Teknik för personer med medfödd dövblindhet – ett inspirationsmaterial

Den teknologiska utvecklingen är hisnande snabb. Aldrig förr har tekniken varit så närvarande i våra liv – också rent bokstavligt.

Vår erfarenhet är att personer med medfödd dövblindhet idag oftast inte har tillgång till teknik som är användbar för dem. För många kan teknik innebära att man får hjälp att förstå och tolka sin omgivning och vardag men den kan även främja kommunikationsutvecklingen. För att förbättra situationen har vi tagit fram detta inspirationsmaterial. Vi rekommenderar att du läser hela materialet.

Innehåll

Individuella förutsättningar
Om IKT
Utveckling av samspel, kommunikation och språk
Utforskande och orientering
Mer information

Ständigt nya möjligheter

Det viktigaste för personer med medfödd dövblindhet är att få möjlighet och exponeras för situationer som kan bidra till att utveckla samspel och kommunikation. Skriften Hur kan vi förstå varandra ger en bra grund för förståelsen.

Som professionella har vi idag stora möjligheter att använda oss av tekniken som pedagogisk verktyg i detta arbete. Teknik i sin vidaste bemärkelse ska ses som ett redskap – inte som en metod. Den ska ingå som en naturlig del i personens lärande och utveckling. Men i arbetet med personer med medfödd dövblindhet har vi inte så mycket erfarenhet av att använda teknik som pedagogisk verktyg − och heller ingen tradition för det. Därför är inte kunskaperna så utvecklade inom området.

En viktig utgångspunkt för att arbeta med materialet är kunskap om hur kommunikation utvecklas men också medvetenhet om lärande och utveckling generellt hos personer med medfödd dövblindhet. Målet är att materialet ska ge inspiration till hur teknik kan bidra till att stödja individens utveckling.

Det finns användbar teknik redan i dag som dessvärre inte är utvecklad eller anpassad för målgruppen. Det handlar om speciella syn- och hörselhjälpmedel, som i huvudsak provas ut av regionen, men också om konsumentteknik, det vill säga produkter som alla kan köpa i vanliga affärer.

Vi vill poängtera vikten av att som professionell använda och utforska befintlig teknik för att lättare kunna ställa rätt krav på det som är under utveckling. Eftersom det handlar om en så liten målgrupp kommer ingen att utveckla och anpassa den teknik vi behöver utan vår input.

År 2016 antogs en reviderad version av den nordiska definitionen på dövblindhet.  Definitionen är funktionell vilket innebär att den utgår ifrån hur personen i fråga utnyttjar sin syn och hörsel. Eftersom den inte är baserad på kvantitativa data av syn- och hörselskadans omfattning går det inte att ge en exakt siffra på hur många som lever med dövblindhet.

Individuella förutsättningar

Materialet handlar om medfödd dövblindhet som innebär att  dövblindheten inträffat före språkutvecklingen. Personer med denna funktionsnedsättning har ofta mycket svårt att etablera en grundläggande förståelse för omvärlden. De har också svårt att etablera kontakt och kommunicera med andra. Dövblindhet sätter ofta hinder för upplevelser som ger sammanhang och mening i tillvaron. Det gäller både i förhållande till andra människor och till den fysiska omvärlden, vilket hämmar möjligheterna till utveckling

Behoven hos personer med medfödd dövblindhet ser mycket olika ut vilket påverkar vilka anpassningar i miljön som måste göras. Eventuella syn- och hörselrester är naturligtvis viktiga för detta, men även faktorer som kognitiv förmåga och rörelsehinder har betydelse.

Fantasi, kreativitet och kunskap om personens förväntningar och intressen är avgörande för att göra teknik tillgänglig och stimulera till såväl delaktighet som utveckling av kommunikation och samspel.

Verktygen och hjälpmedlen måste anpassas efter den enskildes funktionsförmåga avseende syn, hörsel, kognitiv förmåga och framförallt taktilitet.

Känseln är viktig

Även om det finns syn- och/eller hörselrester som kan användas så bör anpassningarna alltid betona kännbarheten, taktiliteten.

Kontakta alltid regionens syn- eller hörselvård om du tror att personen i fråga kan ha nytta av olika hjälpmedel för syn och/eller hörsel. Och tänk på att det tar tid och energi att lära sig ett nytt hjälpmedel och att det är viktigt att lägga tid på att motivera personen.

