Nya metoder slår inte igenom – även om de är bättre

Nya metoder som kan göra vården bättre kommer fram hela tiden. Men de har svårt att slå igenom. Det visar en doktorsavhandling av psykologen Linda Richter Sundberg.
— Jag tror det finns mycket att vinna om de tre stora, SKL, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen och SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, kunde samordna sig bättre, säger hon till tidningen Forskning om funktionshinder pågår 3/16

En konsekvens av den bristande samordningen är att vård och habilitering ser olika ut i olika delar av landet och dessutom är av skiftande kvalitet.

118645_3fofp_nr_3_2016_www3_sida_01Ett skäl till situationen är förändringsovilja. Patienter vill inte ändra en behandling som de är vana vid eller litar på. Vårdpersonal kan vara ovilliga att ändra sitt arbetssätt. Även chefer kan vara ovilliga att införa nya metoder.

Olika syn på evidens gör det svårare

En ytterligare komplikation är att de stora aktörerna inte har samma syn på  evidens, vad som krävs för att bevisa att en metod är effektiv. SBU och Socialstyrelsen har en mer strikt definition än SKL.

— Personal inom vård och habilitering möter alla dessa tre. Om de säger olika blir det givetvis svårare för verksamheterna att veta vad de ska göra för att erbjuda bästa möjliga vård.

I dag är de som bor i storstäder eller universitetsstäder priviligierade när det gäller kvaliteten. Det är inte rimligt, menar Linda Richter Sundberg. Hon ser också ett problem med att kunskapsunderlaget ibland är för stort och för obegripligt.

—  De som skriver underlagen har ett stort ansvar.  Underlagen ska vara begripliga. Och om dokumenten är omfattande kanske de kan delas upp i mindre bitar som riktar sig till olika målgrupper?

Bostadsanpassning viktig för delaktighet

En annan artikel i tidskriften handlar om bostadsanpassning.  Arbetsterapeuten Björg Thoradottirs avhandling ”Home health and participation for community living people with disability” visar att det är viktigt att ställa rätt frågor, ofta på flera gånger och kanske på olika sätt.

—Vissa berättar inte allt de vill ha åtgärdat första gången. De kan känna att redan fått ganska många anpassningar och vill inte fråga om mer trots att det kan finnas någon anpassning som skulle påverka deras livskvalitet och känsla av delaktighet väldigt mycket. Det är inte sällan äldre personer som inte tycker att de vill vara till besvär.

Vad som ger delaktighet skiljer sig också, både mellan personer och över tid. För vissa är det väldigt viktigt att kunna duscha själv. För andra kan det kräva så stor ansträngning att duscha själv att de inte orkar går ut.

Text: ANNE JALAKAS

 

 

 

 

 

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn