Hörhjälpmedel för personer med dövblindhet

Temadag för audionomer

Kommunikation

Hörhjälpmedel är ofta främst inriktade på att stötta personen att uppfatta talad kommunikation. Men vi måste komma ihåg att problemet att höra och förstå tal förstärks av att inte kunna kompensera med synen.

Synens dominans över hörseln är avgörande då vi ska uppfatta tal. Om ögat och örat är oeniga vinner ögat. Visuell information vid talad kommunikation är mycket betydelsefull för många personer med hörselnedsättning. De visuella ledtrådarna bidrar till en ökad taluppfattningsförmåga. Forskning visar att taluppfattningen ökar signifikant då en person får tillgång till den visuella informationen i talarens ansikte. Vi vet också att när vi kan se den som talar är vi mindre sårbara i stökiga ljudmiljöer, energiförbrukningen minskar och vi uppfattar talljud bättre. Att se den som talar kan förbättra taluppfattningen lika mycket som om man reducerar bakgrundsljuden med 20 dB.  Även för personer med grav synnedsättning är små ledtrådar från synen viktiga för taluppfattningen.

Likaså försvårar dövblindhet andra former av kommunikation, så även små förbättringar av taluppfattning kan innebära stora förbättringar av livskvaliteten!

Om personen upplever försämrad hörsel, men audiogrammet inte bekräftar det, kanske det istället är synen som har försämrats och behöver kontrolleras.

Information

Förr tog jag in den mesta informationen via ögonen, nu måste det ske med öronen!

Oavsett vilken typ av information vi letar efter har vi i dagens informationssamhälle utvecklat allt bättre gränssnitt för att snabbt hitta information. Gränssnitten bygger på överblick och har ofta innehåll som automatiskt byts flera gånger per minut för att de ska maximera mängden information till läsaren.

För de som inte kan eller har svårt för att överblicka, blir dessa gränssnitt i stället svåra att hantera och information missas. Tänk dig en sökning på internet där du för varje sida och länk du passerar behöver läsa hela sidan uppifrån och ner, i stället för att snabbt med blicken hitta lämplig länk att komma vidare med. Med kunskap och erfarenhet går det att lära sig att snabbare hantera olika webbsidor så man slipper läsa all information på varje sida för att komma framåt, men eftersom alla sidor är uppbyggda lite olika måste man lära sig de olika sidorna och komma ihåg genvägarna för var och en. En förändring av sidan innebär att personen får lära om igen. Det är alltså ett betydligt mera tids- och energikrävande sätt att leta och ta till sig information om vi saknar överblicken.

Till bristen på överblick kommer att själva läsandet tar längre tid. Oavsett om vi läser med förstorad text eller punktskrift kräver detta mer energi och går långsammare. Om vi med bra hörselteknik förbättrar möjligheten att ta till sig talad/uppläst information, kan det innebära en stor skillnad för hur mycket information en person hinner och orkar ta till sig.

Då synen ofta försämras över tid kan behovet att ta till sig information via hörseln öka efterhand. Därmed förändras behoven av hörhjälpmedel, även om hörseln i sig inte har förändrats.

Orientering och förflyttning

Jag hör mig om

Både syn och hörsel används normalt vid orientering och förflyttning. Synen kan med stor precision lokalisera ljudkällor, det visuella systemet i hjärnan har en större rumslig återgivning än det auditiva systemet. Om ljudkällan är osynlig kan den inte lokaliseras med lika stor precision. Samtidigt kan ljud, till skillnad från ljus, färdas runt hinder så att hörseln kan uppfatta något som synen inte kan. Till exempel kan vi höra, men inte se, en radio i ett annat rum.

