Dags för årets hörselvecka

I dag drar årets hörselvecka igång. Det är HRF, Hörselskadades riksförbund, som arrangerar och veckan är ett led i arbetet för ett hörselsmart samhälle.
Förbundets egna undersökningar visar att en av tre svenskar inte testat hörseln på över tio år, vilket innebär att många mår dåligt i onödan. En färsk brittisk studie visar att även anhöriga behöver rehabilitering.

En person med hörlurar som provar HRF:s hörseltestare på en surfplatta.
HRF uppmanar till hörseltest under hörselveckan som startar i dag.

Under hörselveckan ordnar många av förbundets lokalföreningar aktiviteter. Det är allt från bio till föredrag och erbjudanden om hörseltest. Aktiviteterna listas i kalendern, det är bara att söka på sin egen ort.

På förbundets hemsida finns också hörseltestaren som gör det möjligt att själv testa sin hörsel, var som helst och när som helst. Hörseltestaren finns också att ladda ner som app från både App Store och Google Play.

Även anhöriga till hörselskadade behöver rehabilitering, konstaterar en ny, brittisk forskningsstudie. Det beror på att hörselproblem påverkar kommunikationen – och därmed beteendet och samspelet med omgivningen.

Stress och skuld hos anhöriga

Studien, som sammanfattas på HRF:s hemsida,  pekar på en rad konsekvenser av hörselnedsättning i familjen:

  • Telefon: Anhöriga fick ofta ta hand om all telefonkommunikation, förmedla information och ta ansvar för att hålla kontakt med omvärlden.
  • Radio och tv: Konflikter och irritation på grund av högt uppskruvad ljudnivå.
  • Social samvaro: Även anhöriga hade en mer negativ upplevelse av social samvaro med andra när den närstående inte kunde vara delaktig. Det ledde till att även den som inte hade en hörselnedsättning drog sig undan sociala aktiviteter och blev mer isolerad.
  • Stress: Att leva med någon som hamnar utanför i olika situationer kan lätt ge upphov till känslomässig stress – dels som en följd av att hela tiden försöka anpassa tillvaron så att delaktigheten fungerar, dels den återkommande oron för att det inte ska fungera och att ens anhörig ska bli utanför. Det var också vanligt att känna upprördhet över att andra inte tog hänsyn till eller hade förståelse för partnerns behov.
  • Skuldkänslor: En del hade skuldkänslor för sina känslor av stress kring ”bördan” av att behöva anpassa sig till en hörselskadad anhörigs behov. En del tyckte att det var utmattande att försöka få kommunikationen att fungera

De brittiska forskarna konstaterar att anhöriga måste bli mer involverade i rehabiliteringsprocessen inom hörselvården, och att deras erfarenheter måste tas på allvar. Det här är ett  område som behöver utvecklas även i Sverige.

Gå även in och gilla HRF på facebook så får du bra information fortlöpande.