Det finns en rad möjligheter för individuell anpassning inbyggda i datorer, surfplattor och smarta mobiler. Det handlar bland annat om ljusstyrka, invertering av färger (så att bakgrunden kanske är svart eller blå i stället för vit), storleken på bokstäverna eller styrkan på ljudet. Tänk också på ljud- och ljusförhållanden i det rum som hjälpmedlet används i.

Det kan vara nödvändigt att konsultera en syn- eller hörselpedagog också efter att hjälpmedlet har levererats, för att kunna göra ytterligare anpassningar på plats.

Om IKT

IKT (informations-och kommunikationsteknik) är ett snabbt växande område för både information och kommunikation mellan människor i samhället.

För en del personer med funktionsnedsättning är de möjligheter till anpassningar som finns i befintlig teknik idag tillräckliga. Men en grupp som lätt hamnar utanför är personer med en allvarlig syn- och hörselnedsättning/dövblindhet som inträffat innan språkutvecklingen har kommit igång. För dem hindrar nedsättningen av syn och hörsel den vanliga utvecklingen. För att utveckling ska ske är de beroende av omgivningens förmåga att anpassa och ge förutsättningar för samspel, kommunikation och språk.

IKT som ett komplement i utvecklingen

För att IKT ska kunna användas som ett komplement och stöd för samspels- och kommunikationsutveckling krävs kunskap om funktionsnedsättningen och hur samspel och kommunikation utvecklas, men också om teknik och hur den kan användas i olika situationer.

Med IKT menar vi i det här sammanhanget allt från en hårfön som kan slås av och på – och därmed ge en taktil återkoppling som kan användas för turtagning – till en dator med ett speciellt anpassat program som exempelvis Sarepta.

Det finns med andra ord inte en pedagogisk teknik – det är du som pedagog som gör tekniken pedagogisk!

Utveckling av samspel, kommunikation och språk

Kommunikationsutveckling är det område som forskningen har visat är allra viktigast för personer med medfödd dövblindhet. Det gäller såväl barn som vuxna. Men det är aldrig för sent att utvecklas. Det som inte har kunnat ske tidigt i utvecklingen kan inhämtas senare, genom det goda samspelet.

Utvecklingen av samspel och kommunikation förutsätter partners med ett nyfiket förhållningssätt och en förmåga att uppfatta, bekräfta och tolka gester och uttryck från personen med medfödd dövblindhet. Längre ner i det här avsnittet finns också konkreta exempel.

Kommunikationsutveckling

Socialt samspel är grunden för kommunikationsutvecklingen. Det är i sin allra tidigaste form en process där två individer ömsesidigt påverkar varandras handlingar.

Kommunikation är en form av samspel där meningsinnehåll överförs med hjälp av uttryck som uppfattas, bekräftas, tolkas och besvaras av motparten.

Ytterligare ett steg är att kunna tillägna sig ett kulturspråk eller ett konventionellt språk. Då måste även språkliga ingredienser finnas med. Personer med medfödd dövblindhet behöver erbjudas möjlighet till sociala samtalssituationer eftersom det är så vi människor gör för att få kunskap om varandra och vår omvärld.

Detta kräver en kommunikationspartner som kan uttrycka sig kroppslig/taktilt med gester och på andra sätt så personen med medfödd dövblindhet har möjlighet att uppfatta detta. Kommunikationspartnern behöver också ha teckenspråkskompetens och en förmåga att anpassa sig till individens språkliga nivå. Om personen har synrester kan teckenspråket förmedlas visuellt och uppfattas med synen. Men om det inte finns användbara synrester måste personen med dövblindhet ta emot teckenspråket taktilt, det vill säga genom att känna språket med händerna. Teckenspråket tillägnar man sig genom kommunikation och samspel med omgivningen, alltså på samma sätt som man utvecklar andra språk.

Du och jag

Det sociala samspelet börjar med det som kallas för dyad (du och jag) som i den vanliga utvecklingen sker tidigt i barnets liv.