Möjligheten att lokalisera ljud är en avgörande faktor i det dagliga livet, inte minst för att upptäcka faror. Det är värdefullt för personer med fullgod syn, men kan vara helt avgörande för en person med synnedsättning. Föreställ dig att en person med dövblindhet ska gå över en gata och hör en bil närma sig. Om ljudet från bilen plötsligt minskar tolkas det som att bilen stannat och att det är fritt fram att gå över gatan. Om det minskade ljudet från bilen i stället berodde på att hörapparatens mikrofoner skiftade fokus för att prioritera en talsignal, kan det innebära livsfara.

Att lokalisera ljud auditivt är en komplex perceptionsprocess som kräver integration av flera olika akustiska ledtrådar. De primära ledtrådarna är ljudnivå, frekvens och eko. Att höra ljud med två öron, så kallat binauralt hörande, och att ha liksidig hörsel är viktiga faktorer i att avgöra ljudlokalisering. Det gör det också möjligt att avgöra om ljudkällan är i rörelse samt ger förmåga att ekolokalisera, det vill säga att lokalisera föremål och förändringar i miljön genom att uppfatta ekon av dessa.

Många personer med blindhet och med god hörsel utvecklar förmågan att ekolokalisera för att navigera i sin omgivning. Ekolokalisering utvecklas mer eller mindre aktivt och medvetet. Det vanligaste är att uppmärksamma ekot av ljudet som den vita käppen ger vid slag från sida till sida. Ett annat sätt är att skicka ut egna ljud, till exempel klickljud med sin mun. Förändringen i dessa ljud gör att vi kan uppfatta när huset vi gått längs tar slut, uppskatta avstånd till närmaste vägg med mera. Då en person med synnedsättning/blindhet, som är van ekolokaliserare, förvärvar en hörselnedsättning påverkas alltså även orienteringsförmågan.

För en hörapparatanvändare med synnedsättning/blindhet kan det vara avgörande att hörapparaterna har en optimal inställning just för orientering och förflyttning. Normalt bör det innebära en så god rundupptagande hörsel som möjligt, och så mycket omgivningsljud som möjligt. Det är också viktigt att användaren är medveten om hur hörapparaten fungerar i orienteringssituationen, så att hen kan lära sig att använda den nya ljudbilden och inte blir lurad till onödiga risker.

Ett annat område är användningen av talande hjälpmedel med GPS-funktion samt uppläsning av meddelande från smarta mobiler med mera. Det här kan också radikalt påverka orienteringsförmågan och möjligheten att undvika faror.

Tips

• Fråga om och hur personen använder sin hörsel vid orientering och förflyttning. Till exempel i trafiken, i naturen och i hemmet? Används hjälpmedel såsom vit käpp, GPS, appar via telefonen?
• Fundera över hur automatik och mikrofoner blir optimalt inställda i hörapparaterna med tanke på svaren du får på dessa frågor. Kan det vara avgörande för hörapparatanvändaren att höra med mikrofoner i 360 grader då hen vistas utomhus? Kanske även inomhus i vissa situationer? Behöver personen höra sin vita käpp utomhus?
• Om personen använder ekolokalisering bör du testa olika inställningar i hörapparaterna för att uppnå maximalt resultat.

Synhjälpmedel som kräver hörsel

Majoriteten av de hjälpmedel som finns för att kompensera en synnedsättning ger information auditivt. Det kan vara olika ljudsignaler, inspelade meddelande eller text uppläst med en syntetisk röst. Det du som audionom behöver fokusera speciellt på är hörapparatens möjlighet att strömma och optimera en syntetisk röst.

Talstöd

I de flesta IKT-produkter, som mobiltelefoner och datorer, finns i dag skärmläsare som gör det möjligt att använda produkterna utan möjlighet att se skärmen. Det vanligaste, både för personer med dövblindhet och alla andra, är att använda en kombination av dator, läsplatta och smart mobil för att kommunicera och ta till sig information.

Skärmläsaren ger information om vad som sker på skärmen med en syntetisk röster. Det finns normalt flera olika röster att välja mellan, både på svenska och på andra språk. Det går även att ställa hastigheten, och ibland även att höja eller sänka tonläget. Som audionom har du kunskapen att kunna hjälpa till i valet av röst. Du kan till exempel tipsa om det är kvinnliga eller manliga röster som är enklast att uppfatta med aktuell hörselnedsättning.

