När både syn och hörsel sviktar

Många äldre drabbas av kombinerad syn- och hörselnedsättning. Enligt en studie från Australien drabbas mer än var fjärde person över 80.

När nedsättningarna är så grava att sinnena inte längre kan kompensera för varandra talar vi om dövblindhet, utifrån den nordiska definitionen. Det är ett begrepp som de flesta som drabbas av syn- och hörselnedsättning när de är äldre har svårt att känna igen sig i och ta till sig. Det kan därför vara bättre att prata om kombinerad syn- och hörselnedsättning men tänka på att konsekvenserna ofta är vad vi kallar för dövblindspecifika. Det betyder att de områden som påverkas är kommunikation, information och orientering och förflyttning.

Det går inte att tala om fördelar i det här sammanhanget men den som levt länge med sin kombinerade syn- och hörselnedsättning har hunnit utveckla strategier för att hantera det dagliga livet. Så är det sällan för den som får problem först på äldre dar. Många har dessutom inställningen att detta är en del av det naturliga åldrandet och kan därför ibland vara mindre motiverade att ta till sig hjälpmedel eller att lära sig nya strategier att hantera sin vardag. Men små insatser ofta kan göra stor skillnad. Det är viktigt att uppmärksamma och erbjuda dessa!

Hörselnedsättning beskrivs ofta som ett kommunikationsproblem. Även en synnedsättning leder till svårigheter med kommunikationen. När båda sinnena är nedsatta blir problemen ännu mycket större. Ett plus ett blir inte två utan betydligt mer, kanske tre eller fem. Detta för att syn och hörsel samspelar med varandra. När det inte går är det framför allt känseln som får träda in.

Både syn och hörsel är viktiga för att uppfatta tal. Röst, betoningar, rytm och tempo har betydelse och vi läser automatiskt av ansikte, kroppshållning och gester hos den andre när vi lyssnar. Det är alltså inte konstigt att man upplever att man hör bättre när man tar på sig glasögonen, putsar dem eller byter till nya.

En kombinerad syn- och hörselnedsättning gör det inte bara svårt att kommunicera med andra. Det blir också besvärligt att ta emot information, exempelvis läsa posten, och problem att förflytta sig självständigt. Många blir isolerade och får sämre självkänsla.

I en föreläsning i fem delar från Nordens Välfärdscenter förklarar Elsemarie Svingen och Nina Sellaeg från norska Statped hur syn och hörsel fungerar och vad som händer när båda sinnena är nedsatta.

 

Synen hos äldre

Ögat förändras med åldern. Linsen blir grumligare och styvare vilket både betyder att vi behöver mer ljus och att det blir svårare att fokusera på nära håll. Världen blir mörkare och konturerna inte lika skarpa som förr.

Vanliga orsaker till synnedsättning hos äldre

  • Grå starr, katarakt, orsakas av oklarheter i linsen. Innan det är dags för operation kan man behöva byta glasögon oftare. Grå starr leder till att ljuset sprids på ett obehagligt sätt. Det är som att köra bil med dåliga vindrutetorkare. Bilderna blir oklarare, färgerna urvattnade och man blir mycket bländad av motljus. Skidglasögon och solglasögon med gula glas filtrerar ljuset och ger en krispigare bild på näthinnan. Grå starr botas med en enkel operation där den grumliga linsen byts mot en konstgjord. Resultatet blir oftast bra.
  • Glaukom, även kallad grön starr, har inga likheter med grå starr. Vid glaukom är synnerven skadad vilket ger synfältsbortfall. Det är en smygande blindhet som patienten inte märker förrän bortåt halva synfältet försvunnit eftersom hjärnan fyller i vad den tror finns. Glaukom kan inte botas men förloppet kan bromsas med hjälp av ögondroppar.
  • Åldersrelaterad makuladegeneration, ofta kallat för ”gula fläcken” orsakas av förkalkningar på näthinnan. Det finns en våt och en torr form, den våta är allvarligare men kan bromsas med rätt behandling. Sjukdomen innebär att man får en central blind fläck på ögat som man själv inte ser, därför måste ett öga i taget undersökas. Skarpsynen försvinner men man blir aldrig helt blind. Utöver ålder är rökning en riskfaktor.
  • Diabetes och retinopati. Diabetiker måste ha regelbunden kontakt med ögonläkare på grund av risken för näthinneavlossning. En upplevelse av små kryp eller ormar i ögat är inte farligt men blir det hela svärmar kan det röra sig om en blödning inne i ögat. Då måste man till sjukhus.
  • Retinitis pigmentosa, RP, är den ögonsjukdom som finns vid Ushers syndrom (som är den vanligaste orsaken till förvärvad dövblindhet). Personer med syndromet har alltså levt med dövblindhet över tid. Om det finns syn kvar när man når ålderdomen är det viktigt att veta att RP vid Ushers syndrom innebär obefintligt mörkerseende och stark bländningskänslighet. I starkt motljus ser man inget alls. Dessutom är synfältet mycket begränsat.