För personer med medfödd dövblindhet sker det långsammare och senare. Men om rätt förutsättningar ges kommer det att utvecklas. Det tidiga samspelet innebär att den yttre världen ännu inte är inblandad. Uppmärksamheten både fysiskt och mentalt, är enbart riktad mot den andre.

I dyaden delas ansvaret för samspelet mellan personen med dövblindhet och partnern och uttrycks främst genom olika kroppsuttryck som rörelse, kroppsriktning, ljudproduktion, blick- och huvudhållning.

Samspelet kännetecknas av ömsesidighet, turtagning och gemensam uppmärksamhet – som alla förutsätter varandra.

Du, jag och det

Näste steg i kommunikationsutvecklingen kallas för triad (du, jag och det). Detta förutsätter att samspel och kontakt mellan två personer är etablerad, fungerande och sker automatiskt.

Triad beskriver när båda har gemensam uppmärksamhet på varandra och samtidigt på något tredje.

Detta tredje som här kallas ”det” kan vara en person, ett objekt, en aktivitet eller en känsla. Det är detta ”det” som sedan kan ligga till grund för ett kommande tema att kommunicera om.

Nu är det möjligt att ta emot intryck från omgivningen och ta in detta i det pågående samspelet. Det är detta som blir det nya att ”prata” om, ett samtalsämne i dialogen.

Gemensamma upplevelser – vägen till triad

Gemensamma upplevelser är ett sätt att utveckla goda relationer och socialt samspel. I dessa är det viktigt att partnern inte bara är fysiskt närvarande, utan att både personen med dövblindhet och partnern delar hela upplevelsen och är aktiva.

Barn lär sig genom att se, höra och känna hur andra gör i olika sociala situationer. För personer med medfödd dövblindhet är det svårare att uppnå samma förmåga på ett naturligt sätt. Det som inte uppfattas via synen eller hörseln behöver istället komma till personen på ett kännbart sätt (det taktila sinnet samt led- och muskelsinnet). Allt som finns på avstånd blir svårt eller omöjligt att uppfatta.

Att lära med hjälp av teknik kan bli lustfyllt om det finns en äkta ömsesidighet. Äkta i betydelsen att båda parter har lika roligt i aktiviteten och att den utförs tillsammans och på lika villkor. Ett erbjudande, som när det är som bäst, kan innebära en start på en kommunikativ förmåga.

Några exempel på teknik som redskap för gemensamma upplevelser

Nedan ges några exempel på tekniska produkter som kan användas för att skapa gemensamma upplevelser, turtagning, lek och teman att kommunicera kring. Se det som inspiration. Det finns massor av teknik runt oss i vardagen som kan användas för stimulera till samspel och fortsatt kommunikation. Det är bara fantasin som sätter gränser!

Föremål med brytare är ofta uppskattade

 

Exempel – turtagning

Föremål med på- och avfunktion, brytare, är ofta uppskattade av personer med medfödd dövblindhet. Brytare används i alla typer av kontakter oavsett om kontakten i fråga är känslig för beröring eller har ett större motstånd.

Om partnern har en likadan (eller liknande) kan nyfikenheten på denne väckas och turtagning uppstå.

Två brytare kopplade till en dator eller annan apparat (fotmassage, eltandborste eller liknande) där det händer något som personen med dövblindhet har erfarenhet av, kan öka förståelsen för att hen själv kan påverka den yttre miljön för att uppnå något positivt. Det är ett första steg till en mer avancerad förståelse.

Det är viktigt att prova vilken typ av brytare som passar just i den här situationen med just den här personen. Gemensamma upplevelser med delad uppmärksamhet iscensätts lättast med föremål som innehåller någon form av sinnesupplevelse och som introduceras på en för personen neutral plats på kroppen. De områden på kroppen som upplevs som mest neutrala är armen, handen, axeln och den övre delen av ryggen.

För apparater som är svåra att slå av och på med den vanliga strömbrytaren kan man använda en relästyrning för att slå av och på elektriciteten. Till boxen går det att ansluta en knapp som passar för personen ifråga. Det finns många sådana olika relästyrningar, trådbundna och trådlösa och med en eller flera utgångar och funktioner. Ett exempel är Simply Works Energise

På youtubefilmen nedan kan du se några exempel på hur man kan använda brytare.