Tal- och ljudböcker

Kan en person inte längre på ett enkelt sätt läsa med ögonen kan läsning av tal- eller ljudböcker vara ett bra alternativ, om det kräver en rimlig hörselansträngning. I vissa fall kan just en hörapparat-anpassning vara skillnaden mellan att kunna läsa tal- och ljudböcker med behållning, eller att inte läsa böcker alls.

Skillnaden mellan talböcker och ljudböcker är att de förra spelas in just för personer med läsnedsättning, ofta i ett format som förkortas DAISY. Ljudböcker är de inlästa böcker som säljs på den allmänna marknaden och i dag framför allt förmedlas via prenumerationstjänster, för att kunna strömma uppläsningen via internet. Många använder därför både en Daisyspelare för läsning av talböcker och läser ljudböcker i mobilen. Daisyspelare finns i olika modeller, men har normalt ett hörlursuttag som går att koppla via en audiokabel till en sändare för strömmande ljud.

Fickminne

När synen inte räcker till för att enkelt göra och läsa anteckningar kan vi i stället spela in röstmemon på ett så kallat fickminne. De finns i olika modeller, men har normalt ett hörlursuttag som går att koppla via en audiokabel till en sändare för strömmande ljud.

Strömmande ljud

Att strömma ljudet direkt från TV, mobilen, talboksspelaren eller datorn till hörapparaten kan ge en mycket bättre förmåga att uppfatta vad som sägs, och vara mindre energikrävande för personen. Det innebär samtidigt både att batteriförbrukningen ökar och att omgivningsljuden minskar/försvinner. I kombination med att någon strömmar samtal via mobiltelefonen, ljudet från radio och TV samt skärmläsaren i mobilen kan den totala strömningstiden vissa dagar uppgå till 8–10 timmar.

För dig som audionom betyder detta att du behöver ta reda på i vilka situationer som strömning kan underlätta och om detta kräver några extra tillbehör. Undersök sedan om mängden strömning innebär att batteriförbrukningen blir så stor att laddningsbara batterier inte klarar en hel dag. Du behöver också veta om det är viktigt att kunna slå av strömningen i vissa situationer, till exempel när en anhörig syntolkar händelsen i en film på TV eller när trafikljuden är viktigare än uppläsningen av mobilens notiser.

Utprovning av hörhjälpmedel

Eftersom denna sida är riktad till dig som är audionom tar vi bara upp de ytterligare faktorer som tillkommer till följd av en synnedsättning. I grunden handlar det dock om, att utifrån en given hörselnedsättning, optimera hörseln med så bra inställda hörapparater som möjligt. Det är alltså din kompetens som audionom som är det viktigaste. Det kan vara bra att hålla i minnet, när vi nu går vidare med de speciella saker du också behöver tänka på vid utprovning till en person som även ser sämre, eller inte alls.

Var extra noggrann

När förstärkningen ska hjälpa till med den rumsliga orienteringen blir optimerade inställningar ännu viktigare. Att behöva byta och lära om, blir ytterligare en energi-tjuv som i många fall bör kunna undvikas.

Probe-mikrofonmätning är ett värdefullt verktyg att använda då man anpassar och förskriver hörapparater. Optimera inställningarna noggrant och dokumentera mätresultatet så att det går att relatera till det nästa gång hörapparater provas ut. Hörapparatanvändarens hjärna slipper då kalibrera in sig på en ny ljudbild i onödan och audionomen kan så långt det är möjligt säkerställa att den akustiska förstärkningen är optimerad.

Skapa minst ett program för optimal omgivningskontroll

Det behöver finnas ett program där både mikrofonläget och signalbehandlingen är fokuserat på så bra omgivningskontroll som möjligt. Det hjälper till exempel inte alltid så mycket att välja ett rundupptagande läge, om man samtidigt väljer en utpräglad talfokuserande och bullerdämpande signalbehandlingsprofil.

