Tillgänglig information

Att veta vad som händer, både i den omedelbara och mer avlägsna omgivningen är avgörande för oss människor. Kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet utgör alltid ett hot mot mellanmänsklig kommunikation och interaktion.

Att inte längre kunna läsa posten, vare sig det handlar om röstsedlar till kommande val, personliga brev eller kallelser till sjukvården leder till stora problem. Tänk på att det går att bevilja brevläsning som insats genom hemtjänsten.

Ringa kan man i dag göra på många sätt, inte bara genom telefon utan också via surfplatta eller dator. Det finns många gratisprogram för videosamtal för den som har en smartphone. Messenger och Whatsapp är några exempel som fungerar för alla mobiler. De gör det också möjligt att ha gruppsamtal, med vänner eller barn. Det blir lätt slamrigt men kan ändå vara trevligt, till exempel för födelsedagshälsningar.

För den som har Iphone finns Facetime förvalt på telefonen. En nackdel är att båda måste ha Facetime för att det ska fungera. Det går alltså inte om en har en android-mobil och den andre en apple, IOS-mobil.

Om det inte längre går att läsa tidningar ens med förstoringsprogram finns alternativet taltidning. De flesta dagstidningar går att lyssna på, då prenumererar man som vanligt. En del regioner har också egna taltidningar. Dessa är gratis.

Böcker går att lyssna på i stället för att läsa. Marknaden för ljudböcker har vuxit enormt. Det finns många tjänster som man kan prenumerera på men också ett kostnadsfritt alternativ för personer med läsnedsättning. Böckerna lånas ut på bibliotek via appen Legimus. Myndighetens för tillgänglighets bokapp. Böckerna lånas via biblioteket, man kan göra det och genom en app i mobilen. https://www.legimus.se/default.aspx?id=100011
Punktskriftsböcker lånas direkt från Myndigheten för tillgängliga medier.

Glöm inte gamla hederliga metoder. Korta meddelanden kan skrivas i stor skrift på papper, eller på särskilt whiteboardpapper. Läs mer i äldreboken.se och i avsnittet om hjälpmedel.

Orientera sig i omgivningen

Äldre med syn- och hörselnedsättning kan även ha andra problem och sjukdomar som gör det svårt att behålla rörlighet och oberoende. Dålig eller obefintlig anpassning av miljön hemma eller på ett särskilt boende förvärrar situationen ytterligare. Om en korridor saknar konturfärger på till exempel dörr- och fönsterkarmar eller bara består av en vägg utan taktila punkter eller föremål som referenspunkter kan det vara omöjligt att veta var man befinner sig.

När det inte går att röra sig fritt är det svårt att upprätthålla sociala aktiviteter och självständighet. Det är lätt att bli isolerad. En bra fysisk miljö underlättar mycket.
Trappor bör ha ledstång och tydliga markeringar för trappstegen. God belysning är också viktigt liksom kontraster.

Ledsagning kan behövas ibland. Många seende är osäkra på hur de ska bete sig. I Nkcdb:s I en liten gul bok om ledsagning av personer med dövblindhet visas ledsagningsteknik med tydliga illustrationer. Beställ boken gratis här!

Vit käpp har använts av personer med synnedsättning i många år. En vit käpp som har röda markeringar visar att personen har kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.

Det finns flera versioner av den vita käppen som har olika funktion. Markeringskäppen är bra om underlaget är ojämnt eller det är svårt att urskilja trappstegen. Den ger också en signal till andra om att personen som kommer emot dem har en synnedsättning.

Det krävs övning för att känna sig bekväm med käppen. Den generella regeln är att ledsagaren ska vara ett halvt steg framför och den som blir ledsagad håller i ledsagaren strax ovanför armbågen. Det gäller också i trappor. Det är också bra att ha käppen med när man blir ledsagad. Då förstår andra varför det kommer två i bredd.

Läs mer i artiklen “Käppträning kräver tillit.”
Mer information, “Vita käppen” finns på Synskadades riksförbund.

Mer information om orientering och förflyttning kan du få via regionernas dövblindteam och/eller syncentraler.

Att anpassa miljön

Det lönar sig att anpassa bostäder för äldre. Kostnaden för att ta bort de fem viktigaste miljöhindren betalar sig på drygt ett år genom att hemtjänsten blir billigare. Det visar en stor svensk-tysk studie publicerad 2017 i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.
De fem största problemen för äldre i bostaden är:

  1. Väggskåp/förvaringsmöjligheter i köket sitter för högt.
  2. Det finns inte stödhandtag vid dusch/bad och/eller toalet.
  3. Dörrar i entrén stannar inte i öppet läge eller stängs snabbt.
  4. Det finns inte tillräckligt med manöverutrymme kring vitvaror och skåp i köket.
  5. Trösklar och/eller trappsteg vid entrén är för höga.

