Nyheter, tips och tankar

Av Henrik Hildemar och Thomas Ragnarsson

För snart 2 år sedan berättade vi här på hemsidan om projektet SUITCEYES, läs gärna den beskrivningen av projektet i artikeln Smarta kläder talar om vad som händer.

Nu när halva projekttiden snart passerat tänkte vi berätta lite mer om vad som hänt och kommer att hända i projektet.

Bakgrund och sammanfattning av projektet

Grundfrågorna för projektet är:
Kan man inhämta, använda och presentera information runt en person med dövblindhet genom att använda sig av teknik och smarta textilier?
Kan man vidareutveckla detta ytterligare till att bygga ett språkligt meningsfullt innehåll och presentera detta taktilt?

Borås Högskola (Projektledare) har tillsammans med flera europeiska universitet och högskolor fått medel från EU:s nya stora innovation- och forskningssatsning, Horizon 2020, för att genomföra ett treårigt forskningsprojekt där man strävar efter att ”förbättra livskvaliteten för personer med dövblindhet genom användningen av intelligenta haptiska tekniker”.

Detta hoppas man kunna åstadkomma genom att försöka:

• Utöka omgivningsperceptionen och underlätta den rumsliga orienteringen hos användaren
• Utöka möjligheterna till information och kommunikation kroppsligt och ge möjlighet till att utnyttja en större yta av kroppen för ett språkligt innehåll
• Engagera och underlätta inlärningen hos användaren genom att erbjuda gamification (spelifiering på svenska) för att engagera, och motivera

Vad är genomfört

Projektet består av flera olika avgränsade arbetsområden, s.k. work packages. Mer om detta kan du läsa i förra artikeln via länken ovan.

Det som hänt så här långt är att man gjort en första röd ”test-klänning” som använts för användartester. Denna har nu förfinats till en ny test-dräkt som ser ut så här. De gröna linjerna är i ett induktivt material som kan överföra energi till de olika tekniska enheterna som man placerar i fickor som är sydda på insidan av dräkten.

Förhoppningsvis kommer de användarstudier som görs att kunna ligga till grund för att det tekniska innehållet skall kunna bli användbart och meningsfullt för målgruppen.

På The Information Technologies Institute i Grekland studerar man ansiktes- och objektsigenkänning. Digitala kameror som filmar och där innehållet i realtid bearbetas och analyseras med hög tillförlitlighet. Man har närmat sig att även lyckas tyda och tolka gester och känsloyttringar på detta vis. Den stora utmaningen blir att presentera detta för användaren på ett sätt som kan tänkas kunna bli meningsfullt. Denna omgivningskontroll kombineras senare med ultraljud, laser och inomhuspositioneringssystem.

All denna teknik skall i ett senare skede bli en del av den sammansatta prototyp med kringutrustning som testpersoner skall kunna bära för att samla in erfarenheter.

Vad ska projektet leda fram till

Prototypen ska man sedan steg för steg utveckla vidare till en smidigare och bättre prototyp som är klar till år 3. Förhoppningen är att resultatet ska kunna leda fram till att någon därefter vidareutvecklar den till en kommersiell produkt och/eller att det startas nya projekt för att komma längre. Projektets tanke och mål är alltså att samla in och dokumentera kunskap och möjligheter, som senare kan användas som bas för kommande utveckling.

För vår del väcker den tankar kring hur det pedagogiska arbetet skulle kunna utformas. Hur tränar man in och förenklar igenkännbara taktila mönster och signaler så att dessa verkligen kan uppfattas och användas? Häri ligger nog den stora utmaningen, hur kan vi anpassa och pedagogiskt arbeta med den omgivningsinformation och kommunikation som haptiskt presenteras för användaren.