Hörapparaten kan inte alltid avgöra när ljudlokalisering respektive taluppfattning är det primära. Det kan då i vissa fall vara relevant för hörapparatanvändaren att manuellt ställa om hörapparaten i respektive läge.

Hantering

Det tar tid och energi att lära om och lära nytt. Satsa på hörapparater/hjälpmedel som håller över tid.

Hörapparater är små och pilliga. Det är små batterier och vaxfilter som behöver bytas. En eller några få små knappar kan ha många olika funktioner beroende på hur man trycker.

Det är därför viktigt att involvera personen med synnedsättning för att kunna fatta ett kompetent beslut i val av hörapparater. Vad tror personen själv är rimligt att hantera? Visa, prova och jämför – och undvik att själv i förväg döma ut vissa modeller som omöjliga.

En faktor är om det finns möjlighet att få stöd av omgivningen. De flesta personer vill dock vara så självständiga som möjligt i hanteringen av sina hjälpmedel.

Gå igenom vilka tillbehör som kommer att behövas och hur dessa hanteras med underhåll och laddning.

Strömmande hörapparater

De flesta som använder talande hjälpmedel har stor nytta av hörapparater som kan strömma ljudet direkt.

Prata om i vilka situationer omgivningsljudet behöver få företräde framför strömningen och vad det kräver av användaren. Finns det till exempel ett enkelt sätt att skifta program på hörapparaten? Eller har strömningen alltid företräde så att användaren måste slå av Bluetooth-kopplingen eller skärmläsaren på strömmande apparater för att ge omgivningsljudet högsta prioritet? Kan en fjärrkontroll underlätta att skifta mellan olika program och strömningen?

Om personen använder talstöd i sin mobiltelefon är det viktigt att kontrollera hur kompatibel hörapparat-appen är med talstödet. Kommer man åt att till exempel byta program i appen med hjälp av talstödet?

Ledsagning via mikrofon

Diskutera behovet av en fristående mikrofon som möjliggör ledsagning och syntolkning i samma rum. En sådan kan möjliggöra att användaren och ledsagaren (oftast en närstående) med mikrofonen självständigt kan röra sig var för sig. Samtidigt kan ledsagaren på några meters distans även ge information om vem som står var i rummet, vad som händer i en annan del av rummet, om något hinder dyker upp med mera. Att inte vara beroende av att ha en ledsagare i direkt fysisk närhet förbättrar den sociala samvaron och därmed livskvaliteten betydligt i många sociala sammanhang, såsom fester, restauranger, marknader, skidbackar, idrottsevenemang och möten.

Det är dock viktigt att informera personen om att när man använder en fristående mikrofon försvåras möjligheten att via hörapparaternas mikrofoner lokalisera ljud. Diskutera vilka olika inställningar och möjligheter hörapparaterna har och i vilka situationer en fristående mikrofon kan vara till nytta.

Batterier

Att slippa byta batterier kan underlätta extra mycket för användare med dövblindhet. Det kräver dock att de laddningsbara apparaterna har en batteritid som, med marginal, möjliggör att användning inklusive strömning kan ske från morgon till kväll, utan mellanladdning. Det är viktigt eftersom användare med dövblindhet kan vara helt beroende av hörapparaterna även för att kunna orientera sig, skicka sms eller fråga om hjälp.

För laddningsbara apparater bör du också titta på hur lätt det är att ladda och kontrollera laddningen utan syn. Det kan vara svårt att känna om apparaten sitter rätt i laddningsstället. För att vara säker på att den laddar behöver användaren kunna se att en laddningslampa lyser. Visa och försäkra dig om att lampan går att uppfatta med aktuell syn. Det bästa är om laddningsstället ger någon form av taktil återkoppling, som ett ”klick” eller en vibration när apparaten hamnat rätt.

För apparater som kräver batteribyte, kontrollera hur enkelt det är att göra detta med aktuell syn, känsel och motorik.