 

Fotmassage

 

Exempel – ”göra likadant”

 

Förutsättningen är två fotbad med massageinställning. Kalle och hans assistent tar båda av sig skor och strumpor, något som redan är en ”göra likadant-situation”.

Därefter sätter båda sig med fötterna i var sitt fotbad. Assistenten visar Kalle att han slår på sin massagefunktion och visar Kalle hur han ska slå på sin egen massagefunktion, detta för att få upplevelsen mer taktil.

Därefter visar assistenten att han slår av funktionen igen, och Kalle gör likadant.

Genom denna enkla lek kan förståelsen för att påverka sin egen men också den andres situation öka. Det kan också vara ett steg till en mer avancerad förståelse av glädjen att dela en upplevelse med någon annan.

En gemensam upplevelse som denna ger också något att kommunicera om senare. Detta kan understödjas genom att situationen filmas med hjälp av exempelvis en surfplatta. Då kan man titta på aktiviteten tillsammans efteråt. Detta förutsätter förstås att Kalle har någon form av synförmåga. Om han saknar det går det ändå att ”samtala” om upplevelsen genom att återuppleva den kroppsligt/taktilt.

 

Den smarta knappen Flic

Alla smarta mobiler kan ge en vibrationssignal. Det är en funktion som kan användas för att skicka taktila signaler mellan två personer som befinner sig på avstånd från varandra.

 

Exempel – taktila signaler via mobilen

 

Flic är en liten trådlös knapp som får ens smarta mobil att göra någonting som den på förhand är inställd på.Bild som viser en blå knap med ordet Flic

När Simon – döv och synskadad – trycker på Flic-knappen som sitter i hans bälte, skickar hans telefon, med hjälp av bluetooth,  en signal till hans assistents telefon – även om denne inte finns i den direkta närheten räckvidden är cirka 50 meter).

Assistenten kan skicka en vibration tillbaka till Simon som känner att hans telefon vibrerar.

Detta kan utvecklas så att exempelvis två vibrationer betyder att assistenten strax kommer tillbaks. Det finns också möjligheter till andra variationer i rytm och intensitet för att mer kunna utforska och ”leka” med Flic.

Flic är ytterligare ett exempel på IKT som kan ge förståelse för att det går att påverka både sin egen och den andres agerande via ett tredje element (objekt).

Knappen kan aldrig ersätta den kommunikation som krävs mellan Simon och hans assistent, däremot ge information om något Simon och hans assistent tillsammans kommit fram till.

 

Taktilt ljud

Flic-knappen kan också användas för att styra uppspelning av musik som kan uppfattas och avnjutas på olika sätt – även taktilt.

 

Exempel – taktilt ljud via resonansplatta

 

Pelle, som är helt döv och har mycket begränsad syn, bor på ett boende där det finns en resonansplatta på golvet som han kan ligga eller sitta på.

Den består av en fanerskiva, 4 mm tjock och 2×1 meter i storlek. Runt plattan finns en 2×2 cm list som bildar ett mellanrum mellan golv och skiva.Vit resonansplatta

På plattan har man monterat bashögtalare kopplade till en förstärkare till vilken personalen kan koppla Pelles surfplatta.

Med en Flic-knapp går det att styra Spotify. Ett dubbelklick startar en spellista – vilket personalen kan hjälpa till med. Ett klick startar och stoppar låten och hålls knappen inne byts låt.

När Pelle sitter eller ligger på plattan tillsammans med en partner placerar denne knappen på lämpligt ställe så att båda når den.

De kan då uppleva musiken tillsammans, skapa en dialog och partnern kan uppmuntra Pelle att aktivt styra musiken. En rolig upplevelse som uppmuntrar till samspel och delad glädje!

(Se närmare beskrivning av denna och andra möjligheter för taktilt ljud här)

 

Hårfön

I olika vardagsaktiviteter tillsammans ges flera tillfällen till triadiskt samspel som till exempel när man har duschat och skall torka håret.

 

Exempel – samarbete om att torka håret

 

Lisa och hennes assistent Pia brukar, efter det gemensamma badet i skolans bassäng, duscha och tvätta håret tillsammans. Rutinerna efter badet är desamma varje gång. När Pia och Lisa torkat sig, smörjer de in varandras ben med hudlotion och handdukstorkar varandras hår.

