Ledsagarservice och korttidsvistelse minskar

Allt fler får insatser enligt LSS, lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade. Men ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende för barn och unga har minskat. Det visar Socialstyrelsens lägesrapport som publiceras i dag. Den visar också att fler män än kvinnor har insatser.

omslag socialstyrelserapport

Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning

Fokus för rapporten om utvecklingen inom funktionshinderområdet är skillnader mellan könen. Dessa är som störst i åldersgruppen 0-22 år där flickornas andel är 32-37 procent, beroende på insats. Det tros delvis bero på att vissa diagnoser, som utvecklingsstörning och autism, är vanligare bland pojkar. Men det finns risk för att flickor och kvinnor med annan funktionsnedsättning inte får samma hjälp som pojkar och män.

Andra könsskillnader gäller hjälpmedel och hjälpmedelsanvändare. Upp till 18 är pojkarna i majoritet bland användarna. I åldrarna över 18 är det tvärtom. Det finns också skillnader i kostnader för hjälpmedel. Socialstyrelsen anser därför att den statliga kunskapsstyrningen inom funktionshinders- och hjälpmedelsområdet bör ha ett ökat jämställdhetsperspektiv.

Totalt sett får fler människor insatser enligt lagen. Från 2010 har antalet personer ökat med nio procent till 67400. Den största ökningen gäller äldre.

Brukarinflytandet ökar

I dag har nio av tio kommuner ett råd för funktionshindersfrågor. Det visar att brukarinflytandet ökar, något som också varit ett mål för den nationella satsningen på evidensbaserad praktik.

I rapporten konstateras flera brister. Det saknas bland annat kunskap om hur barn och unga i LSS-boenden upplever sitt stöd, framför allt de som har komplexa behov. Det saknas också ofta information om hur den enskilde, eller dennes företrädare, har påverkat genomförandeplanerna.

Oro för antipsykotika

Ett annat problem gäller användningen av antipsykotika trots att det inte finns någon psykiatrisk diagnos. 28 procent av pojkarna i LSS-boenden använder psykofarmaka trots att bara 0,8 procent har en psykos- eller schizofrenidiagnos. Socialstyrelsen ser detta som bekymmersamt. Läkemedlen fungerar visserligen stämningsstabiliserande för utagerande beteende men ger också biverkningar som viktuppgång.

Sämre hjärtsjukvård

Personer med funktionsnedsättning får sämre hjärtsjukvård än andra visar rapporten. Ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt görs bara hälften så ofta för dem som har insatser enligt LSS än för andra. Det kan finnas medicinska orsaker till detta men också bero på att bemötandet inom hjärtsjukvården är ojämlikt.

Att få kontaktperson går betydligt snabbare i dag än tidigare men för övriga insatser är väntetiderna fortfarande långa. Patientlagens bestämmelser om hjälpmedel har heller inte fått fullt genomslag. Fortfarande får inte alla som behöver information om alternativa hjälpmedel. Alla känner sig inte heller delaktiga i beslut om hjälpmedel-

När det gäller kostnader är det socialtjänstinsatserna som ökat mest. Hela funktionshinderomsorgen kostade57 miljarder under 2014 , varav 80 procent gällde insatser enligt LSS. Kommunernas kostnader för personlig assistans har minskat med fem procent sedan 2010.

 

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn