Alternativ kompletterande kommunikation (AKK)

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder. Alla människor som upplever hinder för kommunikation kan behöva AKK, både personen med funktionsnedsättning och de man vill och behöver kunna kommunicera med i omgivningen.

Evidensbaserad metod

AKK är en evidensbaserad metod som rekommenderas som en av flera habiliteringsinsatser till personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen i Sverige har gett ut rapporterna Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen samt Tidiga kommunikations-och språkinsatser till förskolebarn, vilka beskriver erfarenheter och evidens kring AKK.

Allas rätt att kommunicera

Syftet med att använda AKK tillsammans med någon är att erbjuda personen olika sätt att få en fungerande kommunikation, göra sin röst hörd, bli lyssnad på samt att kunna ingå i dialog med andra. Kommunikation för personer med medfödd dövblindhet ser oftast inte ut som vi är vana vid och det gör det svårt för personer i omgivningen att uppfatta och förstå vad personen uttrycker. Att använda AKK på olika sätt tillsammans med personer med medfödd dövblindhet kan därför underlätta kommunikationen.

AKK kan ha olika funktion för olika personer. Det kan fungera som ett uttrycksmedel, ett komplement till språk eller som ett alternativt språk. Personer med medfödd dövblindhet som inte utvecklar ett tal- eller teckenspråk utvecklar ofta ett individuellt sätt att kommunicera som kan bestå av en kombination av olika strategier, som ofta bygger på det kroppsliga och taktila intryck.

Olika kommunikationssätt

För en gemensam fungerande kommunikation behövs kunskap om hur man kan använda och blanda olika kommunikationssätt, detta kallas för multimodal kommunikation. Behovet av olika kommunikationssätt är individuellt och hänger ihop med graden av syn- och hörselnedsättning samt motoriska och kognitiva förutsättningar hos personen. Exempel på olika sätt att kommunicera är kroppsliga och gestuella uttryck, taktila tecken, konkreta föremål/referensobjekt, bilder, skrift samt tekniska kommunikationshjälpmedel.

Kroppslig och taktil kommunikation

Kroppslig och taktil kommunikation tillsammans med personer med medfödd dövblindhet är en förutsättning för att kunna förstå varandra. En taktil kommunikationsform gör det lättare att upprätthålla kommunikationen och att behålla ett kommunikativt fokus i olika situationer. I den norska rapporten Kroppslig-taktil modalitet for elever som bruker alternativ og supplerende kommunikasjon (ASK): Betydning av en kroppslig-taktil tilnærming for kommunikasjon og kontinuitet, kan man läsa mer om just kroppslig och taktil kommunikation som en resurs i AKK för personer med medfödd dövblindhet.

Att kommunicera kroppsligt och taktilt betyder bland annat att utgå ifrån:

  • Beröring – hur upplevelser och saker känns i och på kroppen,
  • Kroppsliga och taktila uttryck – att vara uppmärksam på vad personen uttrycker med sin kropp och att  anpassa kommunikationen till exempel användning av rytm, tempo eller rörelser med kroppen.
  • Taktila tecken – hur tecken kan anpassas taktilt genom att lägga tecken på kroppen och/eller teckna taktilt med hand-under-hand.

Bilder

Generella råd som finns i användning av bilder tillsammans med personer med medfödd dövblindhet är att bilden bör bestå av en enkel, icke rörig, bakgrund med tydliga kontraster. Anpassningar av bilder bär ta hänsyn till storlek, blank eller matt yta samt färgsättning.

Använd hellre en bild på just det föremål som avses snarare än en generell bild. Svartvita fotografier kan ge för lite information för tolkning. Bild tillsammans med kännbart föremål kan underlätta tolkningen till exempel ett avritat och färglagt äpple med ett påklistrat verkligt skaft eller en avritad ballong med en ouppblåst ballong bredvid. Specialpedagogiska skolmyndigheten har mer information om taktila bilder.

Föremål

Konkreta föremål i kommunikationen kan fungera som en symbol och representera aktiviteter, upplevelser, platser eller personer.  Många föremål som är meningsfulla för seende och hörande barn är meningslösa för barn med medfödd dövblindhet. Exempelvis kan miniatyrer vara mycket svåra att förstå. Här kan man som partner själv behöva uppleva vad som känns och hur det känns för att sedan kunna stödja barnet. Efter hand som symbolförståelsen utvecklas kan det konkreta föremålet bytas ut mot ett mer abstrakt föremål.

Skrift

Skrift kan användas till personer som har kognitiva förutsättningar och synförmåga att tolka bokstäver. Vissa har behov av förstorad text andra att få färgerna anpassade för den specifika synnedsättningen. Det är rekommenderat att så tidigt som möjligt introducera punktskrift om barnet har svår synnedsättning eller blindhet.

Teknik

För många kan teknik innebära att man får hjälp att förstå och tolka sin omgivning och vardag men den kan även främja kommunikationsutvecklingen. Vår erfarenhet är dock att personer med medfödd dövblindhet idag oftast inte har tillgång till teknik som är användbar och anpassad för dem.

Tekniska hjälpmedel för information och kommunikation kan bestå av dator, surfplatta och smart mobil. Hjälpmedel behöver anpassas efter den enskildes funktionsförmåga avseende syn, hörsel, kognitiv förmåga och framför allt behöver de bygga på personens taktila förmåga. Det kan handla om program i datorn för att kunna förstora, ändra ljusstyrka och färger om det finns synfunktion kvar eller talsyntes om det finns hörselfunktion, Framför allt behöver hjälpmedel av olika slag kunna hanteras och skötas med hjälp av känseln, vilket ställer särskilda krav på produkten och utprovningssituationen.

Här hittar du mer information om teknik och hjälpmedel till personer med medfödd dövblindhet.

Meny