna kompensera med synen.

Synens dominans över hörseln är avgörande då vi ska uppfatta tal. Om ögat och örat är oeniga vinner ögat. Att se den som talar kan förbättra taluppfattningen mycket. Forskning visar att taluppfattningen ökar signifikant då en person får tillgång till den visuella informationen i talarens ansikte. Vi vet också att när vi kan se den som talar är vi mindre sårbara i stökiga ljudmiljöer, energiförbrukningen minskar och vi uppfattar tal bättre. Därför är det viktigt att, även för personer med grava synnedsättningar, optimera synen för att kunna användas för taluppfattning. Både optik och belysning kan behöva utprovas specifikt för att underlätta så mycket som möjligt i samtal. Detsamma gäller möjligheten att använda videosamtal istället för enbart ljudsamtal på distans.

Det kan också vara viktigt att erbjuda flera alternativ till kommunikation än just talad kommunikation. Viktigt är att prioritera former som fungerar i personens sociala nätverk, för att om möjligt undvika att det krävs anpassning från omgivningen för att kommunikationen ska fungerar. Något som fått stor betydelse för att underlätta kommunikationen för personer med hörselnedsättningar är den allmänna användningen av SMS, Messenger, Whats App, Zoom, Teams med mera.

Det finns också möjlighet till alternativ telefoni, tidigare mer känt som texttelefon och bildtelefon, direkt eller via förmedlingstjänsterna Texttelefoni.se och Bildtelefoni.net. Mer om detta kan du läsa på www.e-kommunicera.nu

Eftersom dövblindhet försvårar många olika former av kommunikation, kan små förbättringar av taluppfattning genom bättre visuella ledtrådar innebära stora förbättringar av livskvaliteten! Många behöver också utbildning och stöd i att lära sig använda andra kommunikationssätt som SMS, Zoom, alternativ telefoni med mera.

Information

Vi som arbetar med synhjälpmedel är vana vid att erbjuda alternativa sätt att ta till sig visuell information. Normal är det snabbaste och minst energikrävande att erbjuda informationen via tal eller ljud. Även när hörseln är nedsatt kan detta vara en del i lösningen, men det är i så fall viktigt att se till att hörhjälpmedlen kan förstärka och förbättra ljudet så mycket som möjligt.

Det är ansträngande att ta till sig information då både syn och hörsel är nedsatt, så det är viktigt att både göra bästa möjliga anpassning för både syn och hörsel, och erbjuda punktskrift och andra taktila lösningar för avlastning. Att under en dag kunna variera att anstränga syn och hörsel samt ibland endast använda känseln kan göra det möjligt att ta till sig mycket mer information än om man försöker att endast använda en strategi.

Både synen och hörseln försämras ofta över tid, så strategierna för att ta till sig information kan behöva justeras efterhand. Ju svårare det blir att ta till sig information via hörseln, desto mer måste synen och känseln kompensera. Därmed kan behoven av synhjälpmedel förändras, även om synen i sig inte har förändrats utan endast hörseln.

Orientering och förflyttning

Jag hör mig om

Både syn och hörsel används normalt vid orientering och förflyttning. Synen kan med stor precision lokalisera ljudkällor, det visuella systemet i hjärnan har en större rumslig återgivning än det auditiva systemet. Om ljudkällan är osynlig kan den inte lokaliseras med lika stor precision. Samtidigt kan ljud, till skillnad från ljus, färdas runt hinder så att hörseln kan uppfatta något som synen inte kan. Till exempel kan vi höra, men inte se, en radio i ett annat rum.

Möjligheten att lokalisera ljud är en avgörande faktor i det dagliga livet, inte minst för att upptäcka faror. För den som lärt sig kompensera en nedsatt syn med hörseln, kanske till och med utvecklat en god förmåga att ekolokalisera, innebär en nedsättningen av hörseln mycket större svårigheter att orientera sig. Alla som arbetar med förflyttningsteknik för personer med synnedsättning vet att hörseln normalt är minst lika viktig som känseln i orienteringen.

