Hjälpmedelsutredningen klar!

I dag har hjälpmedelsutredningen, vars officiella namn är ”På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen”, lämnat sitt förslag till Åsa Regnér,  ansvarig statsråd.
Utredningen föreslår bland annat att systemet med fritt val slopas och att brukarna får inflytande när förfrågningsunderlaget och sortimentsinnehåll tas fram vid de offentliga upphandlingar som görs.

Uppdraget för utredningen, den fjärde i sitt slag, var att

öka likvärdigheten och minska skillnaderna rörande avgifter och regelverk samt se över frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap”.

I dag brister det på punkten likvärdighet. Vad brukarna får betala för sina hjälpmedel beror till exempel  på var i landet de bor. För att komma till rätta med detta behövs en lagändring, menar utredningen.

Här är fler punkter ur utredningen som kan läsas eller laddas ner i sin helhet på regeringens hemsida.

Skäliga avgifter är inte fel anser utredningen men barn, personer som tillhör personkretsen enligt LSS, lagen om särskilt stöd för vissa funktionshinder, och de som är 85 år eller äldre ska inte betala.

Eftersom jämförande statistik saknas ska Socialstyrelsen regelbundet följa upp hjälpmedelsförskrivningen.

Det har funnits tankar på att skapa en ny myndighet som sköter hjälpmedelsfrågan. Utredningen har tittat på frågan men kommit fram till att det blir både dyrt och byråkratiskt och att det bästa är att ansvaret ligger kvar hos sjukvårdshuvudmännen.

Fritt val ses som en dålig modell

Systemet med fritt val har utvärderats och förkastats. Bäst för både den enskilda och det allmänna är att satsa på breda och moderna sortiment av hjälpmedel som kan förskrivas av hälso- och sjukvården.

MAR i varje kommun

Ett system med en medicinskt ansvarig arbetsterapeut eller fysioterapeut, en MAR, bör finnas på verksamhetsområden som i huvudsak omfattar rehabilitering. Det innebär i princip varje kommun i landet.

Får alla som behöver de hjälpmedel de behöver? Det är fortfarande svårt att veta säkert men Socialstyrelsens kartläggning 2016 visar inte annat än att enskilda får tillgång till sådana hjälpmedel som de behöver. Däremot kan kostnaden variera, också för att en del hjälpmedel inte kan förskrivas utan måste köpas av den enskilde.

Elever får inte vad de behöver

En grupp som inte får vad som behövs är elever med funktionsnedsättning, något som kan bero på brister i personalens kompetens, framför allt vad gäller kognitiva funktionsnedsättningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får därför i uppdrag att höja skolornas kompetens på området.

Jämställdhet behöver kartläggas

Det finns skillnader mellan könen när det gäller hjälpmedel men utredningen har inte funnit att det beror på annat än medicinska skillnader. Men här behövs mer studier. Socialstyrelsen får också i uppdrag att kartlägga och sprida goda exempel på systematiskt jämställdhetsarbete inom hjälpmedelsområdet.

Konsumentprodukter ska kartläggas

Konsumentprodukter som även fungerar som hjälpmedel, till exempel surfplattor och smarta mobiler, är ett eget kapitel. För att få en tydligare bild av läget föreslås Myndigheten för vård- och omsorgsanalys få i uppdrag att kartlägga förskrivningen av konsumentprodukter ur ett patient- brukar- och samhällsperspektiv.

Utredningen vill också att ett förtydligande görs av Myndigheten för delaktighets roll  och att Statens beredning för  medicinsk och social utvärdering får i uppdrag att kartlägga befintligt kunskapsläge inklusive bristande evidens och kunskapsluckor på hjälpmedelsområdet.

En miljon användare

Ingen vet säkert hur många som använder hjälpmedel i Sverige. En uppskattning är att det handlar om tio procent av befolkningen, omkring en miljon människor.

Vad är hjälpmedel?  Utredningen föreslår att det införs en definition i  hälso- och sjukvårdslagen. Syftet är att förtydliga sjukvårdshuvudmännens ansvar.

Så här lyder förslaget:

Med hjälpmedel avses dels hjälpmedel för vård och behandling, dels

hjälpmedel för den dagliga livsföringen, vilka fordras för att den enskilde

själv eller med hjälp av någon annan ska kunna

  1. tillgodose personliga behov såsom att klä sig, äta, sköta sin hygien,
  2. förflytta sig,
  3. kommunicera med omvärlden,
  4. fungera i hemmet och i närmiljön,
  5. orientera sig,
  6. sköta vardagslivets rutiner i hemmet,
  7. gå i skolan, samt
  8. delta i sysselsättning och vardagliga fritidssysselsättningar som utförs

i hemmet och närmiljön.

Utanför begreppet hjälpmedel för den dagliga livsföringen faller arbetstekniska

hjälpmedel, hjälpmedel som kan behövas för att genomgå

yrkesinriktad rehabilitering, särskilda pedagogiska hjälpmedel inom

skola, förskola, fritid

FAKTA/ Hjälpmedelsutredningen
Gunilla Malmborg har varit utredare och Erika Dahlin utredningssekreterare. I direktiven sades att förslagen måste vara rimliga att genomföra och inte fick öka kostnaderna.

 

 

Skriv ut eller dela: Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *