Den 4 januari 1809 föddes Louis Braille – punktskriftens skapare. Därför firas idag punktskriften världen över. Nkcdb:s samordnare kring teknik och hjälpmedel, Karin Jönsson, ser många fördelar med bland annat punktskrift i direkt distanskommunikation – men ser också vissa utmaningar. På punktskriftens dag vill vi uppmärksamma utvecklingen av distanskommunikation via punktskrift, vi vill fira de framsteg som gjorts och beskriva de utmaningar som finns för att fler ska få tillgång till bättre sätt att använda punktskrift för distanskommunikation.
Många olika sätt – för många?
Tack vare punktskriftsdisplayer, skärmläsare och internet är det idag fullt möjligt att snabbt kommunicera på distans med andra även om du läser punktskrift i stället för svartskrift. Dessa sätt att kommunicera utvecklas snabbt, så snabbt att det kan vara svårt att hänga med för oss alla oavsett hur vi läser.
Det används idag många olika system som e-post, sms, Messenger och Whatsapp. Vill vi kommunicera med många används system som Facebook, LinkedIn och Instagram. Om man på grund av en synnedsättning saknar möjlighet till överblick över vad som händer på en bildskärm måste varje nytt, eller uppdaterat, system utforskas och läras in. Detta ställer stora krav både på inlärningsförmåga, tid, energi och inte minst stöd från omgivningen.
Texttelefoni kontra e-post
Sverige var tidiga med texttelefoni och har haft många användare, men efterhand som andra möjligheter som bildtelefoni och e-post utvecklats har antalet texttelefonsamtal minskat.
Att ringa via texttelefoni.se innebär att man via en förmedlare kan ringa ett ”vanligt” telefonsamtal och själv kunna ta del av det som sägs via text i realtid. Behovet av denna tjänst är fortfarande stort då vårdenheter och myndigheter ofta inte tillåter kommunikation via e-post eller sms.
Även där det fungerar att kommunicera med e-post eller sms så finns det fördelar med att kommunicera via text i realtid. Det blir, liksom ett talat telefonsamtal, en direkt kommunikation där den man kommunicerar med kan uppfatta när man tvekar, ändrar sig och kommer på saker under samtalets gång. Det är därför viktigt, framför allt för personer med dövblindhet, att de erbjuds möjlighet att direktkommunicera med andra via alternativ telefoni.
Texttelefoni på punktskrift
Det har länge, i över 30 år, fungerat att använda texttelefoni och kunna läsa texten på punktskrift. Redan på 1980-talet kunde man ringa texttelefonsamtal med en punktdator som hette Versabraille.
På den tiden ringde man texttelefonisamtal via telefonledningarna med hjälp av telefonmodem. Detta har succesivt övergått till att man ringer via internet och istället för telefonnummer har en SIP-adress.
För många punktskriftsläsare så har dock de nya systemen inte varit lika enkla och bra som de gamla. Det finns därför personer med dövblindhet som fortfarande använder telefonmodem och gamla program, framför allt Komtext, på sina datorer för att ringa texttelefonisamtal.
Inom en snar framtid kommer detta inte längre att fungera. Detta beror dels på att det analoga telefonnätet nu successivt stängs ner i hela Sverige och dels på att texttelefoniförmedlingen från och med hösten 2024 inte längre kommer att ta emot samtal från analoga linjer.
Vilka alternativ finns till Komtext?
I de nya totalkonversationsprogrammen, som eCtouch, MyMMX och TM-PC går det i vissa fall att använda punktskrift, men det är svårt att kunna läsa i sin egen takt vilket gör att samtalet blir hackigt och långsammare än tidigare. Det finns dock olika alternativ redan idag, och fler är på gång.
Omnitor som har produkten eCtouch tävlade och vann i PTS innovationstävling ”Kommunikation för alla”. De har nu ett projekt igång för att skapa eCtouch Braille. Läs mer om detta i vår tidigare nyhet.
Det kommer att bli ett tillägg till den vanliga eCtouch vilket innebär att användare som tidigare använt eCtouch och skulle ha hjälp av punktskrift kommer att känna igen sig i programmet. En första användbar version av programmet är snart färdigt. Omnitor söker nu efter testanvändare. Är ni intresserade av detta så hör av er till Christer Ulfsparre.
nWise som har produkten MyMMX har tagit fram en speciell lösning som heter MyMMX DB som fungerar bra med punktskrift, allra bäst för punktläsare är versionen för iOS. Det är dock ett program som ser annorlunda ut än vanliga MyMMX.
Europea som har produkten TM-PC arbetar på att lösa problemen med att läsning i egen takt ibland blir hoppigt. De har även vissa problem med inmatning från punktskriftstangentbord om man använder 6-punkters inmatning som de arbetar på att lösa. Även denna utveckling är i full gång med ständigt nya testversioner.
Vilket av systemen som är bäst beror helt på användaren. Faktorer som kan påverka är om personen redan har kunskap och erfarenhet av något av programmen och om personen använder något annat sätt än punktskrift för att ta in information (som uppläst text eller förstorad text).
Vi har under åren lagt mycket tid och energi tillsammans med företagen ovan för att testa och förbättra lösningarna. Det är en pågående utveckling, och denna beskrivning av dagsläget är snart omodern. Nkcdb kommer att fortsätta följa utvecklingen. Ta gärna kontakt med vår resursgrupp kring teknik och hjälpmedel om du vill diskutera lösningar generellt eller för en specifik person. Du når oss enklast genom ett mail till teknikgruppen@nkcdb.se.
TEXT: Karin Jönsson
Publicerad 4 januari 2024