Det som är viktigt att tänka på är att hörhjälpmedel som hörapparater normalt optimeras för att underlätta talad kommunikation. De försöker därför ta bort omgivningsljud och endast förstärka tal. Det går att skapa olika program för hörapparater, och det finns möjlighet att få dessa att skifta antingen med automatik eller manuellt, till exempel genom att man trycker på en liten knapp på hörapparaten.

Om inte användaren själv har fullständig kunskap om sina hörhjälpmedel kan det vara viktigt att samarbeta med den förskrivande audionomen så att det finns en inställning för så mycket omgivningsljud som möjligt från alla riktningar, och som inte automatiskt övergår till endast förstärkning av talet när någon talar i närheten. Om det senare sker vid ett övergångsställe kan det uppfattas som att bilen som närmade sig stannade, eftersom ljudet från bilen försvinner och ersätts av tydligt tal, vilket innebär livsfara.

Det är också viktigt att audionomen vet att riktningshörseln måste vara så bra som möjligt i orienteringssituationer efter som de annars kanske utnyttjar det bästa örats hörsel till att höra även det som sker på andra örats sida. Det gör att ljudet blir bättre, men låter som att det kommer från en helt annan plats.

Din roll i detta är att uppmärksamma audionomen på behoven och riskerna, samt att ni gemensamt diskuterar vilka alternativa inställningar det kan finnas för aktuella hörapparater tillsammans med användaren. En audionom har normalt inte din kompetens när det gäller hörselns funktion i orienteringssammanhang, men vet vad det finns för inställningar som skulle kunna vara rätt i olika situationer.

Det är viktigt att användaren själv är medveten om hur hörapparaten fungerar i orienteringssituationen, inte minst för att undvika faror. Därför behöver även du ha information om hur både hörseln och hörapparaterna fungerar för användaren. Finns det flera program att använda i olika situationer, finns det någon automatik som behöver slås av, har användaren alls någon förutsättning till riktningshörsel med mera?

Moderna hörapparater kan strömmande ta emot ljud från till exempel en smart mobiltelefon direkt via blåtand. Detta ger ett mycket bättre ljud från mobilen, men samtidigt tar den bort allt omgivningsljud. Ska man höra en GPS-funktion från mobilen kan man därför behöva stanna upp och lyssna till det innan man åter kan koncentrera hörseln på omgivningen. Detsamma kan hända om du som instruktör talar eller ett sms kommer till mobilen.

Viktigt att tänka på

• Fråga vad personen känner till om sina hörhjälpmedels funktioner för orientering och förflyttning. Behövs mer information om dessa för att underlätta orientering och förflyttning?
• Personer som tidigare använt hörseln för sin orientering kan behöva hjälp att lära sig orientera i samma område men med nya strategier.
• Om eko inte kan användas till orientering, kan glidtekniken vara att föredra framför pendeltekniken.
• Erbjud alltid en person med nedsatt hörsel att få röda markeringar på käppen för att visa detta.

Utprovning av synhjälpmedel för personer med dövblindhet

Kom ihåg att det är din kompetens som synpedagog som är det viktiga. Använd denna, och tänk även på:

Före utprovningen

• Sätt av gott om tid för besöken.
• Dövblindhet är energikrävande, försök anpassa besökets plats, tid och form för att underlätta så mycket som möjligt för personen.
• Be personen ta med sina hörhjälpmedel för att se om dessa går att koppla ihop med synhjälpmedlen.

Under besöken

• Våga fråga om personens hörselnedsättning!
• Försäkra dig om att personen ser dig så optimalt som möjligt för att på så sätt höra dig bäst. Fråga hur personen vill ha det med tanke på placering, belysning och avstånd. Ha ögonkontakt!
• Fråga om personen har några hörhjälpmedel för samtal som skulle underlätta ert samtal, till exempel en mikrofon som strömmar ljudet direkt till användarens hörapparat.
• Erbjud dig att samverka med andra professionella, till exempel audionom, för att tillsammans hitta så bra lösningar som möjligt. Undvik att göra personen med dövblindhet till projektledare för sin egen rehabilitering om det inte är personens eget val.
• Fråga om tidigare förskrivna hjälpmedel och inövade tekniker som kräver hörsel. Behöver något hjälpmedel bytas, behöver någon teknik läras om?
• När ni sitter i en utbildningssituation är det svårt för dig som utbildar att höra när det strömmande talet/ljudet tystnar och personen åter kan höra vad du säger. Bli överens om hur ni bäst hanterar detta under utbildningen. Det kan vara att användaren ger en signal till dig när talet är klart, eller att ni just under utbildningen inte använder strömmande ljud utan har ljudet ut i rummet så att ni båda hör samtidigt.

