Att ansöka om ledsagning när man har dövblindhet

Att leva med dövblindhet, det vill säga en kombinerad syn- och hörselnedsättning där nedsättningarna är av den graden att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra, är en utmaning. Även om hjälpmedel ordineras och används kan stöd och hjälp från omgivningen vara nödvändigt för att kunna göra det man vill. Det finns olika insatser som samhället erbjuder.

Om du inte har andra funktionsnedsättningar utöver din dövblindhet är ofta insatsen ledsagning den du har störst behov av. Har du även andra funktionsnedsättningar som till exempel rörelsehinder eller intellektuell funktionsnedsättning kan det vara anledning att söka personlig assistans istället – det är en annan insats som är mer omfattande, och där ledsagning ingår när behov finns. Detta dokument fokuserar på insatsen ledsagning.

Ledsagning kan beviljas utifrån två olika lagar; enligt Socialtjänstlagen (SoL) och enligt Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Det är ofta lättare att få insatsen beviljad enligt SoL då den inte kräver personkretstillhörighet utan enbart behovsprövning. Vi rekommenderar dock att du gör ansökan enligt LSS, då det innebär vissa fördelar:

  • Ledsagning enligt LSS är avgiftsfri. Om den beviljas enligt SoL kan kommunen ta ut en avgift.
  • Insatser enligt LSS ska syfta till att personen uppnår GODA levnadsvillkor, vilket innebär en högre nivå än vad samma insatser enligt SoL ska syfta till, där det i lagen nämns att personen ska uppnå SKÄLIGA levnadsvillkor.

Får du avslag på din ansökan, kan du begära att den prövas mot SoL istället.

Ibland ges avslag på grund av att den som söker är 65 år eller äldre. Enligt lagen måste funktionsnedsättningen ha uppkommit innan man fyllt 65 år och inte bero på normalt åldrande. Du kan alltså ha rätt att söka om insatsen ledsagning enligt LSS även om du är 65 år eller äldre, men då måste du kunna visa att din funktionsnedsättning har funnits över tid.

Ledsagning enligt LSS ska ge personer som tillhör någon av personkretsarna som regleras i lagen möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet och underlätta kontakt med andra människor. Det innefattar till exempel att kunna komma ut och promenera, delta i fritidsaktiviteter och kulturliv. Syftet är bland annat att bryta den isolering som ofta blir följden av att leva med en omfattande funktionsnedsättning, se prop. 1992/93:159 sid 178.

När ansökan om ledsagning ska göras är det några saker som är viktiga att tänka på:

  1. Var tydlig med att ansökan görs enligt LSS.
  2. Var tydlig med att ansökan gäller ledsagning. Detta för att undvika att handläggaren tittar på kraven för till exempel insatsen personlig assistent, eller någon av de övriga insatserna.

Två steg vid bedömning om insats enligt LSS

Första steget är att handläggaren ska bedöma om du tillhör någon av de tre personkretsarna:

  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Om du har dövblindhet, men inga andra funktionsnedsättningar, är det personkrets 3 du behöver kunna visa att du tillhör. Först när du bedömts tillhöra personkretsen ska nästa steg komma, det vill säga bedömning av om du har behov av den insats du sökt

Du behöver kunna visa:

  • Att du har syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.
  • Att syn- och hörselnedsättningen/dövblindheten inte beror på normalt åldrande.
  • Att behoven är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande och bestående behov av stöd eller service.

Läkarintyg viktiga!

Läkarintyget behöver intyga allvarligheten i funktionsnedsättningarna och när de uppkom (framförallt viktigt för dig som är över 65 år). Läkaren ska helst ha god kännedom om dig och kompetens om konsekvenserna av att leva med kombinationen av syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Det kan exempelvis vara att synnedsättningen och hörselnedsättningen inte kan kompensera för varandra fullt ut varpå konsekvenserna blir större jämfört med en synnedsättning och hörselnedsättning var för sig. En fördel är om läkaren kan skriva in konkreta exempel på detta.