Hörseln hos äldre

Minst var tredje person över 65 beräknas ha en hörselnedsättning som ger problem i vardagen. Andelen ökar med åldern. Exakta beräkningar saknas men det finns uppskattningar som visar att 70 procent av 75-åringarna har nedsatt hörsel. För 80-åringar är andelen 80 procent och för 90-åringar 90-95 procent.

Vanliga orsaker till hörselnedsättning hos äldre

  • Presbyacusis, åldersrelaterad hörselnedsättning, orsakad av degenerativa, nedbrytande, förändringar i innerörat. Nedsättningen kommer smygande över åren och påverkar båda öronen symmetriskt vilket kan göra att den drabbade gradvis vänjer sig och väntar med att söka hjälp.
  • Tinnitus, ständigt sus eller brus i öronen, kan orsakas av många faktorer, inte bara buller utan också åldrande.
  • Bullerskador, läkemedelsbiverkningar och sjukdom kan också bidra till att hörseln försämras med åldern.  Ärftlighet spelar också in.

Fysisk och psykisk hälsa

Fysisk hälsa

plocka in från punkterna nedan också – där är blandat fysikst och psykiskt

Även hälsan riskerar att försämras, både den fysiska och psykiska. Ett exempel är risken för olyckor. Äldre med kombinerad syn- och hörselnedsättning har:

  • tre gånger så stor risk att falla,
  • dubbelt så hög risk för lårbensbrott,
  • fyra gånger mer problem med att gå än äldre utan syn- och hörselnedsättning.
  • högre risk för depression, annan sjuklighet och för tidig död.  Se länk till artikel.

Att som äldre drabbas av en kombinerad syn- och hörselnedsättning gör ofta att det blir ännu svårare att vara fysiskt aktiv – vilket får många negativa följder.
Forskning visar att träning alltid lönar sig. En del regioner erbjuder både styrke- och konditionsträning i grupp även för personer över 90. Styrketräning har, förutom få upp muskelstyrkan, även visat sig minska risken för demens hos äldre. Se artikel om att styrketräning och demens.

Fallolyckor är den olyckstyp som leder till att flest människor dör, läggs in på sjukhus eller besöker akutmottagning varje år. 2018 lades nära 70 000 personer in på sjukhus för att de ramlat och skadat sig. Fallskador är vanligast bland äldre och ökar i åldersgruppen män över 80 år. Det finns många orsaker. Nedsatt balans och muskelstyrka, nedsatt syn eller fel glasögon, nedsatt hörsel, dålig belysning, hala eller ojämna golv, olämpliga skor och olämpligt placerade mattor och möbler är några. Mediciner som medför yrsel och/eller trötthet kan också leda till fallolyckor. Socialstyrelsen rekommenderar att fallriskutredning görs för alla som bedöms ha förhöjd fallrisk. I den här artikeln står det mer om fallförebyggande arbete.

Socialstyrelsens material Balansera mera ger råd om kost, motion och medicin.
Materialet finns också på punktskrift, lättläst svenska och på engelska, arabiska, finska, polska och bosniska/kroatiska/serbiska. På samma sida finns en teckentolkad version av broschyren som film.

Ett fall för teamet är en kostnadsfri webbutbildning om att förebygga fallolyckor. Den riktar sig till personal inom hälso- och sjukvård och social omsorg.

Psykisk hälsa

Forskning visar att personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa. Det gäller även deras partners. Båda parter i ett förhållande rapporterade mer oro och depression än par där ingen hade problem med syn och/eller hörselnedsättning (Lehane et al 2017, Mental Health and Spouse Support Among Older Couples Living With Sensory Loss).