I studien ingick 800 personer äldre än 80 år från Sverige och Tyskland och deras bostäder. Omräknat till svenska förhållanden skulle det kosta 750 miljoner kronor att åtgärda de fem problemen. Samtidigt skulle kostnaden för hemtjänsten minska med 600 miljoner kronor på ett år. I Sverige kostar bostadsanpassningar för äldre och personer med funktionsnedsättningar totalt runt en miljard kronor om året. Hemtjänsten för äldre kostar mer än 30 miljarder per år.

Smarta tips för bostaden

Det behöver varken vara svårt eller dyrt. Men det gäller att tänka. Mycket kan göras redan vid planeringsstadiet av ett nytt boende. Men det går också att förändra och förbättra befintlig miljö. Här har vi samlat ett antal praktiska tips.

Bra för alla

  • Om nyinköp är aktuellt, köp inte en soffa med rak front som går ända ner i golvet. Den gör det besvärligt att resa sig för en äldre person. För att få en bra balans behöver man sätta fötterna snett under sig.
  • Märk ut hörnet på toaletten med kakel i avvikande färg eller färgat kontaktpapper.
  • En bård i under taket ger rumsuppfattning.
  • Toalettsits i avvikande färg gör det lättare att hitta.
  • God belysning är viktigt. Mysbelysning är sällan bra. Julen kan vara en svår tid för den som har en syn och hörselnedsättning.
  • Touchknappar och touchpaneler kan ställa till problem. De finns i dag på allt från spisar och diskmaskiner till fjärrkontroller för teven. Om möjligt, välj knappar och reglage som går att avläsa taktilt.

Tips för äldreboenden

  • På ett äldreboende ska väggar och golv kunna absorbera störande slammer.
  • Radio och tv ska inte stå på som bakgrundsljud i samlingslokaler.
  • Runda bord gör att alla kan se varandras ansiktsuttryck vilket gör det lättare att höra. Med fler än sex personer runt bordet blir det lätt parallellsamtal. Färre stolar leder till att människor pratar en i taget.
  • En ledstång i korridoren är bra som extra stöd.
  • Saker som hänger över den fungerar som orienteringspunkter.
  • Olika material underlättar. Glasfiberväv finns i olika reliefmönster. Genom att ha det ena mönstret på ena sidan av korridoren och det andra på andra sidan blir det lättare att med handen känna åt vilket håll man är på väg.
  • Märk ut dörrar med mörka ribbor i olika storlekar, längd och form (exempelvis fyrkantsstav och rundstav) för att göra det lättare att hitta hem.
  • En golvbeläggning i avvikande färg är ett annat sätt att markera var dörren är.
  • Välj färg och undvik blänk. Om allt är vitt flyter vägg, dörrar och tak ihop och det blir svårt att få någon rumsuppfattning för den som har en synnedsättning.
  • Kontrastfärger på dörrkarmen, i tak och hörn förbättrar mycket, utan att kosta.
    Det behöver inte ens vara färg utan räcker med att dörrkarmen är i ett mörkt träslag som ek.
  • Blanka golv, kakel och rostfritt är inte alls bra för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Matt kakel, matta beslag på dörrar och matta golv är bra. Ett blänkande linoleumgolv som utsatts för mycket polish bländar redan i dagsljus och blir ännu värre när man tänder i taket.
  • Det gör ont att slå huvudet i en öppen skåpdörr. Jalusi- eller skjutdörrar i köket är bättre.
  • Mattor kan fungera som orienteringspunkter. En tjock matta i vardagsrummet kan signalera att det kommer ett hinder, till exempel ett soffbord. En tunnare matta i hallen kan sluta precis där badrumsdörren är.
  • Silent socks eller egenstickade” strumpor” är ett enkelt sätt att dämpa skrapljud från stolar.

 

  • Tips för bättre akustik
    • Bra mattor är korthåriga, inte av ull och med en bra gummisula så att de tål djuprengörig.
    • Test har visat att en bra matta kan göra talet både tydligare och enklare att förstå.
  • Tips för dukning
    Vitt på vitt är en dålig kombination även på matbordet. Vit fiskpå vit tallrik som står på ett vitt bord eller en vit duk gör det onödigt svårt att njuta av måltiden för den som har nedsatt syn.
    Kontraster gör allt tydligare – men se upp med röriga mönster. Här är några exempel på bra och mindre bra dukning.
    Mer tips för den viktiga måltiden finns på äldrekursen.se

På den här hemsidan finns fler tips på synanpassningar för äldreboenden.

