Orientering och förflyttning för personer med dövblindhet
Den här sidan vänder sig specifikt till dig som arbetar med orientering och förflyttning för vuxna personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.
Den här sidan vänder sig specifikt till dig som arbetar med orientering och förflyttning för vuxna personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet.
Att få insatser som underlättar för orientering och förflyttning (O&F) är en viktig del av den habilitering och rehabilitering som personer med dövblindhet erbjuds. Denna sida beskriver faktorer som behöver anpassas utifrån dövblindhet vid introduktion och träning i orientering och förflyttning enligt den nationella standarden.
Både syn och hörsel används normalt för att kunna orientera och förflytta sig självständigt. I den vanliga träningen inom O&F fokuseras normalt på att ersätta användningen av synen med en kombination av känsel och hörsel.
För personer med dövblindhet behöver träningen anpassas efter personens hörselförutsättningar. Även hörhjälpmedlen som hörapparater och/eller CI-processorer kan behöva anpassas för att fungera optimalt vid O&F.
Träning inom O&F ges vanligtvis utifrån den nationella standarden för O&F som är framtagen för vuxna personer med synnedsättning/blindhet. I samtliga områden i standarden behöver träningen anpassas utifrån nedsättning i både syn och hörsel för personer med dövblindhet. Samverkan mellan syn- och hörselrehabiliteringen är viktigt för att få till individuell anpassning och träning. Det behövs också ett större fokus på hur personen kan använda andra sinnen – sin känsel och lukt – i O&F för att kompensera nedsättning i syn och hörsel.
Dövblindhet medför konsekvenser av olika slag. Pendlingen mellan perioder av försämring och stabilitet av funktionerna sliter på de psykiska krafterna. Ibland kan det vara synen som försämras och ibland hörseln. Dessa förändringar påverkar vardagens val av praktiska strategier men också den sociala och känslomässiga delen av livet. Att ständigt behöva anpassa sig efter nya förhållanden med syn och hörsel påverkar personens psykiska mående och det gör att timing för insatser inom O&F är viktigt att ta hänsyn till.
Psykosocialt stöd bör involveras för personen, gärna innan eller parallellt med insatser inom O&F. För att bättre förstå den omställning dövblindheten innebär och kunna ge rätt insatser vid rätt tidpunkt kan livsomställningsmodellen vara en teori att luta sig mot.
Träning och stöd i O&F är en insats som behövs löpande under livet. Det är viktigt att komma ihåg att alla insatser kommer att ta längre tid än vad generellt rekommenderas, för interventionen ska kunna anpassas inte endast utifrån nedsättning i syn utan även hörsel.
När både syn och hörsel påverkas och de inte kan kompensera för varandra tar det mesta tar längre tid och är energikrävande. Det resulterar i uttalad trötthet, kraftigt nedsatt energi och hög energiförlust i aktivitet. Det är viktigt med flera pauser, lägre tempo och att stämma av energinivån.
Det kan även vara relevant att stötta personen i att förstå hur mycket energi O&F tar, och ta med i det i sin planering av vardagen. Om personen inte redan har erfarenhet av färdtjänst och ledsagning kan det vara viktigt att introducera dessa som en del i en fungerande vardag.
Kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar kan också förekomma. Då är det extra viktigt att utgå från den enskildes styrkor och förmågor och att ställa realistiska krav.
Det är viktigt att teknik och hjälpmedel fungerar optimalt för O&F, så som vit käpp, talande hjälpmedel med GPS-funktion samt uppläsning av meddelanden från smarta mobiler.
Ta reda på om personen har möjlighet att använda sin hörsel vid O&F och om personen har möjlighet att höra ljuden från doppskon. Ta med att hörselförmågan kan variera beroende på energinivå och omgivningsljud.
Det behövs kunskap om personens hörhjälpmedel, dess funktioner och inställningar och hur de eventuellt påverkar O&F. Normalt bör hörapparaterna anpassas med ett eget program för O&F som ger så mycket omgivningsljud som möjligt, och som inte automatiskt övergår till endast förstärkning av talet. Därför är en samverkan med audionom viktig. Mer information om hörhjälpmedel finns på sidan Allmänt om hörhjälpmedel
Om eko inte kan användas till orientering, kan glidteknik med vit käpp vara att föredra framför pendelteknik.
Erbjud alltid en person med dövblindhet att få röda markeringar på sin vita käpp för att visa för andra att användaren har en kombinerad syn- och hörselnedsättning.
