Våra artiklar handlar om ny forskning, spännande projekt och aktiviteter inom dövblindområdet. Återkommande ämnen finns också samlade i artikelsamlingar i menyn till vänster.
Hur kan kroppen användas för att kommunicera med andra? Det fick deltagarna på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) och Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) gemensamma temadag om taktil kommunikation veta vid premiären i Örebro den 23 november.
Tidsvinster, minskad energiförlust och ett mer begränsat behov av assistans för att ta sig till en vårdgivare, det är exempel på hur en väl fungerande tjänst för e-hälsa skulle kunna förbättra vardagen för personer med dövblindhet. Men samtidigt som antalet digitala tjänster i samhället fortsätter att öka, lyckas få tjänster beakta alla användares behov.
Vi har lärt oss att vi hör vad andra säger med hjälp av vår hörsel och ser med hjälp av synen ̶ men är det verkligen så enkelt? Nej, för att kunna uppfatta och förstå tal behöver hörseln och synen samarbeta. Det vet man på Eikholt i Norge, där audiograf Rolf Mjønes håller på att ta fram ett test för att mäta audiovisuell taluppfattning, ”Eikholttestet”.
Tack vare intensiv forskning har vi fått mer kunskap om hur coronaviruset fungerar och vacciner som minskar risken för svår sjukdom. Men behovet att lära oss mer om vilka konsekvenser viruset får för oss som individer och för samhället i stort är fortfarande stort. Moa Wahlqvist, FoU-samordnare på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, refererar de första publicerade artiklarna som handlar om pandemins konsekvenser för personer med dövblindhet.
”Mycket givande”, ”Lärorikt”, ”Bra ämnen”, ”Värdefullt att få vara den som kan stärka andra”, ”Det här måste ni fortsätta med!” Det var några omdömen från dem som hösten 2021 deltog i en pilotkurs för föräldrar till barn med medfödd dövblindhet. Nu planerar Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor för en ny kursomgång hösten 2022.
Nasrine Olson var initiativtagare och koordinator för det EU-finansierade projektet SUITCEYES, som pågick i tre och ett halvt år och avslutades våren 2021. Vi bad Karin Jönsson, samordnare för teknik och hjälpmedel på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb), att stämma träff med Nasrine för ett samtal om projektet, sex månader efter den formella avslutningen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten och i första hand Resurscenter dövblind ska säkerställa att barn och ungdomar med dövblindhet får det specialpedagogiska stöd de behöver för att nå målen för sin utbildning. Vi träffade Annica Boström för ett samtal om vad som ryms i Resurscenter dövblinds uppdrag.
Den 22 maj i år valdes Klas Nelfelt till ny ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) vid förbundets kongress. Under sin tre år långa ordförandeperiod vill han fokusera på att göra FSDB mer attraktivt för medlemmarna och öka förbundets genomslag i samhället.
Att kunna utnyttja sin hörsel så bra som möjligt med hjälp av olika hjälpmedel är utan tvekan mycket viktigt för personer som har Ushers syndrom typ 2. Men att vara beroende av teknik för att få vardagen att fungera innebär också en sårbarhet. I sin magisteruppsats i audiologi utforskar Jenny Widmark vad hörsel, hörapparater och olika hjälpmedel betyder i det dagliga livet för den här gruppen.
Att det funnits mer att önska om kunskapsläget kring metoder och insatser för barn och ungdomar som har dövblindhet, är väl känt. Men vad är egentligen möjligt att önska? Efter ett tre år långt projekt har Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor på olika sätt kartlagt information som gör det möjligt att besvara den frågan.
God tillgänglighet för alla, stärkt målgruppsfokus och mera kommunikation. Det har varit viktiga utgångspunkter i arbetet med Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors nya webbplats som bjöd in omvärlden i juni.
Att bli bemött som den unika person man är. Det ser Moa Wahlqvist som det viktigaste resultatet av Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors rapport om vuxnas erfarenheter av insatser och stöd.