 

Var sak på sin plats

När syn och hörsel sviktar blir det ännu viktigare att veta var allt finns. Det är lätt att i bästa välmening ordna upp medicinburkarna som står till synes oordnat på köksbordet, lägga ner nyckeln i lådan i stället för att låta den ligga kvar på hallbordet eller lägga fjärrkontrollen på en ”bättre” plats i hyllan. Gör inte det! Om tanken dyker upp, fråga den äldre. Det är han eller hon som vet bäst.

Det är lätt att tappa saker på golvet. Om man inte ser så bra kan det vara hopplöst att hitta det lilla pillret som föll ur handen eller det viktiga pappret man råkade svepa ner från bordet. Ett bra tips för hemtjänsten eller närstående är att samla ihop alla tappade saker i en korg som ställs på en plats man kommit överens med den äldre om. Den äldre kan sedan själv lägga tillbaks allt där det hör hemma. BILD från äldreboken KORG

Teknik och hjälpmedel

Det krävs ofta flera hjälpmedel eller andra anpassningar för att vardagen ska fungera. Lite förenklat kan man säga att synhjälpmedel förstorar och hörhjälpmedel förstärker. Varseblivningssystem blinkar, låter eller vibrerar för att visa att något händer.

Kommuner och regioner har olika regler för vilka hjälpmedel de förskriver. De exempel som ges nedan är alltså just exempel. 1177.se visar den egna regionens utbud.

I det här avsnittet finns också tips på produkter som inte klassas som hjälpmedel men ändå fungerar som sådana – med den skillnaden att de inte är subventionerade. Andra tips gäller sånt som inte klassas som hjälpmedel men som hjälper till i livet, till exempel bra lampor och smart möblering.

Synhjälpmedel

Filterglas
De som drabbas av allvarliga problem med bländning kan ha nytta av medicinska filterglasögon, inte att förväxla med vanliga solglasögon. Filterglasögon filtrerar oftast bort det blå ljuset samtidigt som de ger ökad kontrast. Individuell utprovning krävs.

Bok! Vardagstips för synskadade som getts ut av Synskadades Riksförbund är en praktisk handbok med både avancerade och enkla tips. Att stödja kannan mot glaset när du ska hälla upp och känna efter med fingret hur fullt det blir är enkelt. En klädnypa på locket till kastrullen förhindrar överkokning och dukning med kontraster gör det lättare att se maten.
Ladda ner boken som pdf här. https://www.srf.nu/globalassets/informationsmaterial/for-medlemmar-och-andra-synskadade/vardagstips_2017_tillganglig.pdf

I äldrekursen.se finns fler enkla tips.

Välj rätt lampa
• När ögat åldras krävs mer ljus. En tumregel är att lampan ska vara på lika många watt som åldern, en 75-åring kan behöva en lampa med 75 watts effekt. Det motsvarar 12 watt i dagens LED- ledlampor. (källa https://www.lampan.se/belysningsguiden/oversattningstabell-ljuskallor
• Plafond i taket är bra för allmänljus och spotbelysning på arm är bra för att läsa. Undvik spotbelysning ovanför diskbänken, där är lysrör bättre. Om väggen bakom diskbänken är mörk bländar den inte.
• Äldre tycker om den traditionella glödlampan eftersom den fungerar som ögat. Det gör inte de nyare lamporna. Rent synergonomiskt är glödlampor bäst. Halogenlampor blir varma men ger bättre ljus än ledlampor.
• Lysrör är också bättre än ledlampor.
• Om det ändå blir en ledlampa, välj dem med låg färgtemperatur. Var försiktig med halogenlampor om personen har en demenssjukdom, på grund av risken att bränna sig.
• Många olyckor sker i källartrappan, se till att det finns lampa i själva trappan.
• Dimmer är bra för att kunna reglera ljusstyrkan.
• Mysbelysning är sällan bra. Julen är en svår tid för den som har problem med både syn och hörsel.

Det finns också ett antal förstoringshjälpmedel. Från förstoringsglas till olika typer av läs-TV-apparater . Sidan i boken/tidningen läggs på en platta och kan läsas i den förstoring man själv väljer på en stor skärm. Här är en variant, magnilink vision https://www.youtube.com/watch?v=HCk_jj_-s90
Förstoringslampor finns också i många versioner. Här ett exempel på en lampa med lång arm som kan flyttas dit man vill. Just den här har ledlampa och kan förstora 225 procent.

 

Hörsehjälpmedel

En hörapparat reparerar inte skadan men utnyttjar den hörsel som finns kvar. Utvecklingen är snabb, en hörapparat är i dag en högteknologisk produkt med många finesser. Det går till exempel att ändra ljudet med hjälp av mobilen och att få telefonsamtalet rakt in i hörapparaten. För information om olika system är det bäst att kontakta audionom/hörcentral.

