Många felaktiga bedömningar i rätten till personlig assistans

Ingen annan som ska utomlands på semestern behöver ansöka om detta till kommunen. Men den som har rätt till stöd enligt LSS och behöver extra insatser vid resan måste göra det. Och riskerar att få nej med motiveringen att levnadsvillkoren redan är goda.

− Ett av många exempel på felaktiga bedömningar, säger Sophie Karlsson, jurist och verksamhetsansvarig för Ifa, intressegruppen för assistansberättigade. Det som ska bedömas är behovet av insatsen, inte behovet av själva resan.

− Ingen vill höra att du åkte ju förra året, eller du reste iväg tidigare i år, glöm den här resan. Men det kan personer med funktionsnedsättningar råka ut för.

LSS har beskrivits som en frihetsreform, en lag som ska ge rätt till full delaktighet i samhället. Inte lite delaktighet, eller delvis delaktighet.

Det betyder att den som vill städa tre gånger i veckan ska få hjälp med det och inte tvingas nöja sig med en gång varannan vecka.

Sophie Karlsson är jurist och specialiserad på LSS.

Sophie Karlsson är jurist och specialiserad på LSS.

God levnadsnivå – eller skälig

Det är viktigt att hålla isär de olika lagstiftningar som gäller för stöd och hjälp. Socialtjänstlagen är en ramlag som ger rätt till skälig levnadsnivå. LSS är en rättighetslag som ger rätt till goda levnadsvillkor.

Sophie Karlsson har svårt att förstå motivet till de begränsningar som sätts, exempelvis för extra insatser vid resor.

− Kanske man tror att det blir väldigt dyrt. Men då ska man veta att personer med funktionsnedsättningar ofta har begränsade möjligheter och inte sällan rent fysiskt svårt att genomföra en utlandsresa. Dessutom har de flesta begränsad ekonomi. Risken för att kommunerna skulle betala ett lyxliv ser jag som obefintlig. LSS handlar inte om att ha rätt till mer än andra, utan om att ha samma rättigheter som andra.

Överleva eller leva?

Innan LSS trädde i kraft hade människor med funktionshinder lågt inflytande över sina liv. De var begränsade till vad som bjöds. Det kunde vara hemtjänst eller någon form av institutionsboende. En hjälp att överleva snarare än ett stöd för att leva.

Sophie Karlsson minns en av de första hon mötte som skulle ansöka om personlig assistans. Det var en kvinna som redan hade omfattande hjälp i form av hemtjänst.

− När vi skulle gå igenom hennes behov började hon beskriva sin vardag. Jag avbröt och sa att hon skulle berätta om vad hon ville göra och när hon ville göra det, inte hur det såg ut i dag. Hon blev helt tyst. Ingen hade frågat henne förut. I hela sitt liv hade hon anpassat sig efter de insatser som fanns, aldrig tänkt på vad hon själv ville.

Goda levnadsvillkor

Vad som menas med goda levnadsvillkor är högst individuellt. Grunden är att kunna göra det man vill när man vill, vare sig det handlar om att sitta på verandan och dricka kaffe, resa jorden runt eller åka till en marknad på helgen.

− Den som ska ha insatsen måste själv fundera igenom detta. Vad är det jag vill med mitt liv? Det är inte alltid så lätt att förmedla till omgivningen och något man kan behöva hjälp med.

LSS är ingen otydlig lag. Ändå kan besluten bli konstiga. En tendens är att insatserna hackas upp. Sophie Karlsson ger exemplet bio. Personen behöver hjälp att komma in i salongen och med att ta av jackan men inte med att se själva filmen. Om hjälpen inte också beviljas under själva filmen blir insatsen hackig.

Ett problem för personer med dövblindhet är att få räknas in i den grupp, den personkrets, som har rätt till insatser enligt LSS. Det finns tre personkretsar.

  • Personkrets 1 gäller personer med utvecklingsstörning och autism eller autismliknande tillstånd.
  • personkrets 2 omfattar personer med förvärvade hjärnskador.
  • Personkrets 3 gäller andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Det första en handläggare ska göra är att bedöma om den sökande tillhör någon av personkretsarna. Först därefter ska själva insatsen bedömas.

− Det har blivit svårare att anses tillhöra personkrets 3. Det är den som är mest svårbedömd och den som oftast gäller för personer med dövblindhet som inte har ytterligare funktionsnedsättningar. Jag ser fler avslag än tidigare och hårdare bedömningar från domstolarna, säger Sophie Karlsson.

Många som haft personlig assistans och sökt om fler timmar har plötsligt fått avslag helt och hållet. En del har dessutom blivit bedömda att inte omfattas av personkrets 3.

− Om det händer går det inte heller att söka någon av de andra nio insatserna i LSS, som ledsagarservice eller gruppbostad. I stället är man tillbaks på skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen. Man får inte lika omfattande hjälp, insatser som är avgiftsbelagda och sammantaget försämrade levnadsvillkor.

− Det blir helt enkelt inte möjligt att leva fullt delaktigt och jämlikt.

Personlig assistans

Den insats som ger störst frihet och bäst ger förutsättningar för ett fullt delaktigt och jämlikt liv är för många med dövblindhet personlig assistans.

Den centrala frågan för att avgöra om man har rätt till assistans handlar om de grundläggande behoven. Dessa tolkas ibland felaktigt som att bara gälla vad som går att göra rent fysiskt. Den som klarar sin personliga hygien, kan klä av och på sig och äta själv riskerar att få nej, med motiveringen att svårigheterna inte är tillräckligt stora och betydande.

