Nytt material – Synbedömning av barn med nedsatt hörsel

Två av Sveriges mest erfarna synpedagoger, Ingrid Axelsson och Annika Södergren, har på uppdrag av Nkcdb tagit fram ett material för synbedömning av barn som har nedsatt hörsel. Målgruppen är i första hand professionella inom syncentraler och Specialpedagogiska skolmyndigheten som möter de här barnen.

I dag saknas det en regelrätt teoretisk synutbildning i Sverige. Att ersätta en erfaren synpedagog  som avslutar eller går vidare i arbetslivet kan vara en näst intill omöjlig uppgift. Bristen på professionella med nödvändig kompetens inom synbedömning drabbar bland andra barn med nedsatt hörsel. Den här gruppen av barn är dessutom liten, vilket gör det ännu svårare för personal på flera av landets syncentraler att upprätthålla nödvändig kompetens inom synbedömning.

– En väl genomförd kartläggning av hur synen fungerar är mycket betydelsefull, eftersom den ger närstående till barnet en bättre förståelse för vad synens begränsningar innebär i vardagen. Kartläggningen gör det möjligt att förstå vad syn- och hörselnedsättningen tillsammans ger för konsekvenser. Kanske börja fundera mer på taktila strategier som vi vet är energibesparande för just de här barnens utveckling. Det har därför varit en förmån att få arbeta fram det här materialet med just Ingrid Axelsson och Annika Södergren, säger Lena Göransson, verksamhetschef på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor.

två kvinnor med glasögon

Synpedagogerna Annika Södergren och Ingrid Axelsson är författarna bakom det nya materialet som handlar om synbedömning av barn med nedsatt hörsel.

Ett givande samarbete

Uppdraget från Nkcdb, att ta fram ett synbedömningsmaterial som lämpar sig för barn som även har en nedsättning på hörseln, var från början helt öppet. Struktur, innehåll och format har fått växa fram under arbetets gång. Ingrid och Annika har uppskattat att få lösa uppgiften tillsammans.

– Det har tagit tid att hitta sättet att omvandla den kompetens och erfarenhet vi har på området till ett lättillgängligt material. Det  är svårt att sätta ord på förmågan att kombinera kunskap och magkänsla, säger Ingrid.

flicka som sitter vid ett bord och sorterar kort Synbedömningsmaterialet tar utgångspunkt i synens olika delfunktioner. Till varje synfunktion finns en enkel definition, exempel på tester och metodbeskrivningar samt exempel på hur vi kan kompensera för nedsättning av respektive synfunktion. I filmerna som kompletterar texten visar och kommenterar Ingrid och Annika det praktiska utförandet.

– Vi har försökt att underlätta för både förberedelse och sammanfattning av synbedömningen. Det finns kartläggningsfrågor, en mall för att sammanfatta synbedömningen samt formulär och tabeller som stöd, berättar Annika.

Kunskapen behöver föras vidare

flicka som sitter på en stol och riktar blicken mot en handspegelAtt testa synen på barn som även har en nedsättning på sin hörsel är oerhört viktigt, eftersom syn och hörsel kompenserar varandra. Inom habiliteringen är det vanligt att använda strategier som tar utgångspunkt i ”det andra” sinnet. I arbetet med barn som har kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet fungerar det ofta bättre att ge taktila strategier ett större utrymme.

I själva testsituationen är det viktigt att säkerställa att barnet kan ta emot instruktionerna. Synpedagogen behöver känna till hur barnet använder sin hörsel samt uppmärksamma på vilket sätt barnet kommunicerar bäst. Att tala lugnt, tydligt och där barnet kan se att avläsa på bästa sätt, skapar bra förutsättningar för delaktighet. Det kan också handla om att låta en känd person, som barnet är van vid att höra, vara den som ger instruktioner, eller att ha med en teckenspråkstolk om barnet är teckenspråkigt.

– Allra viktigast för barnet är dock vad som händer efter synbedömningen. Kunskapen behöver föras vidare och sättas i ett sammanhang tillsammans med övrig dokumentation om barnet. Det är en sak att testa ett barn, en annan sak att få personer i barnets direkta omgivning att förstå vad den nya kunskapen innebär i vardagen, säger Ingrid.

En unik bas av kunskap och erfarenhet

Ingrid Axelsson och Annika Södergren har genom sina arbetsliv fått djupa kunskaper om synbedömning. Ingrid utbildade sig ursprungligen till oftamologassistent och efter att ha startat upp den första syncentralen i Halland på 1970-talet blev hon synområdet trogen. Hon har arbetat som synpedagog på flera olika syncentraler i Stockholm och även varit del i Rehabiliteringsteamet för barn och ungdomar med förvärvade hjärnskador på Astrid Lindgrens barnsjukhus under en period.

Även Annika har varit synområdet trogen under sitt arbetsliv. Lockad av sjuksköterskeyrket och det mycket specifika att få jobba med ögon gick hon efter gymnasiet vidare till ögonsköterskeutbildning i Örebro. Valet gjorde det möjligt att fokusera helt på rehabilitering och habilitering, ett arbetsfält där synen är en viktig fråga. Under utbildningen gjorde Annika sin praktik på Syncentralen och fortbildade sig senare till synpedagog. Annika har sedan dess arbetat på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samt på flera olika syncentraler. De senaste tio åren har hon haft fokus på barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar och är i dag anställd på Resurscenter syn inom SPSM, där hon bland annat arbetar med synbedömningar.

Annika har i dag en tjänst som innebär kursverksamhet en del av tiden och Ingrid föreläser regelbundet. Att ha fått kombinera praktik och teori under lång tid har gett dem en synnerligen god fingertoppskänsla för barn med flerfunktionsnedsättningar. Trots det bär båda två på känslan att de har mycket kvar att lära.

– Det finns alltid nya frågor att ställa om synen, inte minst vad det är som vi inte kan mäta? Synens värld är spännande och det dyker hela tiden upp nya utmaningar att hantera, säger Annika.

Välkommet synmaterialrubrik och bild på pojke som håller ett par glasögon omgiven av versala bokstäver

Det är viktigt att förstå skillnaderna på de resultat som framkommer vid en synbedömning på syncentral och när ett barn synundersöks medicinskt på en ögonklinik. Det är svårt att sluta sig till hur barnet fungerar rent funktionellt enbart baserat på medicinska resultat. Styrkan uppstår när vi kan förena resultaten från båda undersökningarna. Inom syncentralerna finns förutsättningar att arbeta mer långsiktigt med barnen än vad ögonklinikerna kan göra.

– Vi som arbetar inom syncentralerna har fokus på hur synen fungerar. I det arbetet är siffervärden mindre viktiga. Vår förhoppning är att materialet tillsammans med filmerna ska öka förståelsen för detta. Vi uppskattar att Nkcdb har uppmärksammat behovet av ett material för synbedömning och tror att det kan komma hela Synsverige till nytta, avslutar Ingrid och Annika.

 

Materialet finns att beställa och ladda ner på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors hemsida
I texten hänvisas det till några olika filmer. Du kan klicka dig vidare till dem från den digitala versionen av denna publikation.

Här kan du ladda ned “Synbedömning av barn med nedsatt hörsel” i pdf-format

 

EVA BÖKMAN, text.

Meny