För äldre som är förstagångsbrukare är bakom-örat-apparater ofta enklare att använda än de nästan osynliga som sitter som en liten propp inne i örat. Vilken typ som passar bäst beror både på grad av hörselnedsättning och hur bra man är på att hantera små och pilliga saker. Klarar man inte att byta batteriet har man i stället för ett hörhjälpmedel fått en propp i örat.

En hörapparat återställer inte hörseln utan förstärker alla ljud. Det är viktigt att den är rätt inställd. Även då tar det tid att vänja sig, sin hjärna, vid hörapparatsljudet. Det går ofta snabbare om problemet sitter i mellanörat. Då behövs bara mer ljud till innerörat. Om innerörat är skadat tar det tid att vänja sig.
Det är bra att träna när man är ute och går i skogen, är ensam hemma eller jobbar i trädgården. Det krävs övning i hantera hörapparaten.

En tumregel är att vuxna hörselskadade kräver 10 decibel mer ljud än bakgrundsljud och att äldre behöver 15 db mer för att höra tal. Med ett annat modersmål behövs ytterligare fem decibel.

Enkla tips för hörapparaten:
• Markera när batteriet ska bytas på väggkalendern.
• Olika färg på höger och vänster hörapparat.
• Sätt en taktil etikett på den ena så att man med handen kan känna skillnad på höger och vänster. (https://www.irishjalpmedel.se/Tillbehor-29-sv-1274/pm)

På hörsellinje.se finns fler tips och filmer om skötsel av hörapparater

Hörapparatskötsel

I hörselboken Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial om hörselnedsättning finns ett felsökningsschema för hörapparater.
https://www.spsm.se/contentassets/58623369b7bd4e30a7b26b127ecb2646/felsokning_ha_ci.pdf

Det är mycket som kan gå på tok. Om hörapparaten är tyst kan det vara vattendroppar eller vax i insatsen. Tjuter den kanske det finns vax i örat. Dåligt ljus kan bero på dåligt batteri eller trasigt slangfäste. Det gäller att utesluta alla felkällor.

FAKTA/ Hörapparatens olika lägen
De flesta hörapparater har tre lägen: 0 står för avstängd, M står för mikrofon och innebär det vanliga lyssningsläget där hörapparaten tar in och förstärker alla ljud på det sätt som den är inställd för, T står för telespole och MT innebär att både mikrofon och telespole är igång samtidigt.

T-läget innebär att hörapparaten endast tar emot ljud från en slinga, vilket finns att få som hjälpmedel till TV och radio, men ofta också ät installerad i offentliga lokaler som föreläsningssalar, kyrkor, församlingshem etc.
Att kunna använda T-läget är ofta väldigt viktig och blir ännu viktigare när man inte kan kompensera sin hörselnedsättning med synen. Denna funktion bör därför inte väljas bort, till exempel för att personen har svårt att hantera sin hörapparat. MT-läget uppskattas av många som har dövblindhet för att man då, via sin hörsel, får viss omgivningskontroll eftersom hörapparaten även tar in ljud utanför slingan.

Många med enbart hörselnedsättning kan tycka att det är skönt att slippa omgivningsljud – men kan då använda sin syn för att se om det händer något omkring dem.

Telefoner och andra vanliga grejer
Datorer, surfplattor och mobiler går att anpassa så att storlek på bokstäver, kontraster i färg passar den enskilde. Smarta mobiler kan ställas in så att de läser upp nyhetstexten eller meddelandet. Det finns också en uppsjö av appar som berättar allt från när steken i ugnen är klar till vad det är för väder utanför dörren. Följ utvecklingen på hemsidan nkcdb.se under rubriken Teknik och hjälpmedel. Ett tips är att prenumerera på våra nyheter. Det gör man genom att scrolla längst ner på startsidan och fylla i sin epost. Då får man ett kort mejl högst en gång i veckan och kan snabbt bedöma om det är intressant att läs mer om.

Att se den man pratar med i mobilen kan vara lättare – och trevligare – än att bara höra rösten. Det finns gott om program som gör det möjligt att ha gratis videosamtal med släkt och vänner, till exempel barnbarn.

Whiteboard är i all sin enkelhet en användbar produkt. Det finns whitboardappar för surfplattor men man kan också köpa en liten whiteboard som sätts väggen eller whiteboardpapper med tillhörande penna för enkla meddelanden. Det kan vara inköpslista, ett besked om att nu går jag eller en fråga om den äldre vill duscha. BILD FRÅN Äldrekursen

Tips och trix från Synskadades Riksförbund
Är det svårt att använda knappsatsen för att slå in telefonnumret i mobilen? Problem att uppfatta vad som händer i filmen som sänds på tv? Eller svårt att veta vad som är fem minuter på mikron?
Här ges svar på många vardagsfrågor https://www.srf.nu/leva-med-synnedsattning/blindhacks/

Meny