− Om insatserna som ges inte möter personens behov har man missat målet, säger hon. Det är viktigt att träffa personal som är intresserad och kunnig och som kan möta personen där hon eller han är.
Förväntningarna var stora. 5891 vetenskapliga artiklar om insatser för vuxna med dövblindhet borde rymma mycket användbar kunskap om habilitering och rehabilitering.
− Vi blev så klart besvikna när vi till slut bara hittade 24 studier som fyllde kraven, säger författarna till Nkcdb:s kunskapsöversikt, Camilla Warnicke och Ann-Sofie Sundqvist, båda forskare vid Örebro universitet.
För personer med dövblindhet beror hjälpen på var i landet de bor. Tio av landets 21 regioner saknar riktade medel till målgruppen. Trots att den psykiska ohälsan är stor kan samtalsterapi bara erbjudas i fyra regioner. Hälften av landets regioner kan varken ge utbildning i teckenspråk eller i att använda BankID eller Swish. Kompetens om dövlindspecifika hjälpmedel saknas i lika många.
− Men engagemanget finns i alla regioner. Personalen vill verkligen göra ett bra jobb, säger Anita Dath, projektledare för Nkcdb:s kartläggning av situationen i landet.
Rätt som det är händer det! Efter många års uthålligt arbete genom flera instanser kan dövblindteamet i Västra Götalandsregionen äntligen fira ett efterlängtat beslut. Från januari 2021 finns det tydliga produktanvisningar för dövblindhet i regionens regelverk för förskrivning av hjälpmedel.
Två av Sveriges mest erfarna synpedagoger, Ingrid Axelsson och Annika Södergren, har på uppdrag av Nkcdb tagit fram ett material för synbedömning av barn som har nedsatt hörsel. Målgruppen är i första hand professionella inom syncentraler och Specialpedagogiska skolmyndigheten som möter de här barnen.
Hur mår familjer där en av föräldrarna har dövblindhet?
En färsk svensk forskningsstudie visar att allt från hälsa till livskvalitet och känsla av sammanhang påverkas. Inte bara hos personen med dövblindhet utan hos alla.
Studien har publicerats i ett specialnummer om dövblindhet av den digitala tidskriften Frontiers, som arbetar för att göra forskning tillgänglig för alla. De sammanlagt 19 artiklarna spänner över ett vitt fält. Flerpartssamtal, andligt stöd, kognitionsbedömning, dövblindtolkning och tillgänglighet är några av dem.
Coronapandemin är en stor utmaning för personer med dövblindhet. Många är vana vid att vara ensamma men nu har isoleringen ökat ytterligare.
— Vi är oroade över de långsiktiga effekterna. Hur ser det ut nästa år? Det är först då vi kommer att se vidden av det hela, säger Klas Nelfelt, vice ordförande för Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB.
Många medlemmar har avstått från mycket av sitt sociala liv, allt från medlemsaktiviteter till släktträffar. En anledning kan vara oro för att boka ledsagare, tolk eller färdtjänst eftersom dessa innebär fysisk närhet till andra människor.
Sexualitet bland äldre är ett område där kunskapen är låg. Det gäller även för äldre med förvärvad dövblindhet. En enda vetenskaplig studie har gjorts av par där en har kombinerad syn- och hörselnedsättning. Den visar att samlivet påverkas och försämras och att den psykiska hälsan är sämre än i den övriga befolkningen. Forskarna som skrivit artikeln anser att de som arbetar inom hälso- och sjukvården behöver kunna mer om sexualitet och hälsa hos äldre som lever med förvärvad dövblindhet.
Varför behöver audionomer veta hur det står till med synen? Nkcdb:s nya handbok ”Dövblindhet för audionomer” både förklarar och ger handfasta råd.
— Vi vill särskilt lyfta fram hur hörhjälpmedel kan kompensera för synnedsättning, säger författarna, Karin Jönsson och Jenny Widmark.
— Det gäller så klart också på andra hållet. Ett par rätt slipade glasögon kan underlätta mycket när den som har nedsatt hörsel ska uppfatta tal.
Skriv ut