FN-konventionerna stöd för barn med dövblindhet

Tove ser bestämd ut och har händerna i midjan. Kort brunt hår, stora glasögomn och en klänning med grafiskt formade dropper i grönt, rosa svart mot en ljusgrön botten.

– När barnrättskonventionen blir lag gläntar vi på dörren till en helt ny juridisk praxis, menar Tove Kjellander.

Barnrättskonventionen ger kraftfulla redskap för barn med funktionsnedsättning.  Det menar Tove Kjellander, konsult i barnrättsfrågor.
— Inte minst om vi krokar arm mellan barnrätts- och funktionsrättsrörelsen. Barn med dövblindhet kan använda två konventioner, det kan inte andra barn.  Barnkonventionen har en åldersgräns på 18 år, det har inte funktionsrättskonventionen. Den  innehåller dessutom en individuell klagorätt som barnkonventionen saknar.

Huvudprinciperna i FN:s barnkonvention finns i artikel två, tre, sex och tolv och ger det pedagogiska verktyget för att tolka alla artiklar. Det handlar om icke diskriminering, rätt till liv och utveckling, barnets bästa och rätten att uttrycka sin åsikt och få den beaktad, i förhållande till ålder och mognad.

—  Konventionen ger oss en ny syn på barn när den talar om barn som bärare av rättigheter och individer som inte tillhör familjen, säger Tove Kjellander, som driver företaget Vinkelrätt och tidigare i år föreläste på Nordiskt välfärdscenters konferens om dövblindhet och integration.

Föds barn onda eller goda?

Vad är ett barn? Synen har skiftat. På 1600-talet skrev den engelske filosofen Thomas Hobbes att barn är gjorda av ondska, korruption och tarvlighet. För att formas till goda medborgare behöver de disciplin och bestraffning, hävdade han.

Drygt hundra år senare beskrev den franske författaren och filosofen Jean-Jaquest Rosseau barnet som det goda.

”Du är rädd för att se barnet tillbringa sina unga år med att göra ingenting. Men är det ingenting att vara lycklig? Är det ingenting att springa och hoppa hela dagarna. Han kommer aldrig mer i livet ha så mycket att göra igen”, skrev han 1762.

— Båda synsätten lever kvar i dag Nu har vi också ett tredje som beskrivs som ”not yets”, de ännu inte vuxna. Barn definieras som en människa i skedet mellan födsel och vuxen ålder, som något det inte är.

—  De tre synsätt som funnits är att barn är onda, goda eller i utveckling. Konventionen kan ses som ett fjärde synsätt Den talar om barn som bärare av rättigheter och individer som inte tillhör familjen.

En följd av konventionen är att man allt mer talar om att ”beakta barnets bästa” vilket innebär ett större fokus på analys än förr.

Granska skolan med konventionens hjälp

—  Konventionens principer är väldigt användbara för att till exempel se om skolan arbetar på ett icke-diskriminerande sätt Bedömer man vad som är barnets bästa när man fattar beslut? Tittar man på barnets rätt att uttrycka sin åsikt?

Barnrättskonventionen ska bli svensk lag. Det kommer att få konsekvenser.

—  Vi gläntar på dörren till en ny juridisk praxis, säger Tove Kjellander som också menar att det inte finns något klockrent argument för att det är just barnkonventionen som blir lag.

—  Det skulle lika gärna kunna vara funktionshinderkonventionen.

Många av FN:s konventioner innehåller en individuell klagorätt. Har man uttömt sitt eget lands möjligheter att få rätt kan man vända sig till FN. Detta gäller bland annat funktionsrättskonventionen.

Sverige skrev inte under

—  Tyvärr har Sverige valt att inte ratificera detta för barnkonventionen. Argumentet från Maria Larsson, KD, som var minister när Sverige skrev under, var att det inte behövs. Ett annat skäl som angetts är att det skulle bli för dyrt. Danmark, Finland och Norge har däremot alla ratificerat.

—  Barn med funktionsnedsättning har fler instanser att vända sig till än andra. De har både barnkonventionen och funktionsrättskonventionen.  Barnkonventionen har en åldersgräns på 18 år, det har inte funktionsrättskonventionen.

Sverige, liksom alla länder, granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté. Sverige har fått kritik för att självmordsrisken är hög bland barn med funktionsnedsättning men att data saknas. Barnrättskommittén är också kritisk mot att rätten att komma till tals inte alltid beaktas.

”Förändrade hennes syn på sig själv”

—   Jag har arbetat med RBU, riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, om val av personlig assistans. Det handlade om Alexandra som har ryggmärgsbråck, kommer till skolan och behöver hjälp med intimhygien. Där möts hon av en helt ny och för henne okänd assistent. Detta tog barnrättskommittén upp. Det har förändrat hennes syn på sig själv jättemycket, säger Tove Kjellander.

Kommittén har kritiserat alla nordiska länder. Danmark får kritik för sina nuvarande migrationslagar och för att barn som får cochleaimplantat inte har rätt till teckenspråk.

Norge får kritik för bristen på kommunikation mellan välfärdsinstitutionerna och nyanlända och Island kritiseras för att skolsystemet är för segregerat. Sverige har fått kritik för att barn i utsatta situationer får väldigt olika stöd beroende på var i landet de bor. Barnrättskommittén är oroad över de stora skillnaderna mellan olika kommuner och landsting och rekommenderar Sverige att se till att alla barn i Sverige får tillgång till sina rättigheter.

—   Konventionen är ett fantastiskt verktyg att hålla i handen, säger Tove Kjellander.

ANNE JALAKAS, text och bild

FAKTA/Barnrättskommittén

Kommittén består av 18 oberoende experter, nominerade av staterna och utvalda av FN. Uppdraget är att granska alla länder som undertecknat konventionen samt tolka konventionens innehåll och vidareutveckla den. Kommittén skriver generella kommentarer till enskilda artiklar. De finns på Barnombudsmannens hemsida
Vem som helst kan höra av sig till kommittén om man tycker att det egna landet inte lever upp till konventionen.

FAKTA/ Barnkonventionens huvudprinciper

Icke diskriminering
Liv och utveckling
Barnets bästa
Rätten att uttrycka sin åsikt och få den beaktad. Gäller alla barn och alla åldrar.
Huvudprinciperna finns i artikel 2,3, 6 och 12.