Eftersom det är så vanligt att kombinerad syn- och hörselnedsättning hos äldre tolkas som demens är det viktigt att veta om problemen beror på den kombinerade funktionsnedsättningen eller om det faktiskt rör sig om demens. Det finns fler skäl:

  • Nedsatt hörsel gör det svårare att höra var ljuden kommer ifrån, exempelvis i trafiken. Om också synen är nedsatt går det inte att identifiera ljudkällan genom den.
  • Att ständigt koncentrera sig på att tolka och förstå vad som sägs är energikrävande och tröttande eftersom både syn och hörsel används i processen. Energiåtgången blir alltså ännu större vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Det leder ofta till värk i nacke och axlar.
  • Hörsel- och synnedsättning i åldrandet leder ofta till osäkerhet och isolering vilket i sin tur är ett hot mot den psykiska hälsan.
  • Hörselnedsättning kan också leda till depression. Hörhjälpmedel kan förbättra den psykiska hälsan. En amerikansk studie visar att cochleaimplantat, CI, leder till minskad depression. Även om få äldre får CI visar detta hur viktigt det är med bra hjälpmedel.
  • Hörhjälpmedel kan förlänga livet. En isländsk studie som omfattar 5000 personer visar att äldre män med hörselnedsättning som inte använder hörapparat löper högre risk att avlida inom fem år än de som använder hörapparat. De som använde hörapparat levde ungefär lika länge som personer med normal hörsel. Bland kvinnor sågs inga större skillnader i dödlighet.

Förväxla inte dövblindhet och demens

Det är inte ovanligt med felaktiga misstankar om demens eller depression när det verkliga problemet är nedsatt syn och hörsel. Det kan också vara tvärtom. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan hörselnedsättning och demens. En studie från Linköpings universitet fann redan 2013 att människor med nedsatt hörsel också riskerar att få försämrat långtidsminne.

– När man inte kan höra ordentligt lagrar man inte information i långtidsminnet. Man plockar heller inte fram information därifrån lika ofta vilket betyder att man ”gymnastiserar” långtidsminnet mindre. Och vi vet att funktioner som inte används förfaller, säger Jerker Rönnberg, professor i psykologi vid Linköpings universitet och chef för Linnécentrum HEAD.
Läs artiklen Nedsatt hörsel kan leda till demens.

Nästan var tionde med demens har nedsatt hörsel. 2017 publicerades Lancet-kommissionens rapport om demens. Kommissionen bestod av 24 ledande experter som gick igenom all viktig forskning inom ämnet. Ett överraskande resultat var att personer med hörselnedsättning utgjorde en så stor andel, nio procent, av alla med demens. Åldersrelaterad hörselnedsättning sågs som en av de viktigaste riskfaktorerna som kan vara möjliga att påverka.

Kommissionen identifierade ett antal faktorer som kan skydda eller öka motståndskraften mot demens. Bland dessa fanns motion, kost, deltagande i det sociala livet och aktiviteter som gör att hjärnan används, exempelvis att man fortsätter att lära nya saker och umgås med andra.

En teori är att hörselrehabilitering skulle kunna bromsa utveckling av demens genom att minska den kognitiva belastningen av att anstränga sig för att höra, ge ökad stimulans av ljud till hjärnan och leda till ökat deltagandet i sociala aktiviteter. Kommissionen rekommenderar hörselrehabilitering även vid måttlig hörselnedsättning trots att man ännu inte vet om sambandet faktiskt ser ut som man tror.

En ny studie, ledd av Frank Lin, forskare vid Johns Hopkins University i USA, ska förhoppnings ge svaret. 425 personer som får hörselvård ska jämföras med en kontrollgrupp, det vill säga lika många som inte får rehabilitering. I en perfekt studie får kontrollgruppen inga insatser alls. Det ansågs oetiskt i det här fallet. Personerna i kontrollgruppen ska därför få personlig rådgivning om bland annat kost, hälsa och motion. Deltagarna i hörselvårdsgruppen får träffa en audionom vid fyra tillfällen för att prova ut hörapparater och få rådgivning om hörsel, hörteknik med mera. Under tre år kommer de att göra regelbundna uppföljningsbesök och även testa minne och neurologiska funktioner. Studien inleddes 2019 och avslutas 2022.

I den här videon förklaras de viktigaste resultaten av Lancet-kommissionens forskning.

 

Taktilt demenstest

Det är svårt att göra en demensutredning om personen har både syn- och hörselnedsättning. Därför har danska forskare, Dammeyer och Bruhn,  tagit fram ett taktilt demenstest som följer ett vanligt MMSE-test (Mini Mental Examination) som görs vid misstanke om demens. Det ger en grov uppskattning av den kognitiva, tankemässiga förmågan. Man undersöker bland annat minne, inlärning och orienteringsförmåga. Testpersonerna ombeds besvara frågor, rita enkla figurer och upprepa ord.

Länk till Dammeyers forskningsartikel

Demenstestet hittar du här.

 

Meny