Pia kom på att de kunde ta med sig två hårtorkar. Lisa hade tidigare varit nästan rädd för att få håret torkat med hårtork. Men nu, när de hade var sin, tyckte hon att hårtorken var spännande. Lisa blåste den varma luften både på sitt hår och på Pia.
Billedresultat for hårtorkar

Pia visade att hennes hår fortfarande var blött och visade Lisa hur hon kunde blåsa på hennes hår. Några gånger senare visste Lisa direkt att det var hon som skulle hjälpa Pia att bli torr i håret.

När de numera packar till badet är Lisa noga med att båda hårtorkarna är med.

När Lisa och Pia kommer hem, är det denna gemensamma upplevelse som ger innehåll i samtalet som följer.

Både Pia och Lisa kan ta hjälp av rörelserna i aktiviteten för att underlätta förståelsen för varandra. Det kan bland annat ske genom att de visar varandra var på kroppen det känts och vilka föremål som använts.

 

Appar

Bland de många appar som finns för surfplattor går det ofta att hitta någon som väcker intresse och kan användas av den enskilda personen utifrån hens intresse.

 

Exempel – exakt rätt app 

 

Erik använder sin syn när han är motiverad men ser egentligen så lite att han behöver taktilt stöd i allt han gör i vardagen. Han tycker om grodor och han gillar att blåsa.

Hans assistent har hittat en app för Ipad med en animerad groda som hoppar när surfplattans mikrofon registrerar ett ljud.

Billedresultat for ipad

Erik är jätteintresserad av att få grodan att hoppa. Att blåsa på mikrofonen visar sig ge tillräckligt ljud för att få den att hoppa.

Erik hittar själv på att han och assistenten kan turas om att få grodan att hoppa.

Detta ger honom och assistenten något att kommunicera om vilket de gör  med hjälp av tecken som Erik tar emot taktilt. Det triadiska samspelet skulle kunna utvecklas ytterligare om Erik, tillsammans med assistenten, berättar för sina föräldrar om grodleken.

 

Fläkt

Olika sinnesupplevelser väcker nyfikenhet och kan ge förväntan och stimulera till samspel med omgivningen. Det är också viktigt att upptäcka att man kan påverka skeenden och förstå orsak och verkan.

 

Exempel – samspel om fläkt 

 

Olle behöver stöd i att aktivera sig, få upplevelser och att stimulera sina sinnen. Han tycker om starka stimuli, som till exempel när det blåser.

För att han ska få känslan/upplevelsen av att kunna påverka det som händer kopplar personalen en fläkt via en reläbox som sedan kan styras via en manöverkontakt,se Exempel –turtagning ovan.

Eftersom Olle är blind guidar personalen hans hand till kontakten genom att lägga Olles hand på sin. PersonaleFläkt ansluten till reläbox och avbrytarknappn trycker på kontakten med en tydlig rörelse. Olle känner detta och fläkten startar och blåser i 20 sekunder.

Olle blir glad vilket han visar med skratt och kroppsrörelser. Personalen bekräftar taktilt, delar upplevelsen och inväntar något tecken på att Olle vill ”ha mer” fläkt.

Olle kan behöva lång tid för att reagera. Han visar att han vill ”ha mer” antingen genom att klappa lätt på personalens hand och kontakten eller genom att göra gungande rörelser med överkroppen.

Dagar då Olles motivation är hög kan ett längre samspel uppstå och fläkten startas om flera gånger.

Olle har blivit medveten om att han kan påverka även om han än så länge inte själv tar initiativ till att trycka på kontakten

Möjligheten att prova annan typ av manöverkontakt finns också.

 

Manöverkontakt till cd-spelare

Användning av teknik kan ge personen en känsla av omgivningskontroll till exempel genom att själv kunna påverka när och hur länge hen vill lyssna på musik. Dessutom kan detta betyda att personen blir bekant med hur man använder en avstängningsknapp. Det kan bli en bra utgångspunkt för vidare samspel kring teknik med brytare.

 

Exempel – själv spela musik

 

Kalle, som har hörselrester, tycker om att lyssna på musik under sin rast på daglig verksamhet men hade tidigare inte möjlighet att själv hantera en cd-spelare.CD-spelare tillkopplat en stor röt avbrytarknapp

Personalen kopplade en manöverkontakt till en cd-spelare och placerade den vid fåtöljen där Kalle ofta sitter under sin lunchrast.