En synnedsättning påverkar alltid rumsuppfattningen, men personer med fullgod hörsel kan delvis få information om till exempel storleken på rummet, närheten till en vägg och liknande med hjälp av hörseln. Om hörseln försämras kan alltså rumsuppfattningen påverkas även om inte synen försämrats.
Balansen är också alltid påverkad vid en grav synnedsättning, men eftersom balansorganet sitter i örat är det inte ovanligt att orsaken till en sämre hörsel också ger en ytterligare sämre balans.
Den rumsliga uppfattningen kan stödjas genom användning av taktila beskrivningar istället för auditiva syntolkningar. På sidan Socialhaptiska signaler kan du läsa mer om hur dessa kan användas, och du kan även hitta signaler som kan användas för rumsbeskrivning som ritas upp på personens rygg till exempel BORD, FÖNSTER, SITTPLATS.
För att orientera sig i omgivningen kan olika kännetecken användas, så kallade orienteringspunkter. För personer med dövblindhet bör det vara taktila och fasta hållpunkter. Att få stöd att utveckla egna strategier som bygger på känseln eller uppmärksamma sådant personen redan gör är hjälpsamt. Det kan vara att använda sig av sol för att kunna ha en ungefärlig riktning, att med fötter och käpp känna skillnader i underlaget och att uppfatta taktila skillnader på olika dörrars handtag.
Personer som tidigare använt hörseln för sin orientering kan behöva hjälp att lära sig orientera i samma område men med nya strategier.
För att underlätta O&F i vägkorsningar finns taktil information på tryckknappslådorna vid trafikljusen. Informationen består av pilar och symboler som symboliserar riktning på övergångsstället, om det är en eller fler gator som korsas samt vilket håll bilarna kommer ifrån. På vissa dosor finns en puck på undersidan som vibrerar motsvarande de auditiva tickningarna som ger information om signalen är röd eller grön. Läs mer om detta på sidan SOM JAG SNART HAR KLAR 😉
Personer med dövblindhet använder olika metoder och strategier för att kommunicera och ta till sig information, till exempel talspråk, teckenspråk och taktilt teckenspråk. Läs mer om olika kommunikationsmetoder på sidan Olika sätt att kommunicera
Kommunikationen behöver anpassas efter personens förutsättningar, exempelvis om personen är en ny användare av teckenspråk, nyligen gått över till taktilt teckenspråk och/eller har svårt att uppfatta talat språk. Anpassningar som är bra att tänka på är placering, att undvika störande bakgrundsljud och att kommunicera i god belysning. Det kan vara svårare att kommunicera parallellt med aktivitet, då ges instruktioner först följt av genomförande.
Socialhaptiska signaler kompletterar det talade eller tecknade språket och är bra att använda sig av oavsett personens kommunikationssätt. På sidan Mer om socialhaptiska signaler finns signaler som kan användas i träning av O&F som JA, FORTSÄTT, STOPP, FÄRDIGT.
I de fall då den yrkesverksamma inte behärskar det kommunikationssätt som personen med dövblindhet använder behövs en tolk. Både personen med dövblindhet eller den yrkesverksamma kan beställa tolk i träning av O&F.
En dövblindtolk förmedlar det som sägs i båda riktningarna samt tolkar och sätter ord på den visuella informationen i omgivningen. Ofta tillkommer också ledsagning i tolksituationen. Även om dövblindtolk är med är det viktigt att komma ihåg att det är du som ansvarar för att det du sagt uppfattats rätt av personen du tränar på samma sätt som du gör när du arbetar utan tolk.
Även om det under träningen ska vara en kommunikation mellan dig och personen som tränar, kan det vara viktigt att förbereda tolken på det som är tänkt att göras under träningstillfället. Att använda samma dövblindtolk genom hela interventionen rekommenderas, eftersom arbetssättet mellan samtliga parter i träningen byggs upp och riskeras att behövas göras om vid byte av dövblindtolk.
Ibland är det viktigt med tajming i den pedagogiska situationen, och då kan tidsfördröjningen som en tolkning ger försämra pedagogiken märkbart. Då kan det vara klokt att bli överens om socialhaptiska signaler som du som pedagog kan använda direkt till personen du tränar under vissa moment även om tolk finns med i mötet.
Kaka | Varaktighet | Beskrivning |
---|---|---|
cookielawinfo-checkbox-analytics | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics". |
cookielawinfo-checkbox-functional | 11 months | The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional". |
cookielawinfo-checkbox-necessary | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary". |
cookielawinfo-checkbox-others | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other. |
cookielawinfo-checkbox-performance | 11 months | This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance". |
viewed_cookie_policy | 11 months | The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data. |