Men grundläggande behov, så som de är definierade i LSS § 9a, handlar inte bara om måltider och toabesök utan också om att kunna ”kommunicera med andra eller behöva annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.

Just svårigheten att kommunicera med andra förbises ofta trots att det i dag finns mycket forskning som visar att detta orsakar stor ohälsa, framför allt psykisk. Utöver en försämrad livkvalitet kostar det också samhället stora resurser på andra sätt.

− Om personen sitter i rullstol är det lättare att få förståelse från handläggaren än om man har en nedsättning som inte syns lika bra. Det finns en oförståelse för vad kombinationen nedsatt syn och hörsel innebär, säger Sophie Karlsson.

Konkreta intyg avgörande

Intyg har blivit allt viktigare när rätten till stöd ska bedömas. Ofta krävs medicinska intyg även för sådant som inte går att styrka rent medicinskt utan handlar om hur vardagen fungerar.

− Ett stort problem är också den vanliga utgångspunkten att myndigheten har rätt. Vad som ska bevisas är då att myndigheten fattat ett felaktigt beslut. Och där kan beviskraven bli väldigt höga, ibland omöjliga.

I ett av Sophie Karlssons fall behövde en person dubbel assistans vid inköp. Ett medicinskt intyg krävdes.

− Lyckligtvis insåg domstolen att detta var omöjligt att styrka medicinskt. Man förstod att en person styrde rullstolen och att en annan körde kundvagnen. I andra fall slutar det inte lika lyckligt.

Överklaga

Det finns de som hävdar att det är juristerna som trissat upp antalet överklaganden. Det är fel, menar Sophie Karlsson som anser att orsaken i stället ligger i de negativa beslut som fattas på lägre nivåer och som tvingar enskilda att överklaga.

− Myndigheter hänvisar ofta till att de känner sig osäkra och behöver få vägledning genom att beslutet prövas i högre instans. Men om de själva inte riktigt vet vad de beslutar är det oansvarigt att lägga ansvaret på den enskilde. Det är väldigt ansträngande att överklaga. Först har hjälpen dragits in så att vardagen inte fungerar längre och så ska man dessutom överklaga. Det kan bli för mycket.

Egentligen ska myndigheten själv, det kan vara försäkringskassan eller kommunen, hjälpa till med överklagandet. Så sker nästan aldrig. I stället blir det individen som ställs mot exempelvis försäkringskassan.

−Det blir en ojämn maktbalans, inte minst för att kassan har egna processavdelningar. Att som enskild föra sin egen talan mot de här specialiserade juristerna kan kännas oöverstigligt.

Snävare bedömning

Vad som räknas som grundläggande behov har snävats in på senare år. Tidigare räckte det att man behövde hjälp med att hälla upp dryck och ta för sig av maten för att assistans vid måltider skulle bedömas som grundläggande. I dag går gränsen vid att kunna föra maten till munnen. Den som klarar det anses inte ha ett grundläggande behov vid matsituationen.

Vad är då ”ingående kunskap”? Kanske behövs hjälp av någon som har kunskaper men inte ”ingående kunskaper” som lagen kräver. Här finns utrymme för tolkningar.

− Ofta kan myndigheten inte redogöra för var nivån går. Därför behövs väldigt tydliga och konkreta intyg. För personer med dövblindhet handlar det bland annat om behovet av taktilt teckenspråk, svårigheter att ta och ge information, problem att samtala med andra, direkt eller via telefon.

FAKTA/LSS 

1. Råd och stöd

2. Personlig assistans

3. Ledsagarservice

4. Kontaktperson

5. Avlösarservice i hemmet

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

7. Korttidstillsyn för skolungdomar över 12

8. Familjehem eller bostad med särskild service för barn eller unga

9. Bostad med särskild service för vuxna

10. Daglig verksamhet

FAKTA/Ansökan

Personlig assistans är enligt lagtexten ”ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov”. Det handlar om hjälp med personlig hygien, med måltider, med att klä av- och på sig, med att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade).

Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov. Värt att notera är också att personlig assistans måste beviljas innan 65-årsdagen. Därefter kan antalet assistanstimmar inte utökas, däremot har man rätt att behålla de timmar som redan beviljats.

Viktigt att tänka på vid ansökningar om insatser via LSS blir att:

  • Visa läkarintyg på funktionsnedsättningarna, i det här fallet på syn och hörsel.
  • Visa att dessa inte beror på normalt åldrande
  • Konkret och tydligt visa vilka konsekvenser funktionsnedsättningarna ger i vardagen och vad det är för stöd som behövs.

Nedsättningarna ska bedömas som stora och de ska orsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett behov av omfattande stöd eller service.

FAKTA/Ifa

Ifa, intresseföreningen för assistansberättigade, har som mål att arbeta för och utveckla rätten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning. Föreningen arrangerar ett stort antal utbildningar, 60 stycken förra året. Främst om personlig assistans men även om bland annat arbetsrätt och arbetsmiljöfrågor. Kansliet finns i Kristianstad men medarbetarna är spridda i landet. Verksamhetsansvariga Sophie Karlsson finns exempelvis i Hemavan.

Assistansföretag kan ansöka om Ifa-godkännande genom att beställa en enkätundersökning som skickas till användarna. I dag finns det 30 godkända verksamheter. Ytterligare 30 arbetar för att få kvalitetsstämpeln.

Text och foto: ANNE JALAKAS

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn