Om förvärvad dövblindhet – referat från ADBN-konferensen i Lund

Börjar så sakteliga hämta mig efter en förkylning som jag hittat någonstans, är ju sådana tider nu.
Elak var den i alla fall.
I början av november, närmare bestämt 7-10 november så var det konferens i Lund, den nionde ADBN konferensen som lockar professionella, brukare och forskare intresserade av förvärvad dövblindhet.

Vissa av oss tjuvstartade redan dagen innan med intressanta föredrag kring äldre personer med kombinerad syn och hörselnedsättning. Megan Mann från Sense i Storbritannien bad oss i inledningen av sitt föredrag att fundera på vad vi själva hade för önskningar kring vår egen ålderdom. Hon presenterade sedan tre olika personer som på olika sätt fick ge sina berättelser och önskningar.

Innan dess hade vi fått lyssna på hur kommunikation kan stimuleras och upprätthållas genom en speciell metod. Personer med Alzheimers sjukdom eller andra typer av demens kan få svårigheter med talat språk. Genom en intensiv kommunikationsträning som till stor del handlade om att följa personen med demens ljud och intentioner så kunde man stimulera till kommunikation. Här fick vi se några starka videoklipp, där personer som inte längre kunde kommunicera med talat språk genom samspelsträning, nära kontakt och härmning kunde upprätta kommunikation tillsammans med personal igen.
Genomgående i presentationerna var temat att vi är sociala varelser som vill kommunicera och samspela med andra. Att bli erkänd som människa även när förutsättningarna för den språkliga kommunikationen har ändrats.