Hantering och inlärning av hörhjälpmedel

Det är viktigt att ge alla användare rätt förutsättningar för att lyckas med sina hörapparater och tekniska hjälpmedel. Det som blir speciellt för användare som även har en synnedsättning, är dels att det normalt tar längre tid, dels att de kan behöva mera ingående kunskap och utprovning av olika program. Vad innebär programmen och hur styr jag dem? Även användningen tillsammans med synhjälpmedel behöver läras in. Hur lång tid det behövs för inlärningen är mycket individuellt samt beror på många olika faktorer som förkunskaper, känsel, motorik, kommunikationsförmåga, synstatus och inlärningsförmåga.

Det är lätt att känna sig dum när vi behöver lära oss något nytt. Tyvärr är det en känsla som både sänker självförtroendet och försvårar inlärningen. Därför kan du behöva ge extra uppmuntran och motivering under hela processen. Det kan också vara värdefullt att personen har tillgång till sina eventuella förstoringshjälpmedel vid träning av hjälpmedel.

Kom ihåg att det taktila sinnet ofta är det mest användbara för personer som har dövblindhet. Visa därför primärt ett taktilt arbetssätt. Har personen nytta av sina synrester kommer även synen att användas med automatik, men synen fungerar kanske bara i rätt ljus eller när den inte är uttröttad eller bländad av något annat. Kan personen hantera hjälpmedlen med stöd av en taktil strategi kommer det att fungera i alla situationer.

Fråga också om det skulle vara bra om någon annan kan ge stöd i hantering av hjälpmedlen. Låt i så fall närstående och/eller personal vara med under träningen.

En del personer behöver taktil uppmärkning för att underlätta hantering och bespara energi. Markera till exempel höger hörapparat med en liten kardborre på insidan, och gör samma taktila uppmärkning på hjälpmedel och laddare.

Du behöver erbjuda bruksanvisningar. För att de ska vara tillgängliga behöver du fråga vad som är enklast att ta till sig. Det kan vara en anpassad lathund och/eller bruksanvisning med stor text. Använder personen ett fickminne, kan det vara en god idé att spela in den viktigaste informationen där. Andra läser enklast om de får informationen i ett bra digitalt format, kanske som ren text i ett Word-dokument eller i ett e-postmeddelande.

Träna på nya funktioner efter förmåga och behov. Ta inte allt vid första och andra besöket! Ge enkla hemläxor att träna på och lägg upp en plan för inlärning av hörapparater och hjälpmedel.

Be personen att ta med eventuella talande synhjälpmedel för att göra dem kompatibla med hörapparaterna på bästa sätt.

Uppföljning av förskrivna hörapparater och hjälpmedel är viktigt i syfte att fånga upp om det är något som behöver optimeras eller tränas efter hand. En del personer har progredierande synnedsättning och för dem förändras förutsättningarna successivt över tid.

Support och service av hörhjälpmedel

Hörapparaterna blir för användare med dövblindhet ännu viktigare än för övriga användare, eftersom de också används till fjärrkommunikation, orientering, informationsinhämtning med mera. Det är därför viktigt att ha reservapparater tillgängliga samt att snabbt få tillgång till justeringar och byten när syn och/eller hörsel förändras.

Tänk på att en dåligt fungerande hörapparat kan göra det svårt eller omöjligt att använda till exempel webbsidor för att anmäla ett fel eller boka besök. Det behöver finnas flexibla vägar för kontakt som kan fungera även när hörhjälpmedlet är defekt.

Oavsett om personer med dövblindhet har samma eller en egen väg för kontakt vid problem, tänk på att personer med dövblindhet har svårare att söka upp information och att lära sig nya webbaserade system. Lämna alltid en tydlig instruktion som gäller för service för just den personen i samband med att hörhjälpmedel lämnas ut. Se till att ha rutiner så att information om förändringar av supporten når ut även till användare med dövblindhet.