När de började använda manöverkontakten hade de cd-spelaren inställd på att starta musiken och endast spela en kort stund när man hade tryckt kontakten. Om man tryckte igen spelades det mer musik och så vidare.

Under en lång period var det personalen som tryckte på kontakten, men till slut upplevde de att Kalle hade fått en förståelse för att han själv kunde påverka musiken.

Efterhand utökades tidsintervallen. Idag är cd-spelaren inställd så att den startar musiken när man trycker på kontakten och stoppar den när man trycker på den nästa gång.

 

Utforskande och orientering

Att visa världen och dela omvärlden gör föräldrar tidigt i barnets liv och det sker spontant och naturligt i olika situationer. Livsrummet, det vill säga aktionsradien för en person med tidig dövblindhet, skiljer sig på många sätt från andra eftersom de två viktigaste sinnena, syn och hörsel, är nedsatta i olika grad. Det som sker utanför kroppen är oftast inte tillgängligt. Istället får känseln, det taktila sinnet, träda in och kompensera. Därför blir det helt nödvändigt att utveckla taktila strategier  för olika situationer och ändamål. Det gäller både för möjligheten att orientera och förflytta sig och för att kunna utforska miljön. Även lukt och smak är viktiga för att upptäcka omvärlden och utveckla begrepp för den. Här kan teknik vara ett stöd vilket exemplen nedan visar.

Möjlighet till dialog

Omvärlden kan bli mycket begränsad, till och med så begränsad att den inte sträcker sig längre än till en armlängds avstånd. Att tillsammans ta del av den ger viktigt innehåll att samtala kring. Att tillsammans med en trygg partner undersöka människor, saker, rum och miljöer vid upprepade tillfällen ger stöd för ”tänkandet” kring allt detta.

Det är dessa erfarenheter av omvärlden som sedan kan ligga till grund för vidare kommunikationsutveckling, förutsatt att barnet får möjlighet att dela detta med partners som har kunskaper om dess specifika behov och förutsättningar.

 

Massagestol

 

Exempel – provsittning av massagestol

 

Frida är en liten flicka med kvarvarande funktion av både syn och hörsel. Frida och hennes mamma besökte en möbelaffär där det fanns massor med stolar. En av dem var en massagestol och den var mycket större än alla andra.Svart massagestol ICare Skyline i konstläder

Fridas mamma bar dottern på armen och satte sig med jämna mellanrum i olika stolar. Plötsligt började en av dem att vibrera.

Oj!, tyckte mamman. Eftersom det inte var meningen att sätta igång stolen reste hon sig och gick vidare.

Nu ville Frida inte längre bli buren utan gå själv. Hon började med att känna på och provsitta de närmaste stolarna, men fortsatte att backa mot stolarna de passerat. Hon stannade inte förrän hon var tillbaka vid den stora stolen, den som hade vibrerat, och visade mamma att hon ville upp i den igen. Mamman frågade expediten om det var okej att prova den på riktigt.

De har gjort många utflykter till möbelaffären efter detta.

 

Qr-kod som berättarhjälp

Återberättande för personer med syn- och hörselrester kan ske via kroppsrörelser (imitation av rörelse i aktiviteten) tal, tecken (taktila eller visuella) ritade bilder, filmer eller fotografier. Hjälpmedel kan vara dator, surfplatta eller en förstoringskamera.

 

Exempel – qr-kod styr surfplattan

John är intresserad av att utforska sin omgivning på olika lekfulla sätt. Vid ett tillfälle gick John och hans assistenter förbi ett träd med ett hål i som John blev intresserad av. John undersökte hålet med hjälp av både synen och känseln.

Johns lärare fördjupade sedan hans intresse för trädet genom att sätta upp QR-koder på trädet. En QR-kod är en lite mer avancerad variant av streckkod som kan hålla innehålla mer information. Informationen som den kodar för kan vara en ett visitkort eller en webblänk. Använder man befintligt innehåll på webben eller om man själv laddar upp exempelvis foto eller film på nätet kan man med enkla gratisprogram på nätet skapa en QR-kod som pekar på det innehållet. När man scannar koden med en surfplatta eller mobiltelefon så blir man direkt hänvisad till länkens innehåll.

