Metoder och material

Här har vi samlat information och konkret material som vi tänker är användbart för en kurator  och/eller en psykolog som möter en person med dövblindhet, i syfte att ge stöd och insatser utifrån regionernas uppdrag kring re-/habilitering.

Letar du efter mer övergripande information om dövblindhet hittar du det här. Där hittar du bland annat den nordiska definitionen av dövblindhet och vad som är viktigt att tänka på inför att du ska träffa en person med dövblindhet för att mötet ska bli så bra som möjligt.

Identifiering

Kuratorn har ofta en viktig roll i att samordna olika insatser, både inom sitt eget team och med insatser som ges av andra, till exempel kommunen eller Försäkringskassan. Många gånger kan man se det som ett flöde eller en process, där första steget är att uppmärksamma att personen har en kombinerad syn- och hörselnedsättning av den grad att det kan handla om dövblindhet. Här kan du läsa mer om identifiering av dövblindhet.  Det kan vara en annan verksamhet som identifierat att det handlar om dövblindhet och skickar en remiss, ibland med frågeställningen om personen räknas ha dövblindhet, men mer vanligt är troligen för att personen ska få dövblindspecifik re-/habilitering  och insatser.

Första besöket

Hur det första besöket vid ett dövblindteam eller motsvarande ser ut varierar i landet. Vår erfarenhet är att det är bra om det första besöket inte är alltför långt. Mötet bör syfta till att få veta mer om hur personen lever just nu och vad hen vet om sin syn- och hörselnedsättning. I ICF kan vi benämna detta under personliga faktorer.

Ett annat syfte med första samtalet kan vara att få en känsla för var i livsomställningsprocessen personen befinner sig, för att utifrån det avgöra hur teamet ska gå vidare. Är personen i fas 1 kan det krävas kurators- eller psykologsamtal innan man går vidare in i en större kartläggning. I vänstermenyn hittar du en kort text som beskriver Livsomställningsmodellen, och även länkar till litteratur där du kan få en fördjupad kunskap.

Psykiska funktioner

Att utreda psykiska funktioner hos personer med dövblindhet är många gånger svårt då standardiserade instrument ofta bygger på att personen ska kunna se och höra. Det är därför inte ovanligt att denna frågeställning kommer till ett dövblindteam eller syn- hörselnätverk. Finns det frågetecken kring kognitiva förmågor eller behov av andra psykologiska utredningar är det viktigt att fundera på hur man på bästa sätt kan anpassa situationen för bästa resultat.  För råd och stöd rekommenderar vi en kontakt med våra sakkunniga psykologer.

Kartläggning

Är personen mogen att gå in i en re-/habiliteringsprocess, som ofta innebär ett förändringsarbete på många olika plan, behöver en kartläggning göras. I vänstermenyn hittar du en text som beskriver hur en kartläggning utifrån ICF:s moduler kring aktivitet och delaktighet samt ICF:s moduler för omgivningsfaktorer kan genomföras. Längst ner i den texten hittar du mallar för kartläggning och re-/habiliteringsplan.

I kartläggningen blir det ofta viktigt att även få en bild av hur nätverket kring personen ser ut, både det professionella och det privata. Att få bilden av hur det professionella nätverket ser ut är bland annat viktigt då det ofta krävs att olika verksamheter samverkar med varandra. Att kalla till ett samverkansmöte kan vara en viktig insats. Stöd till att göra det hittar du under fliken “Samverkansmöten”.

Ansöka om insatser

Många gånger behöver man själv ansöka om insatser som man behöver, till exempel ledsagning, assistans, färdtjänst, bostadsanpassning. Detta styrs av olika lagtexter och många tycker att det är svårt att veta hur man ska göra. Under “Samhällets stöd” har vi beskrivit en del av de författningar, lagar med mera, som styr den svenska välfärden. I vänstermenyn hittar du stödmaterial för att ansöka om olika insatser. I nuläget finns material kring att söka ledsagning enligt LSS, men vår ambition är att fylla på med mer.