Val av hjälpmedel

• Utöver det du alltid tänker på i en utprovning, fundera på vilken apparat som är enklast att hantera med nedsatt hörsel. Tänk även på att ett hjälpmedel som håller över tid och ett hjälpmedel som är likt det personen haft tidigare, innebär mindre inlärningsbehov vilket sparar energi.
• Fråga om det skulle underlätta att koppla tal/ljud från hjälpmedlet direkt till hörapparaterna. Välj i så fall ett hjälpmedel där detta är möjligt, och samverka med audionom så att eventuella tillbehör till hörapparaterna också förskrivs.
• Undersök om det behövs hjälpmedel för att underlätta kommunikation med andra. Kan till exempel vara belysning och/eller optik på platser där samtal ofta sker och möjlighet till distanskommunikation via alternativ telefoni, epost och SMS.
• Undersök om det behövs hjälpmedel för att hantera hörapparaterna. Kan till exempel belysning, optik eller förstorande kamerasystem behövs för att rengöring, batteribyte/laddning är möjligt att genomföra självständigt utan hjälp.
• Om möjligt, välj hjälpmedel där det går att variera användning av aktuella synrester, hörselrester och taktila strategier under dagen och beroende på situationen.

Kontinuitet

• Om möjligt, ha samma synpedagog vid alla besök. Dokumentera extra anpassningar och överenskommelser ni gör och varför, så att eventuell ersättare lättare förstår vad som är gjort och varför.
• Försök bygga strategier och lära ut tekniker som fungerar även med ytterligare försämrad syn och/eller hörsel.

Hantering och inlärning av synhjälpmedel

Det är viktigt att ge alla användare rätt förutsättningar för att lyckas med sina hjälpmedel. Det som blir speciellt för användare som även har en hörselnedsättning, är dels att det normalt tar längre tid, dels att de kan behöva kombineras med användning av hörapparater.

Nästan alla talande synhjälpmedel behöver på något sätt kopplas till hörapparaterna. Tänk på att allt kräver extra energi för en person med dövblindhet. Försök därför att i så stor utsträckning som möjligt samarbeta med audionom så att era gemensamma kompetenser kan användas för ett optimalt resultat utan att användaren själv behöver vara samordnare. Om möjligt, ta med instruktionerna om hur hörhjälpmedlet kan användas i undervisningen av synhjälpmedlet, så att detta blir en helhet för användaren. Både du, användaren och audionomen bör se kombinationen som det egentliga hjälpmedlet, inte delarna i sig.

Kom ihåg att det taktila sinnet ofta är det stabilaste och mest användbara för personer med dövblindhet. Visa därför primärt ett taktilt arbetssätt. Har personen nytta av sina synrester kommer även synen att användas med automatik, men synen fungerar kanske bara i rätt ljus eller när den inte är uttröttad eller bländad. Kan personen hantera hjälpmedlen med stöd av en taktil strategi kommer det att fungera i alla situationer.

Fråga också om det skulle vara bra om någon annan kan ge stöd i hantering av hjälpmedlen. Låt i så fall närstående och/eller personal vara med under träningen.

Träna på nya funktioner efter förmåga och behov. Ta inte allt vid första och andra besöket! Ge enkla hemläxor att träna på och lägg upp en plan för inlärningen. Erfarenheten är att känslan av tryggt stöd i processen förbättrar inlärningsförmågan betydligt.

Uppföljning av förskrivna hjälpmedel är viktigt i syfte att fånga upp om det är något som behöver optimeras eller tränas efter hand. Glöm inte att om hjälpmedlet uppfattas som för energikrävande att använda kan ett samarbete med audionomen och justering av hörapparaterna kanske vara den bästa lösningen.