John hade med sig Ipaden till trädet och provade att läsa av QR-koderna som innehöll bilder samt filmer från teckenlexikonet med exempel på vem som kunde bo i hålet.

Innehållet i Ipaden från QR-koderna låg sedan till grund för vidare kommunikation om hålet i trädet.

John och hans lärare och assistenter kunde alltså sedan ha ett gemensamt fokus på trädet med upplevelser kring hålet och QR-koderna, vilket i sin tur ledde till flera kvalitativa kommunikationstillfällen i undervisningen.

Trädet och hålet har även möjliggjort en utforskning, baserat på det taktila sinnet, vilket ytterligare har bidragit till kroppsliga intrycksfulla upplevelser för John.

 

Motsvarande återberättande för personer utan funktionell syn och hörsel är via rörelser, saker som signalerar aktivitet, taktila bilder, kartor och modeller av händelsen.

Hör av dig

Detta är ett första försök att belysa användning av teknik som  pedagogisk verktyg för den här målgruppen. Bakom materialet står ett nätverk av professionella inom dövblindfältet med intresse för teknik. Vi är medvetna om att det sker en massa spännande saker runt om i landet som vi inte har fångat upp och är därför väldigt tacksamma om du vill dela med dig av dina erfarenheter eller har synpunkter på materialet.

Vi är därför väldigt tacksamma om du vill dela med dig dina erfarenheter eller kommentarer. Skriv till oss i gruppen  (scrolla ner en bit på sidan) eller till ikt@nkcdb.se

Mer information

Här kan du läsa mer om utveckling av kommunikation hos personer med medfödd dövblindhet:

Andersen, K, Andreassen, E-B, Damslora, S, Endersen, Å, Haldorsen, H, Rieber-Mohn, B (2015) Personer med medfödd/tidig dövblindhet- Hur kan vi förstå varandra. Broschyr.

Arman, Kerstin (2006) Från Upplevelse till samtal. Specialpedagogiska institutet, Stockholm.

Janssen, Marleen & Rödbroe, Inger (2007) Kommunikation och medfödd dövblindhet. Medfödd dövblindhet och principiella utgångspunkter för insatser. Mo Gård förlag, Finspång.

Janssen, Marleen & Rödbroe, Inger (2007) Kommunikation och medfödd dövblindhet, Kontakt & Socialt samspel. Mo Gård förlag, Finspång.

Janssen, Marleen & Rödbroe, Inger (2007) Kommunikation och medfödd dövblindhet, Att skapa mening. Mo Gård förlag, Finspång.

Janssen, Marleen(red), Rödbroe, Inger & Souriau, Jacques (2009) Kommunikation och medfödd dövblindhet. Övergång till kulturellt språk. Mo Gård förlag, Finspång

Nafstad, Anne Varran (2009) Kommunikation kan kurere: Fokus på kommunikativ agens hos personer med medfødt døvblindhed. Fackhäfte

Nafstad. Anne Varran & Rödbroe, Inger Bögh (2013) Kommunikative relationer, insatser som skapar kommunikation med personer med medfödd dövblindhed. Mo Gård förlag, Finspång.

Hemsidor med information om dövblindhet

Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor
SPSM
Förbundet Sveriges Dövblinda

Ytterligare tips

Tips om bemötande och samarbete hur man skapar ett gott samarbete mellan dem som arbetar med hjälpmedel inom området för informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och användarna finns i En liten blå bok om IKT. Den kan beställas och laddas ner från vår hemsida.

Bakom materialet

Materialet är en del av Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors IKT-insats för personer med medfödd dövblindhet. Bakom denna insats har stått en arbetsgrupp lite bestående av nedanstående personer.

Bakom materialet har stått en arbetsgrupp bestående av

Vi i arbetsgruppen vill också tacka de personer som bidragit inom vår referensgrupp för materialet! Utöver referensgruppens arbete blev materialet diskuterat på Nordens Välfärdscenters workshop om IKT för personer med medfödd dövblindhet 6-8 september 2016 där 12 personer från Danmark, Sverige och Norge deltog och gav input till innehållet.

Första versionen av materialet publicerades januari 2017.