Den tredje punkten; att visa på att dövblindheten ger betydande svårigheter i vardagen kan med fördel styrkas med intyg från fler professioner än läkare, till exempel audionom, syn- och/eller hörselpedagog eller kurator – beroende på vilka du har kontakt med och deras expertområde.

I lagens förarbeten står det att funktionshindret starkt ska påverka flera viktiga områden samtidigt. Till exempel boende, fritid eller behov av habilitering och rehabilitering. Detta kan handla om att du dagligen är beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp för din dagliga livsföring i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta dig. Det kan också handla om att du behöver stöd för att kunna kommunicera med andra eller för att ta emot information. Personer med grava syn- och hörselskador benämns i förarbetena, se prop. 1992/93:159 sid 55. Det finns ett par rättsfall som kan vara bra att referera till i det här sammanhanget. I RÅ 2001:33 bedömdes ett fyra år gammalt barn med hörselskada tillhöra personkretsen i LSS. I Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 4327-20 var det ostridigt mellan sökanden och myndigheten att sökanden som hade dövblindhet tillhörde personkretsen i LSS, och domstolen beviljade ledsagning med 40 timmar per månad.

Du behöver ge en egen beskrivning av din vardag som beskriver dina behov av stöd och hjälp som du lämnar in tillsammans med intyg enligt ovan när du gör din ansökan.

Du har rätt att träffa din handläggare för att muntligt ge information. Har du möjlighet att vid ett sådant möte be handläggaren prova fingerad optik som stämmer överens med din synnedsättning (kan ibland finnas att låna på syncentral/synrehabilitering) och hörselkåpor för att själv få uppleva hur det är att kommunicera, förflytta sig med mera så kan det öka möjligheten till bättre förståelse av konsekvenserna av en kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Det kan också vara bra att ta med någon som stöd, till exempel en kurator eller synpedagog.

Det finns andra insatser att söka enligt LSS

Förutom ledsagning finns nio olika insatser att ansöka enligt LSS. Om du ansöker om insatsen personlig assistans tittar handläggaren delvis på andra typer av behov än vid en ansökan om ledsagning. Regleringen har ändrats mycket de senaste åren och har visat sig svår att tillämpa i praktiken. För att få tillgång till personlig assistans måste det idag finnas behov av hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (enligt LSS kallade grundläggande behov). Domstolspraxis sedan RÅ 2009:57 har visat att de flesta hjälpbehoven som kopplas till de grundläggande behoven måste vara av ”privat eller integritetskänslig karaktär” för att vara assistansgrundande. Förutom hjälp med de grundläggande behoven kan en person som fått rätt till personlig assistans även få hjälp med övriga behov.

Viktigt att rätt sak bedöms

Det förekommer att handläggare gör en bedömning av grundläggande behov redan i det första steget av ansökningsprocessen. Första steget ska dock  vara personkretsbedömningen oavsett vilken insats man ansöker. Utgår man från de grundläggande behoven redan i första steget finns  Det är fel och risken att du inte bedöms tillhöra en av de tre personkretsarna och därmed inte går vidare i till nästa steg där det ska bedömas om du har rätt till den sökta insatsen. Att inte tillhöra någon av personkretsarna medför alltså att du nekas att gå vidare i processen och söka någon av de 10 insatser som finns enligt LSS. Ställs det frågor från handläggaren kring de grundläggande behoven innan du fått beslut om personkretstillhörighet bör du ifrågasätta utifrån vilken rättslig grund de frågorna ställs eftersom personkretsbedömningen ska avgöras först och först därefter ska behov av den insats som sökts göras.

Guide för ansökan

Vill du ha stöd i att formulera en ansökan om ledsagning enligt LSS har vi tagit fram en guide som du kan ladda ner. Använder du den är det viktigt att du  tänker igenom noga vad det står i dokumentet och att du tar bort sådant du inte känner igen dig. Det är viktigt att du noggrant beskriver just din egen situation.

Ladda ned guide för ansökan om ledsagning enligt LSS här

Meny