”Hälsan tiger still”- är det verkligen så? Vad är egentligen hälsa?

Här kommer ett nytt inlägg från forskarvärlden. Påsken och lite till har passerat, det gick alldeles för fort. Har inte undkommit influensan i år och planeringen de senaste veckorna har helt rubbats, det verkar dessutom vara en långdragen historia som inte vill ge med sig. 

Fortsättning följer på min första artikel som kom tillbaka från den tänkta tidskriften med ett nekande svar. Granskarna tyckte att den var för smal för att passa i deras tidskrift, så kan det vara ibland, många nålsögon som skall passeras innan en artikel blir publicerad. Så nu gör jag ett nytt försök med en annan tidskrift som har ett annat fokus än den första. To be continued.

Arbetet med artikel två går sakta framåt, tanken är att jag skall ha ett manus klart före sommaren, som just nu känns lite avlägsen, speciellt om man tittar ut genom fönstret här på mitt rum och ser hur regnet strömmar ner. Planeringen för artikel tre är också på gång, mer information om den kommer framöver.

I min forskning så är bland annat hälsa ett viktigt begrepp. Hälsa är något som vi alla kan relatera till oavsett vem vi är och hur vår hälsa ser ut. Hälsa har man funderat över i alla tider. Man kan se på hälsa ur en mängd olika perspektiv. Är hälsa bara frånvaro av sjukdom eller är det något annat som även kan inkludera sjukdom? En del teorier kring hälsa tar sin utgångspunkt i just sjukdom och definierar att ha hälsa som något som man uppnår i frånvaro av sjukdom. Medan andra teorier beskriver hälsa som välbefinnande eller balans, anpassning och slutligen finns det teorier som beskriver hälsa som förmåga eller kapacitet. I en del sammanhang blir hälsa och ohälsa motsatspar och i andra så beskrivs skillnader i hälsa mer som glidande längs ett kontinuum.

Världshälsoorganisationen formulerade 1948 en definition av hälsa som att vara ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt.” Man kan också formulera hälsa som något som har med fysiska, personliga och sociala resurser att göra.

I den holistiska hälsoteorin så menar man att ”hälsa har den person som av egen förmåga kan uppnå sina vitala mål. Holism innebär att hela individens förmåga men också individens mål och miljön runt omkring tas i beaktande. Inom den medicinska disciplinen beskrivs hälsa eller kanske snarare frånvaron av hälsa genom sjukdomar eller funktionsnedsättningar som en person kan ha.

År 2001 presenterade Världshälsoorganisationen ett nytt klassifikationssystem för att beskriva hälsa, det heter ”International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)” eller på svenska ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)”, tanken med ICF är att skapa ett internationellt gemensamt sätt att beskriva hälsa och olika hälsotillstånd, man vill att hälsa skall beskrivas ur ett helhetsperspektiv, därför är ICF uppdelat i fem olika faktorer som behandlar olika delar av en person och dess omgivning sin tur kan brytas ner till mer detaljerade komponenter och som slutligen kan klassificeras.

För att ytterligare komplicera hälsobegreppet även närliggande begrepp som välmående, välbefinnande, hälsorelaterad livskvalité och livskvalité, vilka även de är stora och definieras olika beroende på den teoretiska utgångspunkten. Men det är kanske det som är tjusningen med forskning och kunskapsutveckling, att fundera över vilka begrepp som vi använder för att beskriva fenomen i vår omgivning och hur dessa skall definieras. Visserligen så kan man nog uppfattas som lite ”nördig” ibland men det kan i alla fall jag bjuda på.

Slutligen vill jag med några rader ur Ted Gärdestads ”För kärlekens skull” minnas Malin Eriksson som nyligen gick bort. En kär vän och en stark person som såg möjligheter där andra såg problem.

”Utanför fönstret slår våren ut.
Marken blir grön igen.
Allt som var dött, väcks till liv,
det kan också vi.”