Skärmbild av mobilutgåvan av Aftonbladet där man ser Aftonbladets logo.

Utbildning i att läsa nyheter på iPhone med punktdisplay

I detta blogginlägg tänkte jag beskriva de framgångsfaktorer vi konstaterade i ett projekt som hade till syfte att utbilda personer med dövblindhet i att läsa nyheter med hjälp av iPhone och punktdisplay.

Även om det är några år sedan projektet genomfördes (2012), tänker jag att samma faktorer är aktuella över tid och förhoppningsvis kan bidra till bra resultat i utbildningssituationer. Nu några år senare har tekniken för hjälpmedel blivit snabbare, stabilare och mer tillförlitlig. Men behovet av utbildning och support är troligen ännu större nu när tekniken finns som ett naturligt inslag i vardagen.

Bakgrund

En kort bakgrund till projektet var att NUET, den anpassade nyhetstidningen i pappersformat, hade lagts ned efter femtio år. Många personer med dövblindhet riskerade att bli utan möjlighet till att själva kunna läsa nyheter.

Den nyare tekniken med inbyggda hjälpmedel i iPhone och trådlös hopkoppling med punktdisplay fanns redan hos vana teknikkunniga personer med dövblindhet, men var för många personer med dövblindhet inte tillgänglig utan stora utbildningsinsatser.

Projektet blev framgångsrikt och alla deltagarna kunde efter projektets slut självständigt behärska tekniken att läsa nyheter via punktskrift när och var de själv önskade. De hade dessutom fått en ökad nyfikenhet i att vilja använda fler funktioner som exempelvis e-post, sms, GPS navigering m.m. genom sina smarta telefoner.

Projektets framgångsfaktorer

Följande framgångsfaktorer blev identifierade i projektet:

Förkunskap om dövblindhet som funktionsnedsättning

Om utbildaren har grundläggande förkunskap om bemötande av person med dövblindhet i praktiken, ökar tryggheten hos ”eleven” och därmed förutsättningarna till att lära sig mer. Ledsagning med syntolkning är några exempel som kan ingå i bemötandet.

Direktkommunikation mellan utbildare och elev

Att kommunicera direkt på exempelvis taktilt eller visuellt teckenspråk kan minska riskerna för missförstånd som annars ibland uppstår när utbildningssituationen går via tolk. Förutsatt att kommunikationen självklart sker på ett sätt där båda förstår varandra fullt ut. Taktila bekräftelser och socialhaptiska signaler är bra att använda som del i dialogen. Annars är tolk viktigt att använda.

Om ni använder tolk, glöm inte att boka i god tid före och fråga om tolkar som kan tolka tekniska begrepp. Detta i syfte att minska missförstånd och förvirring under utbildningen. Projektet hade två lärare utifrån elevens kommunikationssätt och hjälpmedelsanvändning – anpassat tal/visuellt teckenspråk respektive taktilt teckenspråk.

Anpassad lokal

Om utbildningslokalen är anpassad för syn- och döva/hörselskadade ökar tryggheten och chansen för bättre inlärning och självständighet. Det är viktigt att använda samma lokal där eleven känner igen sig och inte behöver lägga energi på orientering i ny miljö inför lektionstillfällena.

Projektet befann sig på samma adress för undervisning och gemensamma möten, i lokaler som var synanpassade och väl kända av alla elever och färdtjänst.

Individuell undervisning

Fördelarna med att undervisa individuellt i stället för i grupp var bland annat att eleven gavs möjlighet till frågor o funderingar löpandes under den avgränsade lektionen. Olika tekniska förkunskaper är också lättare att nivåanpassa när man har en elev i taget. Eleverna behöver heller inte vänta på sin tur vilket kan sänka både fokus och motivation.

I grupp kan också ljud från andras talsynteser eller samtal med läraren påverka eleverna negativt. Projektet använde sig av individuell undervisning men hade gemensamma möten separat. Gemensamma möten kan förutom det rent informativa även fylla en social funktion där eleverna får träffas och utbyta erfarenheter.

Anpassad tid och tempo

Lektionstiden bör vara väl tilltagen eftersom kommunikationen ofta tar längre tid via teckenspråk eller tolk. Samt att vissa moment tar längre tid att lära ut och behöver mycket repetition. Även viktigt att ta hänsyn till tempo eftersom eleven som kanske läser från punktdisplay inte samtidigt kan ta emot information varken via teckenspråk eller via hörsel. Tack vare individuell undervisning kunde projektets lärare anpassa tid o tempo även utifrån energinivå.

Individuellt anpassade lathundar

För att minnas och kunna träna på funktionerna självständigt i hemmet inför nästa lektion, är det bra att erbjuda individuellt anpassade steg för steg manualer, ”lathundar”. Här är det viktigt att i dialog skapa en lathund som personen verkligen känner igen sig i och kan använda självständigt utan större ansträngningar. I projektet var eleverna punktläsare och erbjöds därför lathundar på punktskrift i pappersformat för att inte krocka med läsradens information.

Distansundervisning och support

Vi tyckte det var viktigt att även erbjuda stöd emellan lektionstillfällen eftersom motivationen minskar om man måste vänta tills nästa tillfälle på en enkel fråga. De elever som exempelvis hanterar e-post eller sms kan erbjudas en löpande dialog med läraren dessa vägar för bättre fokus och resultat när väl lektionen skall genomföras. Andra kan erbjudas att ringa via text/bildtelefon eller förmedlingstjänst.

Ny teknik i all ära, men när tekniken efter avgränsade utbildningsperioder krånglar bör det finnas tydliga rutiner för hur användaren får snabb hjälp i vardagen att komma vidare. Men frågan om teknisk support för personer med dövblindhet återkommer jag till i en senare bloggtext.

Ronnie Widmark

Om du vill läsa mera:

Ladda ner slutrapporten från iPhoneprojektet (pdf).

I ”En liten blå bok om IKT” hittar du flera råd och tips om hur man skapar ett gott samarbete mellan dem som arbetar med IKT-hjälpmedel och användarna.