Närbild på händerne på en person som läser på en punktdisplay.

Hur ska elever med synnedsättning komma åt sina läromedel, idag och i framtiden?

För 25 år sedan var ett stort problem för elever med svår synnedsättning att komma åt innehållet i läroböcker. De läroböcker som producerades för blinda personer var i punktskrift. Själva produktionen tog tid och var kostsamt och böckerna tog enormt stor plats. Många elever fick hålla till godo med böcker med mycket gammal information.

I början av 1990-talet öppnades möjligheten att istället kunna läsa läroböcker i datorn. Det gav både en möjlighet att söka i böckerna, och för elever med synrester att kunna se texten förstorad. All text fanns redan tillgänglig i digital form hos förlagen och skulle inte behöva skrivas eller skannas in.

Textview

Författarna och förlagen till läroböckerna motsatte sig då att man över huvud taget skulle ge ut läroböcker i digital form, eftersom de var rädda för att det skulle leda till olaglig spridning av böckerna. Efter många och långa diskussioner kom man fram till en lösning som alla accepterade. Den innebar att böckernas texter krypterades och kopplades till en viss elevs licens av visningsprogrammet Textview.

Textview innebar en stor skillnad för elever med svår synnedsättning. Med dess hjälp har elever med svår synnedsättning eller blindhet under många år i stor utsträckning haft tillgång till samma läroböcker som sina klasskamrater. Textview har dock haft ett antal nackdelar, framför allt att man inte kunde anteckna direkt i texten, eller skriva ut i svartskrift eller punktskrift.

Textview utvecklades för operativsystemet DOS och har alltså funnits i mer än 20 år. Programmet har gjorts om för att fungera i Windows miljö men annars har det i princip varit oförändrat sedan starten. 20 år är en hel evighet då det gäller en programvara och det börjar dyka upp problem med att använda en del av programmets funktioner.

Egentligen är det förvånande att programmet fortfarande fungerar över huvud taget eftersom operativsystemen har gjort om en hel del sedan Textview utvecklades.

Inte bara operativsystemen har utvecklats utan även läromedlen. Idag blir det alltmer vanligt med digitala läromedel som läses i elevdatorer eller läsplattor.

Läromedelprogram ofta otillgängliga

Egentligen borde detta innebära att elever med svår synnedsättning skulle kunna få tillgång till exakt samma läromedel som sina klasskamrater – men det har i många fall blivit precis tvärtom. De program som visar läromedlen för eleverna är ofta helt otillgängliga för hjälpmedel. Även när de fungerar rent tekniskt är det oftast väldigt svårt att navigera och läsa texterna. Dessutom finns ingen standard, utan det blir olika kommando för att bläddra i olika böcker, beroende på vilket program de är skapade för.

Idag är vi alltså i ett läge där det är hög tid att något händer. I mitt dagliga arbete på Specialpedagogiska skolmyndigheten stöter jag ofta på problem med just tillgången till läromedel. Självklart är jag orolig då ingen ersättare för Textview är på väg och alltfler läromedel blir otillgängliga för elever svår synnedsättning.

Behöver modern bokläsare

Jag tycker att vi väntat alltför länge på att den så kallade marknaden ska se till att alla läromedel ska bli tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar. Vi behöver en modern bokläsare som är fullt tillgänglig för olika hjälpmedel och som ska kunna läsa de format som förlagen jobbar i. Till det programmet bör det även finnas en app till läsplattor och smarta telefoner, så att läromedlen alltid är tillgängliga.

Kan vi på detta sätt effektivisera sättet vi gör böckerna tillgängliga på bör det betyda att fler elever får sina böcker i tid och att elever med funktionsnedsättning får tillgång till samma böcker som sina klasskamrater.

Thomas Ragnarsson

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn